Motion till riksdagen
2020/21:3855
av Andreas Carlson m.fl. (KD)

med anledning av skr. 2020/21:62 Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Riksrevisionens slutsatser ska utgöra underlag för direktivet när utredningen En effektiv och flexibel kriminalvård återupptas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Riksrevisionen har lämnat en rapport om effektivitet vid Kriminalvårdens arbete. Riksrevisionen konstaterar att det finns effektivitetsbrister i svensk kriminalvård.

Kristdemokraterna välkomnar riksrevisionsgranskningen och menar att Kriminal­vården, som all annan skattefinansierad verksamhet, är så kostnadseffektiv som möjligt. Sverige har bland Europas dyraste kriminalvård. Kostnaderna har ökat på senare år. Det har också beläggningen, som legat kring 100 procent. För att Kriminalvårdens arbete ska fungera tillfredsställande är behovet att beläggningen är lägre än så. Dessutom finns det goda skäl att anta att fängelsepopulationen kommer att öka kommande decennier eftersom den grova brottsligheten gör det. Kristdemokraterna har dessutom en ambition att höja straffen avsevärt, och för detta krävs fler fängelseplatser. Granskningen är därför viktig.

Kriminalvården har i dag delvis ändrade förutsättningar som hänger samman med förändringar i klientsammansättningen. Därför fanns det skäl att göra en samlad analys av kostnadsutvecklingen inom Kriminalvårdens olika verksamheter. Den dåvarande Alliansregeringen tillsatte därför 2014 utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård (dir. 2014:99), med uppdraget att analysera kostnadseffektiviteten i Kriminalvården samt föreslå hur det återfallsförebyggande arbetet kan utvecklas och förstärkas, bl.a. genom nya former för samverkan med andra myndigheter och aktörer. Utredaren fick i uppdrag att redovisa hur Kriminalvårdens kostnader för anstalt, häkte, frivård respektive transporttjänst har utvecklats sedan 2004. Vidare skulle utredaren analysera om fördelningen av kostnaderna var ändamålsenliga och avspeglade regeringens priorite­ringar. En internationell jämförelse skulle göras och framgångsrika internationella exempel på återfallsförebyggande åtgärder studeras. Uppdraget skulle redovisas innan 2015 års utgång. Den rödgröna regeringen lade dock ned utredningen. Riksdagen till­kännagav för regeringen att utredningen skulle återupptas i enlighet med betänkandet 2017/18:JuU16 Kriminalvårdsfrågor. Det har nu snart gått tre år. Att regeringen fortsätter trotsa riksdagens beslut är oacceptabelt. Regeringen måste tillsätta en utredning i enlighet med det som riksdagen beslutat.

Regeringen meddelar att den inte delar Riksrevisionens bedömning att en kostnads­besparing går att göra. Vi noterar att den bedömningen görs utan att regeringen genom­fört åtgärder för att genomlysa Kriminalvårdens kostnader, kostnadsutveckling eller besparingsmöjligheter. Det finns således goda skäl att åter kräva att utredningen En flexibel och effektiv kriminalvård (dir. 2014:99) ska återupptas med tillägget att den ska ta Riksrevisionens slutsatser i beaktande och undersöka och föreslå effektiviserande åtgärder i linje med den ”best practice” som Riksrevisionen hittat, så som förbättringspotentialen i större och färre anstalter.

 

 

Andreas Carlson (KD)

 

Ingemar Kihlström (KD)

Lars Adaktusson (KD)

Robert Halef (KD)

Mikael Oscarsson (KD)

Tuve Skånberg (KD)