Riksrevisionen har granskat utvärderingar av effekter av näringspolitiken som har publicerats under perioden 2015–2018. Deras övergripande slutsats är att det under den granskade perioden funnits stora brister i de effektutvärderingar av näringspolitiken som genomförts av de myndigheter som ingår i granskningen. Endast 2 av 37 granskade utvärderingar uppnår de grundläggande krav som Riksrevisionen ställt upp för att en effektutvärdering ska kunna anses vara tillförlitlig. Riksrevisionen gör därför bedömningen att statliga myndigheters utvärderingar av näringspolitiken i regel inte uppnår grundläggande krav för att kunna anses vara tillförlitliga som effektutvärderingar.
Vidare bedömer Riksrevisionen att regeringen i låg utsträckning använder effektutvärderingar i sin återrapportering till riksdagen. När regeringen refererar till effektutvärderingar är man ibland oklar med vilken källan är och regeringen drar ibland mer anspråksfulla slutsatser än vad det finns täckning för i utvärderingarna.
Både Moderaterna och Riksrevisionen har tidigare framfört kritik till regeringen för att ha brustit i utvärderingar av bl.a. företagsstöd. Vi noterar att regeringen avser att återkomma med åtgärder men anser ändå att regeringen bör ta till sig av de rekommendationer som Riksrevisionen framfört om att berörda myndigheter som Tillväxtverket och Vinnova bör samverka med Tillväxtanalys för utvärderingar av effekter av näringspolitiska insatser. Vidare bör regeringen ges till känna att den bör ta fram konkreta förslag samt återrapportera till riksdagen om hur regeringen ämnar åtgärda brister gällande tillförlitlighet i effektutvärderingarna.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Lotta Olsson (M) |
|
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) |
|