I skrivelsen redovisar regeringen sin syn på de iakttagelser och rekommendationer som Riksrevisionen redovisar i sin rapport av näringspolitikens effektutvärderingar.
Alla som har haft anledning att behöva möta revisorer och deras skrivelser vet att man ska läsa dessa noga. Detta gäller vare sig det handlar om en ideell förening, ett företag eller en politisk organisation.
Mot denna bakgrund gör man därför klokt i att med intresse läsa vad Riksrevisionen säger och noga väga deras rekommendationer till förändrade rutiner.
Riksrevisionen har gjort en systematisk genomlysning av hur statliga myndigheter utvärderar effekter av näringspolitiken och om hur effektutvärderingar används. Deras rapport innehåller flera rekommendationer och det finns anledning att särskilt lyfta en av dessa.
Riksrevisionen skickar en tydlig signal att det är angeläget att Tillväxtverket och Vinnova får i uppdrag att samverka med Tillväxtanalys för effektutvärderingar av näringspolitiska insatser. Detta bör ges till känna för regeringen.
På en mer övergripande nivå landar Riksrevisionen i slutsatsen att det finns betydande brister i effektutvärderingen av näringspolitiken. Det är endast 2 av 37 granskade utvärderingar som uppfyller de krav som en tillförlitlig effektutvärdering bör uppfylla. Dessutom visar granskningen att regeringen endast i liten utsträckning använder sig av effektutvärderingar för att återrapportera effekter av den förda politiken.
Regeringen säger sig ha goda ambitioner att lyssna på Riksrevisionens förslag men vi kan inte se att denna uttalade ambition åtföljs av någon tydligt formulerad plan. Vi anser därför att det bör tas fram konkreta förslag på hur dessa brister kan åtgärdas. Detta bör ges till känna för regeringen.
|
Camilla Brodin (KD) |
|
|
Larry Söder (KD) |
Magnus Jacobsson (KD) |
|
Magnus Oscarsson (KD) |
Kjell-Arne Ottosson (KD) |