Regeringen vill införa klimatdeklaration för byggnader, vilket innebär att byggherrar ska beräkna och redovisa den klimatpåverkan som uppstår vid uppförande av en ny byggnad. Deklarationen ska omfatta växthusgasutsläpp som uppstår under byggskedet. Att upprätta och lämna in en klimatdeklaration ska vara ett villkor för att byggherren ska få slutbesked för bygglov.
En uppenbar risk är att förslaget om klimatdeklaration av många uppfattas som innebärande samma sak som miljöcertifiering, vilket det inte är. Förslaget om klimatdeklaration leder i praktiken till dålig miljönytta jämfört med en certifiering. Enligt regeringen ska förslaget om klimatdeklaration ge ökad kunskap och möjligheter framåt i tid till ageranden men medverkar inte i närtid till minskningar av koldioxidutsläpp.
Syftet med lagstiftning och åtgärder bör vara att de ska förbättra och ge reell verkan. Enligt kritiska remissinstanser kan förslaget bl.a. innebära förseningar i byggnadsprocessen, att styrmedlet inte leder till omställning till klimatneutralitet i tillräckligt snabb takt, att syftet att öka medvetenheten är otillräckligt för att motivera lagkrav i jämförelse med andra deklarationer vars syfte är att påvisa uppfyllande av krav eller informera konsumenter och investerare. Vidare uppstår ökad administration, ökade antal interimistiska slutbesked samt längre och svårare handläggning av ärenden, vilket inte tycks befogat då förslaget inte ger konkret klimatnytta. Det ger även ökade kostnader för både näringsliv och myndigheter.
Flera remissinstanser har avstyrkt förslaget. Man menar att klimatpåverkan under hela byggnadens livscykel behöver ingå, i annat fall leder deklarationen till suboptimeringar, negativa effekter på klimatet, att vissa byggnadsmaterial missgynnas, snedvriden konkurrens, dessutom att andra funktioner samt tekniska krav på byggnaden nedprioriteras. Förslaget kan inverka till byggkostnadsökningar och ökade priser på fastigheter och bostäder. Det innebär en ny administrativ börda för företag inom byggsektorn och en tydlig risk finns att det utvidgas till privatpersoner framöver. Redan i dag finns långtgående krav på redovisning av uppvärmningssätt, energiförbrukning och isoleringsförmåga i nybyggda hus, vilket ibland är svårt att redovisa som litet företag.
Frivillig miljöcertifiering kopplad till gränsvärden är troligen effektivare för att nå miljönytta. Flera bolag i Sverige miljöcertifierar nybyggnation, olika system finns. Certifiering innebär ett ramverk för bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är, där en tredjepartsgranskning görs, vilket inverkar till kvalitetssäkring av byggnadens miljöprestanda. Där ställs krav på miljömässighet med mätbara värden, vilket ger mer direkt klimatnytta.
Regeringen bör ge lämplig myndighet uppdraget att skapa riktlinjer och ökad information kopplat till gränsvärden, som kan utgöra utgångspunkt för frivillig klimatcertifiering på marknaden. Syftet bör vara att informera om och bidra till ett mer enhetligt system för certifiering för både befintliga och nya byggnader, men som samtidigt ger marknaden fortsatt frihet att verka på området.
|
Roger Hedlund (SD) |
|
|
Mikael Eskilandersson (SD) |
Angelica Lundberg (SD) |