Riksdagen avslår proposition 2020/21:156 Justerad beräkning av bilförmån.
Sverige har i dag redan mycket höga drivmedelsskatter och höga fordonsskatter. Sverige är samtidigt ett land med långa avstånd där många behöver bilen för att få vardagen att fungera och för att företag och service ska finnas även där människor bor glesare. Regeringens fordonspolitik är skadlig och genomsyras av en oförståelse inför hur Sverige ser ut och fungerar. Att konsekvent straffbeskatta de som är beroende av bilen är inte en välavvägd klimatpolitik, utan gör det bara dyrare att åka till jobbet och slår mot hushållsekonomin för de som saknar alternativ till bilen.
Syftet med propositionen Justerad beräkning av bilförmån är enligt regeringen att eftersträva en neutral beskattning som innebär att skatteuttaget är detsamma oavsett om ersättningen utgår i form av kontant lön eller bilförmån. Enligt regeringens beräkningar förväntas förändringen på sikt öka skatteintäkterna med omkring 2,3 miljarder kronor.
Regeringens förslag är en skattehöjning på att arbeta. Skattehöjningen om ca 2,3 miljarder kronor medför negativa konsekvenser för företagen och deras anställda som är beroende av bilen. Detta sker samtidigt i ett mycket pressat läge för ekonomin och svenska företag. Företag i bransch efter bransch står på randen till konkurs. Arbetslösheten i Sverige är rekordhög. Att just nu höja skatten på förmånsbilar är en illa gjord prioritering av regeringen i ett mycket bekymmersamt läge.
Den föreslagna uppräkningen av bilförmån om i snitt 25 procent är en påtagligt negativ förändring för landets företag och deras anställda. Omkring 300 000 personer beskattas i dag för förmånsbil i Sverige och förslaget kan innebära en skattehöjning på omkring 400–800 kronor i månaden. Företagare är redan drabbade av den nyligen införda fordonsskattehöjningen i bonus–malus-systemet samt de senaste årens kraftigt höjda drivmedelspriser. Regeringens förslag ger ett sken av att förmånsbilar primärt är en löneförmån och därmed behöver behandlas neutralt, men en stor del av dessa bilar är främst ett arbetsredskap. Inte minst för företagare och anställda i ett antal olika branscher såsom exempelvis elektriker, rörmokare och försäljare, med många fler. Regeringen beaktar inte i det aktuella förslaget i vilken mån tjänstebilen faktiskt är ett arbetsredskap. Sverige behöver inte fler skattehöjningar på att jobba – särskilt inte i rådande läge.
Vidare är det ytterst tveksamt om förslaget leder till några miljövinster, snarare tvärtom. Kostnadshöjningar i förmånssystemet befaras komma att fördröja omställningen av fordonsflottan. Det är marknaden för tjänstebilar som har introducerat de flesta nya elbilarna och laddhybriderna, som sedan har sålts vidare på privatmarknaden. Under 2020 registrerades omkring tre fjärdedelar av alla laddbara bilar (el och laddhybrider) på företag. Om företagen i betydligt minskad omfattning kommer att kunna erbjuda förmånsbilar riskerar försäljningen av nya miljövänliga bilar att sjunka och förnyelsen av bilbeståndet att avstanna. Moderaterna yrkar avslag på regeringens proposition mot bakgrund av ovan anförda skäl.
|
Niklas Wykman (M) |
|
|
Helena Bouveng (M) |
Boriana Åberg (M) |
|
Kjell Jansson (M) |
Fredrik Schulte (M) |