1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
3 Inledning
4 Skolans roll under nationella kriser
5 Barn som far illa
6 Likabehandling
6.1 Sexuella trakasserier
6.2 Afrofobi
6.3 Ansvaret för diskriminering i skolan
7 Elevdemokrati
8 Elevskyddsombud
9 Politisk information i skolan
10 Rätt till frukost
11 Kameraövervakning
12 Våld i skolan
Vänsterpartiets ideal kring demokrati bygger på upplysta samhällsmedborgare. Det kräver både ett sammanhållet utbildningssystem och en hög nivå av kunskap hos hela befolkningen. Vi vill skapa en jämlik och sammanhållen skola. Förskolan och skolan ska lägga grunden för ett liv med möjligheter – inte ett förstelnat klassamhälle, som i sin tur leder till otrygghet och splittring.
En jämlik skola och förskola är bra för alla. När elever med olika bakgrund och livsåskådning möts förbättras inte bara resultaten utan också sammanhållningen. Skolan kan inte avskaffa klassamhället och lösa alla samhällets orättvisor men jämna ut skillnader så att alla barn får en bra start i livet. Därför bör den tillföras mer resurser som fördelas efter behov, så att de barn som behöver stöd kan få det direkt och inte halkar efter.
I en demokratisk skola möts alla elever av positiva förväntningar inte minst eftersom det finns stark evidens för att det är så det bästa lärandet sker. I en demokratisk skola arbetar man också utifrån premissen att det är skolans och undervisningens kvalitet som avgör hur det går för eleverna och eftersträvar aktivt att motverka de skillnader i förutsättningar som följer med elevernas bakgrund. Det innebär att skolan måste bli mycket bättre på att erbjuda elever särskilda stödinsatser, något som har stor betydelse för det förebyggande trygghetsarbetet. Dessa insatser måste ständigt följas upp och omprövas så att de hela tiden är anpassade till elevens behov. Våldsyttringar och mobbning ska aldrig accepteras, samtidigt som mest fokus bör ligga på att motverka grundorsakerna.
4 Skolans roll under nationella kriser
Det är när samhället möts av kriser som skolan blir extra viktig. För många barn är skolan den enda trygga punkten i vardagen. För Vänsterpartiet har skolan alltid varit det band som håller samhället samman. Det är bl.a. därför vi länge krävt en mer sammanhållen skola där barn från olika bakgrunder möts. Under våren har vi sett lärare och elever kämpa för att få skolan att fungera trots den pågående pandemin. Skolmatsalar där all personal fått rycka ut för att få serveringen att fungera. Lärare och förskollärare som fått ägna raster åt att tvätta dörrhandtag, bänkar och bord. För Vänsterpartiet är erfarenheten av coronapandemin att vårt arbete för mer pengar till välfärden är viktigare än någonsin. Skolan är en av de viktigaste delarna för att hela vårt samhälle ska fungera.
Barn med föräldrar som har ett missbruk, mår psykiskt dåligt eller som utsätter dem för våld utgör ca en fjärdedel av alla barn. Att komma från ett hem där det finns problem är en riskfaktor för att inte gå ut skolan med fullständiga betyg. Organisationen Maskrosbarn har genom sitt projekt Skolkurage tagit fram rapporten ”Fråga hur vi mår, inte hur det går”. Rapporten pekar på att skolan står dåligt rustad för att fånga upp och möta barn som kommer från hem med problem. Ett av de största problemen som lyfts är att lärare i dag möter väldigt många barn och inte alltid hinner med att se alla barns individuella behov. Rapporten lyfter också att skolpersonal är dåligt utbildad i att upptäcka tidiga tecken på barn som far illa. Därför bör regeringen utreda hur skolan kan bli bättre på att möta och upptäcka barn som far illa. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Att skolmiljön präglas av trygghet och arbetsro är en förutsättning för att eleverna ska kunna tillägna sig kunskap och utvecklas socialt. Den kränkande behandling som alltför ofta förekommer i skolan måste motarbetas med kraft, och alla vuxna i skolan bär ett ansvar för detta. Ofta betraktas eleverna som en del av problemet – inte som en del av lösningen. Elevernas delaktighet är viktig för ett välfungerande likabehandlingsarbete. En politik som i grunden betraktar elever som potentiella hot mot ordningen i skolan hamnar fel.
