Riksdagen avslår proposition 2020/21:110 Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling.
Regeringen föreslår genom proposition 2020/21:110 Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling att nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling förstärks ytterligare. Arbetstidsvillkoret, dvs. kravet på hur stor del av arbetstiden under kalendermånaden som den anställde ska ha arbetat med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige för att avdrag ska få göras, föreslås sänkas. Den ska enligt förslaget uppgå till minst hälften i stället för minst tre fjärdedelar av arbetstiden.
Vidare höjs det högsta sammanlagda avdraget från arbetsgivaravgifterna som får göras för samtliga personer som arbetar med forskning eller utveckling hos den avgiftsskyldige från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad. Detta medför att taket för nedsättningen av den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning eller utveckling höjs i motsvarande mån. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2021 och tillämpas på ersättning som utges efter den 30 juni 2021.
En första nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling infördes av den borgerliga regeringen 2014. Vänsterpartiet röstade då emot förslaget. I proposition 2019/20:68 föreslog regeringen förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifterna för personer som arbetar med forskning eller utveckling genom en höjning av taket för avdraget från 230 000 kronor till 450 000 kronor, samtidigt som den allmänna löneavgiften sattes ned med 10 procentenheter på sådan ersättning till personer som arbetar med forskning eller utveckling som berättigar till avdrag från arbetsgivaravgifterna. Vänsterpartiet röstade emot förslaget, som ändå antogs av riksdagen.
Nu föreslår regeringen ytterligare förstärkning av detta avdrag genom att höja taken och sänka kraven för vilka anställda som omfattas. Vänsterpartiet har kritiserat de tidigare förslagen för att vara undermåligt utredda. De införda möjligheterna till avdrag har inte utvärderats. Ingen internationell jämförelse har heller genomförts. Det finns också en uppenbar risk för att dessa tillåtande regelverk missbrukas så att nedsättningen används för personer som inte avses omfattas av den. Hur stor denna risk är hade kunnat analyseras om de tidigare förändringarna hade utvärderats. Denna kritik är fortfarande relevant, eftersom reformerna inte utvärderats. Flera remissinstanser, däribland Ekonomistyrningsverket (ESV), Konjunkturinstitutet, LO, Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) och Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys), framför liknande kritik.
Förslaget är dessutom uppenbarligen riktat till stora företag som har möjlighet att göra dessa avdrag i den omfattning som nu blir möjlig. Vänsterpartiet anser det inte prioriterat att subventionera just dessa företag.
Sammantaget menar Vänsterpartiet att dessa brister gör att propositionen bör avslås. De 300 miljoner kronor som avsätts i riksbudgeten för 2021 för att finansiera förslaget, som ökar till 600 miljoner kronor från 2022, skulle i stället kunna finansiera satsningar på välfärden. Riksdagen bör avslå proposition 2020/21:110 Ytterligare förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med forskning eller utveckling. Detta bör riksdagen besluta.
|
Ida Gabrielsson (V) |
|
|
Momodou Malcolm Jallow (V) |
Maj Karlsson (V) |
|
Daniel Riazat (V) |
Karin Rågsjö (V) |
|
Vasiliki Tsouplaki (V) |
|