Motion till riksdagen
2020/21:3914
av Martin Kinnunen m.fl. (SD)

med anledning av prop. 2020/21:134 Förbud mot otillbörliga handelsmetoder vid köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även undanta de största leverantörsföretagen, med en årsomsättning på över 3,5 miljarder kronor, från den aktuella regleringen och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen snarast möjligt efter införandet av denna lagstiftning ska utvärdera hur EU-ländernas olikartade genomförande av det gemensamma EU-direktivet har påverkat svensk import och export samt villkoren för svenska företag av olika storlekar och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Direktivet som ligger till grund för propositionen har som syfte att skydda små leverantörer gentemot större uppköpare. En förenklad svensk implementering, jämfört med EU-kommissionens minimikrav i direktivet, är positiv så länge maktförhållandena mellan parterna inte förskjuts på ett för kunden negativt sätt eller konkurrens­förhållandena på marknaden försämras.

Regeringen föreslår i sin proposition att endast de minsta företagen, med en årlig omsättning upp till motsvarande 2 miljoner euro, ska undantas från regleringen. Sverigedemokraterna anser att även de största leverantörsföretagen, med en omsättning som överstiger 3,5 miljarder svenska kronor per år, ska undantas från regleringen för att motverka att relativt små uppköpare, med en omsättning på över 2 miljoner euro men betydligt mindre än 3,5 miljarder kronor ska kunna drabbas av otillbörliga handels­metoder från en betydligt större leverantör. Det är vår hållning att de största aktörerna på marknaden inte ska ha lagliga fördelar gentemot betydligt mindre aktörer på samma marknad.

Få EU-länder förväntas tillämpa EU-direktivets enkelriktade trappstegsmodell, där den mindre leverantören ges ett lagligt skydd gentemot en större köpare. Detta innebär att det finns en stor risk för att det blir oreda på EU:s inre marknad, när olika länder tillämpat direktivet olika och på så sätt undantar/skyddar olika aktörer olika. Det finns en viss risk för att direktivets syfte inte kommer att uppnås ur ett inremarknads­perspektiv, även om det sannolikt blir mer ”städat” i livsmedelsledet inom ett och samma land. I sådant fall kan det ifrågasättas om subsidiaritetsprincipen tillstyrker att en reglering av detta område alls görs på EU-nivå, snarare än att vara en nationell ange­lägenhet. Vi föreslår därför att regeringen, så snart som möjligt efter lagens införande, genomför en utvärdering av hur de olikartade införandena av EU-direktivet i de olika medlemsstaterna har påverkat den svenska importen och exporten, och detta för företag med olika omsättningsstorlekar. Detta bör ske i en tidig fas av den nya regleringen för att på så sätt fortast möjligt fånga upp eventuella negativa effekter med den nya lagstiftningen samt för att kunna möta upp mot prejudicerande domar inom såväl Sverige som den inre marknaden.

 

 

Martin Kinnunen (SD)

 

Staffan Eklöf (SD)

Mats Nordberg (SD)

Yasmine Eriksson (SD)

Runar Filper (SD)