Förebyggande åtgärder är generellt av betydligt större vikt för att verkligen förhindra kränkningar än vad disciplinära åtgärder är. En välfungerande elevhälsa, liksom ett nära samarbete mellan hem, skola, fritidshem och föreningsliv, är exempel på förebyggande arbete som behöver tillmätas större vikt.
Vänsterpartiet vill se en skola där elevernas mångfald och olikheter ses som en tillgång och inte som något negativt. Fördomar kring funktionsnedsättningar ska bekämpas och skolan ska vara tillgänglig i både fysiskt och kognitivt hänseende. Många elever blir utsatta för rasism i skolan och vittnar om att skolorna ofta saknar förmågan att bemöta och motverka det. Lärare och annan skolpersonal behöver få kompetensutveckling i att arbeta mot rasism.
Sedan metoo-revolutionen startade och berättelser började spridas i mitten av oktober 2017 har många fler upprop gjorts från olika branscher. I skolans värld startades #tystiklassen, #räckupphanden och #ickegodkänt. Tyvärr är skolan i dag en av de vanligaste platserna där unga tjejer utsätts för sexuella trakasserier. Tusentals tjejer och kvinnor – unga som gamla – har vittnat om sexuella trakasserier och övergrepp inom skolan. Förövarna har en sak gemensamt: De är män. Klasskompisar, lärare eller annan skolpersonal.
Det är inte överraskande. Vi behöver lägga ansvaret där det hör hemma. När män är skyldiga till nästan allt våld och alla sexuella övergrepp kan det inte ligga på kvinnor att ändra på sitt beteende.
Alla måste gå i skolan och därför är det viktigt att skolorna tar tag i det förebyggande och åtgärdande arbetet mot sexuella trakasserier och sexuellt våld.
Uppropen som gjordes hösten 2017 visar på bristerna i dagens arbete. Många olika personer som är verksamma inom skolområdet vittnar om att sexuella trakasserier är normaliserade. Vänsterpartiet ser ett behov av att prioritera det arbetet och inte inkludera det enbart i värdegrundsarbetet som en kränkning bland många.
I organisationen Friends årliga rapport Friendsrapporten från 2017 beskrivs hur flera elever och lärare är så vana vid sexuella trakasserier att de ser det som en del av vardagen och att det är så tjejer och killar beter sig mot varandra. Det handlar om hur flickor får lära sig att när en pojke jagar eller slår en så betyder det att pojken tycker om en. Ni vet: ”Kärlek börjar alltid med bråk.” Ett sexuellt ofredande där en kille tar en tjej mellan benen eller på brösten förklaras bort med att killen är barnslig eller omogen eller inte har förstått sin handling. När övergrepp når rättssalen vet vi alldeles för många fall där män behandlas på samma sätt – som om de inte förstod och var medvetna om sin handling.
Skolan, och även förskolan, har en viktig uppgift i att bryta dessa destruktiva könsnormer, något som också ligger i deras uppdrag. Dessvärre visar det sig att förskolan och skolan snarare konserverar gamla könsrollsmönster.
Vänsterpartiet drev i förhandlingarna med regeringen om vårändringsbudgeten 2018 igenom en satsning för att utveckla sex- och samlevnadsundervisningen och arbetet mot kränkande behandling i skolan genom kompetensutvecklingsinsatser. Dessa insatser bör följas upp regelbundet.
6.2 Afrofobi
För afrosvenskar och svarta över hela världen har mordet på George Floyd i USA och allt som följde därefter upprört och påmint om egna upplevelser av rasism och afrofobi.
Afrofobi kallas det när rasism och andra kränkningar riktas mot människor med afrikanskt ursprung baserat på hudfärg. Afrofobin förekommer i hela världen och ser inga gränser när det gäller ålder. Som synlig minoritet i Sverige möts svarta barn av afrofobi från väldigt tidig ålder.
Stiftelsen Friends senaste rapport visar att etnicitet är den vanligaste grunden för trakasserier i skolan. Trots detta samt det faktum att forskningsstudier från bl.a. Harvard University visar hur rasism och dess konsekvenser skadar barns psykiska och fysiska hälsa så saknar många skolor fortfarande konkreta verktyg för att medvetet arbeta förebyggande och hantera kränkningar, trakasserier och ojämlik behandling som har sin grund i afrofobi eller annan diskriminering p.g.a. hudfärg. Detta bidrar till att tusentals barns upplevelser av rasism i skola och förskola inte erkänns.
