Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen måste stärka sin ledning av Polismyndigheten i syfte att säkerställa att myndighetens arbete i utsatta områden är ändamålsenligt och tillkännager detta för regeringen.
Centerpartiet tackar för regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens rapport. Rätt insats på rätt plats – polisens arbete i utsatta områden (RiR 2020:20).
Riksrevisionen landar i slutsatsen att Polismyndighetens arbete i utsatta områden inte är fullt ut ändamålsenligt. Även om Polismyndigheten har tagit fram relevanta strategier och rekommendationer för arbetet i utsatta områden, och även om de enskilda polismän som arbetar i utsatta områden har anpassat sitt arbetssätt och arbetar enligt beprövade metoder i den omfattning som är möjlig sett till resurssituationen, så visar rapporten att det alltjämt föreligger brister i regeringens ledning av myndigheten som påverkar förutsättningarna.
Givetvis måste det följas upp och säkerställas att de resurser som särskilt avsatts för Polismyndighetens arbete i utsatta områden också används för detta specifika ändamål. Rapporten visar vidare att det råder brist på teknisk utrustning i form av bevakningskameror och kroppsburna kameror i utsatta områden.
Trots en omfattande satsning, med stöd av bl.a. Centerpartiet, på att utöka antalet polisanställda och på att öka attraktiviteten i polisyrket genom bättre villkor, visar rapporten att en tredjedel av lokalpolisområdena med utsatta områden inte uppfyller det nationella målet om en områdespolis per 5 000 invånare. Det visar sig även ha förevarit problem med att mäta polistätheten i utsatta områden.
Att det saknas områdespoliser är en allvarlig brist. Polisen måste finnas närvarande i hela landet. Lokal närvaro och kännedom om de lokala förhållandena är av stor betydelse för det trygghetsskapande och brottsbekämpande arbetet. Områdespoliser fyller en särskilt viktig funktion i utsatta områden. Såväl boende som näringsidkare i sådana områden vittnar om att lokal polisnärvaro har avgörande betydelse både för känslan av trygghet, möjligheterna att beivra brott och för ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete.
För det brottsförebyggande arbetet är det också av största vikt att myndigheter samverkar. Det är därför djupt problematiskt att det fortfarande föreligger osäkerhet när det kommer till sekretesshinder och vilken information myndigheter får utbyta. Regeringen har uppdragit till Brottsförebyggande rådet (Brå) att kartlägga vilka hinder som finns för informationsdelning mellan socialtjänst och polis i brottsförebyggande syfte. Brå har i sin nyligen avlämnade kartläggning konstaterat att hindret till stor del utgörs av okunskap om sekretesslagstiftningen och dess sekretessbrytande bestämmelse. Här måste regeringen återkomma med åtgärder.
Inga av det brister som påtalas är svåra att avhjälpa. Även om regeringen har en ambition att vända utvecklingen i utsatta områden, visar de brister som framkommer av granskningen på ledarskapsproblem från regeringens sida. Regeringen behöver därmed ytterligare stärka sin ledning och styrning för att säkerställa att Polismyndighetens arbete i utsatta områden är ändamålsenligt.
|
Johan Hedin (C) |
Helena Vilhelmsson (C) |