Även om arbetsmiljön är generellt sett god i Sverige, finns det mycket kvar att göra. Inte minst måste vi som lagstiftare följa med i utvecklingen när teknik och nya värderingar ändrar hur vi arbetar.
Alla arbetsplatser måste vara säkra och trygga, oavsett om arbetsuppgifterna är nya eller gamla och om det finns kollektivavtal eller inte. Självklart ska det vara nolltolerans mot olyckor som leder till svåra skador eller i värsta fall dödsfall. Detta är ett brett arbete som förutsätter en tydlig och effektiv arbetsmiljölagstiftning samt en diskrimineringslag som gör det dyrt att frångå sina förpliktelser som arbetsgivare.
Viktiga delar av arbetet för en bättre arbetsmiljö ligger utanför det som behandlas i regeringens skrivelse 2020/21:92. Hit hör exempelvis de satsningar på polisen som Liberalerna har varit pådrivande för; i och med dessa får myndigheten förutsättningar för att korta utredningstiden för brott mot arbetsmiljölagstiftningen.
Flera av de mest viktiga aspekterna av en god politik för bättre arbetsmiljö ligger även direkt inom ramen för en arbetsmarknadsministers arbetsmiljöstrategi. Det är välkommet att regeringen med sin strategi tar flera steg framåt på området. Hit hör bl.a. att skärpa arbetet för att inkludera psykisk hälsa och ohälsa i arbetet. Tyvärr konstaterar vi att regeringen inte har tagit tillräckligt intryck av Liberalernas motioner på området utan nu sätter sin tro till en förstudie från Jämställdhetsmyndigheten. Detta kommer inte att göra jobbet i den viktiga frihetsfrågan om anställdas välbefinnande på arbetsplatsen. Därför föreslår vi att riksdagen ställer sig bakom att regeringen fullt ut tillsätter en fullvärdig statlig utredning som ska föreslå hur stress kopplat till psykiska sjukdomar, mobbning och sexuella trakasserier kan inkluderas i högre grad i arbetsmiljöföreskrifterna. Utredningen bör särskilt anta ett jämställdhetsperspektiv och beakta legala aspekter av det faktum att nyblivna mödrar ofta går ned i arbetstid men förväntas att producera ungefär samma tjänst. Utredningen bör även ta sikte på hur berörda myndigheter kan arbeta för att fler arbetsgivare ska kunna prioritera förebyggande insatser för att bromsa utvecklingen av sjukskrivningar.
Regeringen har i sin strategi i alla fall berört psykisk ohälsa. Detsamma kan inte sägas om en annan brännande fråga: ett företagsperspektiv saknas genomgående i det dokument som just kommer att påverka tusentals företag runt om i vårt land. Detta är särskilt iögonfallande mot bakgrund av den svåra ekonomiska kris som just nu slår hårt mot jobbskapare i och med den pågående pandemin. Sverige behöver genomgående ta sig ur pandemin med färre svårförstådda regler och obalans på arbetsmarknaden. Arbetsgivare generellt förstår vikten av att skapa en god arbetsmiljö för sina anställda och regelverken måste underlätta för företagen att göra rätt, inte bara öka redovisningsbördan. Därför bör regeringen särskilt återkomma till riksdagen om hur arbetet med strategin kan inkludera ett fullvärdigt företagarperspektiv och beakta regelbördans utveckling samt återkomma med detta till riksdagen. Strategin bör även syfta till att fler arbetsgivare ska ges förutsättningar att prioritera förebyggande insatser mot sjukskrivningar.
|
Arman Teimouri (L) |
|
|
Malin Danielsson (L) |
Johan Pehrson (L) |
|
Maria Nilsson (L) |
Lina Nordquist (L) |
|
Gulan Avci (L) |
Christer Nylander (L) |
|
Mats Persson (L) |
Allan Widman (L) |