Med anledning av detta har Forum för föräldrar till afrosvenska barn, Afrosvenskarnas Forum för Rättvisa, Fokus afrofobi, Black Lives Matter Sweden och Afrosvenskarnas Riksorganisation hittills samlat in över 45 000 namnunderskrifter där de kräver en förändring. Vänsterpartiet instämmer i att en förändring måste ske. Skolinspektionen bör få i uppdrag att följa upp skolornas arbete mot afrofobi och andra former av rasism. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6.3 Ansvaret för diskriminering i skolan
Under många år har det uppmärksammats att elever som utsätts för rasism eller sexuella kränkningar inte får det stöd som behövs. En del av detta är det systemfel som gör att den typen av kränkningar ska anmälas till Diskrimineringsombudsmannen (DO) som sällan utreder och inte heller har några sanktionsmöjligheter mot skolorna. En elev som blir mobbad kan få hjälp av Skolinspektionen, men är kränkningarna av sexuell eller rasistisk karaktär händer oftast ingenting eftersom DO inte vidtar några åtgärder med hänvisning till att de inblandade är minderåriga. Två av varandra oberoende utredningar har föreslagit att ansvaret för diskriminering i skolan ska flyttas från DO till Skolinspektionen men trots det har ännu ingenting hänt. Redan i samband med #metoo sade dåvarande utbildningsministern till Dagens Nyheter att ett lagförslag fanns färdigt att läggas fram på bordet. Snart tre år senare finns fortfarande inget lagförslag och elever fortsätter att hamna i kläm. Regeringen bör därför återkomma med ett förslag som innebär att ansvaret för diskriminering i skolan flyttas från Diskrimineringsombudsmannen till Skolinspektionen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Skolans och elevernas relationer ser ut på många olika sätt. Precis som i andra samhällsgrupper, som studenter eller arbetstagare, ska därför elever ha ett antal rättigheter. För Vänsterpartiet är alla människors rätt till inflytande över sin livssituation en viktig princip. Detta gäller givetvis också skolelever. Både skollagstiftningen och arbetsmiljölagstiftningen ger också eleverna rätt till inflytande. Det är bra, men det är viktigt att lagen följs, utökas och blir verklighet.
Inflytandet ska innebära att eleverna har möjlighet att påverka de beslut som skolan fattar. Det kan handla om att i samråd med läraren bestämma över formerna för utbildningen, hur man skapar studiero i klassrummen eller planering av skolans utomhusmiljö. Skolan har en viktig uppgift i att ge eleverna möjlighet att förändra, t.ex. att tillhandahålla tid och lokaler för elevråd, elevskyddsombud, elevkårer eller klassråd, men initiativet till vilka frågor som ska tas upp bör ligga hos eleverna. Ju äldre eleven blir, desto mer bör hen kunna vara med och påverka.
Elevinflytandet ska kunna ske såväl i organiserad form som i individuell form. Ett av problemen med skollagen är att elevers individuella rätt till inflytande samt elevsammanslutningars påverkansarbete blandas samman. För att elevers inflytande i skolan ska utvecklas behöver de två begreppen särskiljas. Elevers individuella inflytande och elevers rätt till inflytande genom sammanslutning bör särskiljas i skollagen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Elevers rätt att själva avgöra vilka organisationsformer som ska användas för att få inflytande bör tydliggöras i skollagen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Möjligheten att organisera sig i elevkårer bör tydliggöras i skollagen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Mer makt och inflytande för eleverna i skolan är också ett verktyg för att skapa en bra studie- och arbetsmiljö. Skolan ska därför främja demokratiska arbetssätt där elever, personal och föräldrar är delaktiga och har inflytande över såväl formella beslut som den vardagliga verksamheten. Att kunna påverka sin situation är en betydande faktor för hälsa och inlärning. Elevinflytandet handlar inte bara om sociala frågor utan har även anknytning till undervisningens organisering, såsom diskussioner om förbättrad samordning av provperioder och en jämn arbetsbelastning för eleverna under läsåret, innehåll i temaveckor och inte minst trygghetsarbete.
Arbetsmiljöfrågor, värdegrunder och eventuella regler för samvaron på skolan ska diskuteras aktivt. Företrädare för elever ska inte bara vara delaktiga i framtagandet av sådana regler utan även i besluten om desamma. Såväl elevrepresentanter som elevskyddsombud ska ha rätt till utbildning samt kompensatoriskt stöd för den undervisning de gått miste om under sin utbildning. Skolan ska också vara skyldig att tillhandahålla de lokaler och den utrustning som behövs för att elever och elevrepresentanter ska kunna hålla de möten och andra sammankomster som krävs för att utöva det inflytande man har rätt till.
