Regeringen föreslår i propositionen åtgärder som syftar till att förebygga våld och andra övergrepp i nära relationer. Socialnämnden föreslås få till uppgift att verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. I hälso- och sjukvårdslagen föreslås det införas bestämmelser om att barns behov av information, råd och stöd särskilt ska beaktas inom hälso- och sjukvården om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp.
Vidare föreslås att det i offentlighets- och sekretesslagen ska införas en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att under vissa förutsättningar lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en enskild eller en närstående till den enskilde i syfte att förebygga att det mot den närstående begås ett allvarligare vålds‑, frids- eller sexualbrott.
När den här motionen skrivs har mäns våld mot kvinnor på nytt hamnat i fokus efter att fem kvinnor på kort tid mördats av en man som de haft en relation till. Det är dags för konkret handling för att stävja det beteende som leder fram till dessa illdåd.
Kristdemokraterna välkomnar därför regeringens proposition och att det nu läggs ett fokus på det allvarliga våld som förekommer inom de nära relationerna, som ofta drabbar kvinnor och där det inte sällan finns barn i närheten. Därför är det bra att socialnämnden får det utvidgade uppdraget att ändra beteendet hos de som utövat eller utövar relationsvåld. Det är också viktigt att man inför bestämmelser som bättre tillgodoser barns behov av information, råd och stöd i fall där barn bor i ett hushåll där relationsvåld har förekommit.
Kristdemokraterna har tidigare föreslagit att det införs sekretessbrytande bestämmelser mellan socialtjänsten, hälso- och sjukvården och polisen för att på så sätt kunna agera förebyggande. Därför välkomnar vi att regeringen nu föreslår att det införs en sekretessbrytande bestämmelse som gör det möjligt för socialtjänsten och hälso- och sjukvården att under vissa förutsättningar lämna uppgifter till Polismyndigheten i syfte att förebygga allvarligare vålds‑, frids- eller sexualbrott mot närstående. Regeringen föreslår dock att sekretessen ska få brytas om det på grund av särskilda omständigheter finns risk för att den enskilde mot den närstående kommer att begå ett sådant brott som avses i 3, 4 eller 6 kap. brottsbalken för vilket det inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i ett år. Kristdemokraterna vill här gå längre än regeringen. Vi menar att brott som enligt straffskalan är mindre allvarliga än att de ger ett minimistraff om ett år bör kunna ingå i det som föranleder att den sekretessbrytande regeln kan användas. Kristdemokraterna menar att gränsen vid ett års fängelse är för högt satt och kan bli ett onödigt hinder i stödet till den utsatte. För den enskilde är det viktigaste att myndigheterna börjar samverka för att få stopp på situationen. Ett stödprogram för att bryta ett destruktivt beteende kan mycket väl sättas in i ett tidigare skede, om man får möjlighet att bryta sekretessen mellan myndigheterna. Personal inom socialtjänst och hälso- och sjukvård borde inte behöva tveka om huruvida man ska koppla in polisen för att bryta ett sådant mönster.
De sekretessbrytande reglerna är ett återkommande problem i svensk lagstiftning. De är ett hinder i det myndighetsgemensamma arbetet och behöver förändras. Kristdemokraterna menar också att på polismans begäran ska sekretess alltid kunna brytas, men det måste också till generella regler som gör att sekretess kan brytas mellan andra myndigheter för att utreda eller förebygga brottslig verksamhet.
Vidare invänder Kristdemokraterna, liksom Polismyndigheten, mot att det endast är vissa brott enligt 3, 5 och 6 kap. BrB som sekretessen föreslås kunna brytas för. I och med denna snäva definition missar man både exempelvis barnpornografibrott och bortförande av ett barn från vårdnadshavare. Även mindre grova sexualbrott har lägre straffskala än ett års fängelse, t.ex. utnyttjande av person i beroendeställning, liksom oaktsamma våldtäkter och sexuella övergrepp mot barn och vuxna. Samma sak gäller misshandel, vållande till annans död och en mängd andra brott. Detta bör ses över.
|
Acko Ankarberg Johansson (KD) |
|
|
Pia Steensland (KD) |
Roland Utbult (KD) |
|
Christian Carlsson (KD) |
|