Regeringen föreslår i proposition 2020/21:5 Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen att känsliga personuppgifter ska få behandlas i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen om uppgifterna är absolut nödvändiga för syftet med behandlingen. Förslaget innebär att Migrationsverket, Polismyndigheten och utlandsmyndigheterna i sin verksamhet enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen kan få behandla känsliga personuppgifter för att t.ex. kontrollera att befintliga it‑system fungerar på ett effektivt och rättssäkert sätt eller pröva och utveckla ny teknik för att kunna delta i det internationella samarbetet. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 december 2020.
När förslaget om införandet av utlänningsdatalagen behandlades i riksdagen (prop. 2015/16:65) framförde Vänsterpartiet kritik angående risker för kränkningar av den personliga integriteten (mot. 2015/16:3291). Den kritiken är fortsatt relevant.
Vänsterpartiet instämmer i den bedömning regeringen gör i propositionen av behovet av tillräcklig testverksamhet av it-system och liknande innan de sätts i drift. Därför är det beklagligt att regeringen inte i tillräcklig utsträckning tagit hänsyn till de problem och risker som finns med att tillåta en mer omfattande testverksamhet, något som framkommer tydligt i yttranden från flera remissinstanser.
Sveriges advokatsamfund avstyrker förslaget delvis med hänvisning till avsaknaden av en närmare analys av riskerna för de enskildas personliga integritet och av alternativa, mindre integritetskränkande tillvägagångssätt. Några tydliga svar på Advokatsamfundets invändningar framkommer inte i propositionen.
Även JO framför kritik och skriver bl.a.: ”I promemorian saknas en tillräcklig analys av om det finns ett behov som motiverar att förbudet mot att behandla känsliga personuppgifter för testverksamhet helt slopas. En sådan analys behöver göras innan förslaget läggs till grund för lagstiftning.”
Bland de myndigheter som ska tillämpa de föreslagna ändringarna finns också kritik kring otydligheter. Polismyndigheten menar att tillämpningsområdet för den föreslagna bestämmelsen med hänsyn till testverksamhet som kommer att genomföras i centrala EU-system är otydligt och önskar ett klargörande av vad som utgör behandling av biometriska uppgifter. Migrationsverket önskar ytterligare vägledning när det gäller bedömningen av rekvisitet ”absolut nödvändiga”.
Sammantaget anser Vänsterpartiet, mot bakgrund av kritiken från remissinstanserna, att bristerna i förslaget är alltför stora och att regeringen bör återkomma med ett mer genomarbetat förslag. Frågor om den personliga integriteten bör ges större vikt i ett lagstiftningsärende av detta slag. Riksdagen bör avslå proposition 2020/21:5 Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen. Detta bör riksdagen besluta.
Regeringen bör återkomma med förslag utifrån proposition 2020/21:5 Behandling av känsliga personuppgifter i testverksamhet enligt utlänningsdatalagen som innefattar en gedigen analys av risker gällande den personliga integriteten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
Christina Höj Larsen (V) |
|
|
Mia Sydow Mölleby (V) |
Jon Thorbjörnson (V) |
|
Linda Westerlund Snecker (V) |
Jessica Wetterling (V) |