Vi menar att det ska vara möjligt att inrätta lokala styrelser för gymnasieskolor där elevrepresentanterna är i majoritet. Där detta tillämpats på försök har det fallit väl ut och det saknas skäl för staten att förbjuda detta mot huvudmannens uttryckliga vilja.
Ökat inflytande handlar inte bara om en rättighet att få påverka sitt dagliga arbete utan i lika hög grad om en skyldighet att ta ansvar för sitt eget lärande. Elevernas rätt till reellt inflytande över sin utbildning och arbetsmiljö bör förtydligas i skollagen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
9 Politisk information i skolan
Det är väl känt att de som går i skolan när det är valår har ett högre valdeltagande än andra förstagångsväljare. Att kunna engagera sig politiskt är en central del i att vara en demokrati. Därför är det viktigt att elever har möjlighet att engagera sig politiskt i skolan och att möta representanter från olika politiska hemvister. Under de senaste åren har de politiska ungdomsförbundens möjlighet att komma ut på skolor kraftigt begränsats. Oftast ges rådet från ansvariga myndigheter till skolor att de kan avgränsa den politiska informationen till en dag. Denna lösning tar sällan hänsyn till att de flesta som är politiskt aktiva gör detta ideellt. Det finns också ett problem som uppstår i valrörelser vilket är att ett stort antal skolor väljer samma dag. Då blir det i stället ungdomsförbundens prioriteringar som styr vilka skolor och elever som tar del av vilken politisk information. Vi tycker att detta är en olycklig konsekvens av de begränsningar som gjorts. I stället för att se ungdomsförbund som ett problem bör skolorna se dem som en tillgång som vitaliserar vår demokrati.
Eftersom valdagen flyttats till andra söndagen i september kommer den ofta väldigt nära skolstarten. Därför är det viktigt att i den mån det är möjligt ge alla elever likvärdig tillgång till politisk information. Den information som går ut till skolorna från ansvariga myndigheter skulle tjäna på att även utifrån ungdomsförbundens perspektiv lyfta för- och nackdelar med olika sätt att möjliggöra elevers tillgång till politisk information. Skollagen ändrades 2017 för att förtydliga lagstiftningen rörande politisk information.
Ett problem som uppmärksammats i samband med politiska organisationers besök på skolor och som inte blivit löst är närvaron av rasistiska och nazistiska organisationer.
Alla elever ska kunna känna sig trygga när de går till skolan. Inga judiska, muslimska eller svarta barn, hbtq-barn eller barn som tillhör nationella minoritetsgrupper ska behöva gå till skolan och mötas av politiska organisationer som kränker deras människovärde eller som ifrågasätter deras existens.
Före valet 2014 var det många lärare, skolledare och organisationer som tydligt kritiserade att t.ex. nazistiska organisationer och partier tillåtits sprida sitt budskap på skolor, budskap som bryter mot skolans uppdrag och lagar. De lagändringar som vidtogs 2017 har inte lett till några avgörande steg för att komma till rätta med problemet.
Skolan är ingen offentlig plats. Vänsterpartiet anser att det är nödvändigt för demokratin att politiska organisationer under ordnade former tillåts sprida information på skolor, men tycker samtidigt att det är orimligt att släppa in ungdomsförbund, organisationer och partier som genom sin politik och sitt budskap diskriminerar en stor del av Sveriges elever och skolpersonal.
Regeringen bör i god tid innan nästa val utvärdera och utreda den senaste lagstiftningens effekter och vid behov lägga fram förslag som stärker elevers rätt till politisk information och samtidigt skyddar elever från att utsättas för diskriminering. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser att alla barn i landets samtliga skolor ska få äta sig mätta varje dag och att de ska ha rätt till frukost. För oss är detta lika självklart som att de ska få ta del av en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Många barn och unga äter inte frukost hemma. Det kan bero på att tiden inte räcker till eller på dåliga matvanor. Det finns emellertid också barn som möts av ett tomt kylskåp på morgonen. Föräldrarna har helt enkelt inte råd att köpa mat.
Flera av landets skolor erbjuder frukost i skolan. Skolor som har frukostservering upptäcker snabbt fördelarna. Det blir lugnare i klassrummen, frånvaron minskar, eleverna blir pedagogiskt mer tillgängliga och deras intresse för kost och hälsa ökar. Av de skolor som serverar frukost i dag är det tyvärr många som tar betalt. Frukost är något som ska erbjudas alla elever och då får kostnaden inte vara ett hinder för de elever som inte har råd men som ofta är de som har störst behov.
