Att Tullverket ges en utökad möjlighet att ingripa mot brott är av godo. Den gränsöverskridande organiserade kriminaliteten är betydande både i sin omfattning och i skadeverkningarna för det svenska samhället. Sverigedemokraterna har tidigare och återkommande motionerat om utökade befogenheter för tulltjänstemän i detta hänseende då det under en längre tid varit ett påtagligt och uppmärksammat problem. De förslag som nu läggs fram av regeringen är av godo men torde anses inte gå långt nog.
Såsom bl.a. Kustbevakningen, Svensk Handel, Svensk Försäkring och Tullverket noterar i sina remissvar rör möjligheten för Tullverket att ingripa endast situationer där de bedriver kontrollverksamhet enligt tullagen eller inregränslagen. Regeringen anför som svar på detta att den nu föreslagna ändringen ger möjlighet att ingripa när tulltjänstemän ”stöter på” misstänkt brottslighet som inte omfattas av myndighetens befogenheter och att syftet inte är att förändra den gällande ordningen där Polismyndigheten och åklagarväsendet har det generella och övergripande ansvaret för brottsbekämpningen.
Regeringens grundläggande ståndpunkt att det främst är Polismyndighetens ansvar att bekämpa brott är rimlig, men utfallet när resonemanget inte prövas mot verkligheten innebär att de föreslagna förändringarna inte går långt nog. Det är Sverigedemokraternas mening att även om Polismyndigheten bär det övergripande ansvaret så finns det fall där andra aktörer, i detta fallet Tullverket, är bättre lämpade att utföra vissa uppgifter givet deras verksamhetsområde. Att Polismyndigheten eller åklagarväsendet sedan övertar ärenden bör inte hindra att myndigheter såsom Skatteverket eller Tullverket bedriver brottsbekämpande arbete. Av sakens natur är olika myndigheters brottsbekämpande arbete av olika karaktär. Tullverket finns på plats vid landets gränser och har i de fall Polismyndigheten inte kan vara närvarande en möjlighet att ingripa mot brott. Denna möjlighet borde utnyttjas fullt ut, inte enkom i direkt samband med kontroller. Regeringen bör därför tillsätta en utredning om hur Tullverkets brottsbekämpande verksamhet kan utvecklas, och vilka krav detta ställer på organisation och utbildning för myndighetens personal.
Om Tullverket får ett utökat brottsbekämpande uppdrag krävs även att tulltjänstemäns befogenheter i samband med ingripanden ses över. Regeringen berör detta i korthet gällande den nu föreslagna ändringen, men ytterligare åtgärder krävs i samband med att uppdraget utvidgas. Även frågan om tulltjänstemäns beväpning bör omfattas i en sådan utredning, då nuvarande möjlighet enligt 20 § förordningen (2016:1332) med instruktion för Tullverket måste anses för snäv givet de situationer som tulltjänstemännen kan antas verka i och utsättas för.
Svensk Handel noterar i sitt remissvar att regeringens förslag inte innehåller några utökade möjligheter att genomföra tullkontroller och att myndighetens verksamhet främst är inriktad på införselkontroller snarare än utförselkontroller. En sådan prioritering är enligt regeringen rätt och riktig. Sverigedemokraterna anser förvisso att det är ett essentiellt arbete att hindra införseln av narkotika, vapen och människosmuggling, men det bör inte hindra att även utförsel av bl.a. stöldgods kontrolleras i erforderlig utsträckning. Tullverket bör därför få ett utvidga uppdrag där kontroller sker både för införsel och utförsel. Det åligger regeringen att ge myndigheten de resurser som krävs för att bägge ansvarsområdena ska kunna genomföras fullt ut.
Givet att Tullverkets ansvarsområde bör utvidgas krävs också utökade resurser för att genomföra detta. Regeringen bör således inom ramen för en utredning om utvidgning av Tullverkets uppgifter tillse att en sådan innehåller en bedömning av en utförlig ekonomisk konsekvensanalys.
|
Adam Marttinen (SD) |
|
|
Katja Nyberg (SD) |
Bo Broman (SD) |
|
Ebba Hermansson (SD) |
|