För att stärka konkurrenskraften inom såväl det svenska jordbruket som inom livsmedelsproduktionen måste kostnaderna för verksamheternas sänkas. Det handlar om direkta kostnader såsom skatter och avgifter, men också om de indirekta kostnader som uppstår genom regelkrångel, administration och kostsamma särkrav.
Enligt en uppskattning från Svenskt Näringsliv från 2020 har Sveriges företagare 1 200 lagar, 2 200 förordningar och 8 100 föreskrifter och allmänna råd att förhålla sig till. Man bedömer att regelkostnaderna ökar med i genomsnitt 1,2 miljarder kronor per år. Det är ett allvarligt hot mot tillväxten och svenska företags konkurrenskraft. Varje förslag till nya regler bör därför ta i beaktande hur dessa kostnader kan minskas eller hållas till ett minimum.
I propositionen föreslår regeringen att kommunerna bör få ansvaret för att utöva offentlig kontroll och annan offentlig verksamhet när det gäller företag som bedriver tillverkning, förädling och distribution av material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel. Livsmedelsverket föreslås vara central myndighet för området material och produkter avsedda att komma i kontakt med livsmedel med ansvar att samordna kontrollen och lämna råd och hjälp. Här finns en risk för otydlighet och för variationer över landet.
Moderaterna anser därför att det är centralt att regeringen tydliggör Livsmedelsverkets ansvar för att tillhandahålla råd och riktlinjer på ett sätt som säkerställer ett minimum av variation av hur reglerna tillämpas i olika delar av landet.
Moderaterna anser vidare att såväl Livsmedelsverkets som kommunernas ansvar för kontrollerna bör omfatta att tillhandahålla råd och riktlinjer på ett sätt som minskar den administrativa bördan på företagen inom jordbruks- och livsmedelsbranschen.
|
Jessica Rosencrantz (M) |
|
|
John Widegren (M) |
Betty Malmberg (M) |
|
Marléne Lund Kopparklint (M) |
|