Frukost i skolan ska inte ersätta frukosten i hemmet utan fungera som ett komplement för de elever som av någon anledning inte hinner eller kan äta hemma. Att servera frukost i skolan är ett sätt att ge alla elever en bra start, men också goda förutsättningar att orka hela skoldagen.
Regeringen bör tillsätta en utredning om att ålägga grundskolor att erbjuda kostnadsfri frukost för sina elever. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I stället för att se till att bemanna skolorna väljer många skolor andra lösningar för att motverka våld och skadegörelse m.m. Ett av de vanligaste tekniska hjälpmedlen är kameraövervakning. Kameraövervakning kan visserligen skapa en känsla av trygghet, men för många innebär den ständiga övervakningen ett intrång i den personliga integriteten. För dem leder övervakningen till en försämrad arbetsmiljö. För Vänsterpartiet är det självklart att barn och unga har lika stor rätt till sin integritet som vuxna. Unga människor behöver t.o.m. ett starkare skydd eftersom de inte har samma möjligheter att föra sin talan som vuxna. Det finns dessutom andra metoder för att skapa trygghet i skolan såsom mer per personal och en trygg miljö. Regeringen bör återkomma med ett förslag som innebär att kameraövervakning på skolor förbjuds under dagtid. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Skolan är till viss del en återspegling av samhället. Sverige var en gång i tiden ett av världens mest jämlika länder. I dag ser det inte ut så. I dag ser vi allt större psykisk ohälsa. Vi ser hur patriarkala strukturer, sexism och skönhetsideal påverkar unga tjejers psykiska hälsa. Vi ser också hur segregationen breder ut sig p.g.a. de ökande klyftorna och rasismen.
När hot och våld sker i den svenska skolan, oavsett om det är gentemot lärare eller gentemot elever, ska självfallet åtgärder sättas in av skolledningen. Det är dessutom viktigt att våra lagstiftningar följs av rättsväsendet. Men grundorsakerna till problematiken kommer inte att åtgärdas så länge vi inte har en bättre arbetsmiljö för skolans personal, så länge vi inte har mindre grupper i skolan och så länge vi inte har en elevhälsa som finns där i tillräckligt stor utsträckning för våra elever.
Sociala problem och kränkningar på en skola uppstår inte ur tomma intet – det omgivande samhället och vårdnadshavarna behöver involveras mer och på ett strukturerat sätt i arbetet för att alla elever ska ha en trygg skolgång.
Vänsterpartiet menar att grundorsakerna till att våldet i skolan har ökat måste belysas. En av dessa orsaker är en alltmer segregerad skola p.g.a. det system som har byggts upp under de senaste decennierna, där eleverna ses som kunder och inte som elever som har rätt till kunskap. Där införandet av friskolor och skolpeng har gjort att skolans kompensatoriska uppdrag fått mindre betydelse och elever med störst stödbehov samlas på skolor med låg personaltäthet och för få behöriga lärare. Tryggheten minskar när barn inte får det stöd de behöver i skolan. När barn inte blir sedda tappar de lätt framtidstron.
Skolan ska ansvara för att även vårdnadshavarna inkluderas i värdegrundsarbetet. Såväl rektor som personal bör ha en handlingsplikt, inte bara anmälningsplikt, när dessa fått kännedom om att en elev blivit utsatt för kränkande behandling, något som framhållits av DO. Det ska vara tydligt att plikten att anmäla och åtgärda problem inte bara gäller när en elev anser sig utsatt för kränkande behandling – skolan ska göra en egen bedömning av om det inträffade kan vara ett exempel på kränkande behandling eller diskriminering. Men för att kunna göra det behöver lärare och skolledare mer verktyg och resurser. Vi menar att den nuvarande lagstiftningen mot mobbning och kränkande behandling som finns i Sverige måste bli bättre. Lagstiftningen på detta område bör utvecklas ytterligare. Regeringen bör utreda hur lagstiftningen kan utvecklas när det gäller mobbning, våld och kränkande behandling i syfte att stärka tryggheten och studieron i skolan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
|
Jonas Sjöstedt (V) |
|
|
Hanna Gunnarsson (V) |
Tony Haddou (V) |
|
Maj Karlsson (V) |
Karin Rågsjö (V) |
|
Håkan Svenneling (V) |
Jessica Wetterling (V) |
|
Daniel Riazat (V) |
|