Motion till riksdagen
2020/21:3851
av Helena Vilhelmsson och Hannes Hervieu (båda C)

med anledning av skr. 2020/21:62 Riksrevisionens rapport om effektiviteten vid Kriminalvårdens anstalter


Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över effektiviteten också i den del av Kriminalvårdens verksamhet som inte omfattats av den granskning som nu företagits och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården ska utveckla rutinerna för en systematisk datainsamling som gör det möjligt att följa upp effektiviteten i de olika enheterna på ett systematiskt sätt och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kriminalvården ska utveckla arbetet med erfarenhetsutbyte kring insatser som minskar risken att intagna återfaller i brottslighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Centerpartiet välkomnar Riksrevisionens rapport och kan konstatera att rapporten fyller ett viktigt syfte samt att det som framkommer av granskningen bör följas upp. Vi noterar att den nu företagna granskningen inte omfattar häkten, frivården eller Kriminal­vårdens transportverksamhet. Givet vad som framkommer av den nu företagna gransk­ningen, finns det enligt vår mening anledning att även se över effektiviteten i dessa delar av Kriminalvårdens verksamhet.

Kriminalvården har en utomordentligt viktig uppgift i att förhindra återfall i brott. Verksamheten ställer högsta krav på säkerhet, men också på humanitet och på att den rehabilitering som tillhandhålls inom verksamheten ger bästa tänkbara resultat och är ändamålsenlig. Kriminalvården utmärker sig också genom att utgöra en grundsten i det statliga åtagandet då myndigheten har befogenhet att verkställa de mest inskränkande tvångsmedel som staten kan ta till mot en enskild person. Uppgiften och ansvaret att bedriva bra och effektiv kriminalvård är därmed en av statens viktigaste uppgifter.

Kriminalvården befinner sig i dag i ett läge där beläggningssituationen på såväl anstalter som häkten är utomordentligt ansträngd. Denna situation ser också ut att hålla i sig framöver. Centerpartiet har redan tidigare uppmärksammat att situationen med utdragna förhandlingar mellan Kriminalvården och det statliga bolaget Specialfastig­heter i flera fall fått nybyggnationen av ytterligare anstaltsplatser att gå i stå. Riksrevi­sionens rapport bekräftar detta problem. Att utbyggnad och upprustning står still efter­som en statlig aktör inte kan komma överens med en annan statlig aktör, är givetvis otillfredsställande och ytterst en fråga om bristande ledarskap.

Kriminalvården är en av statens mest resurskrävande verksamheter. Myndigheten bantade sina kostnader med en kvarts miljard mellan år 2018 och 2020 samtidigt som antalet anstaltsplatser utökades. Kostnadsmedvetenheten och effektiviteten har alltså länge varit eftersatt. Trots att det står klart att effektiviteten inom Kriminalvården upp­visar tydliga brister väljer regeringen att inte kommentera detta på annat sätt än att man inte delar Riksrevisionens bedömning i fråga om möjliga kostnadsbesparingar. För Centerpartiet är det inte primärt storleken på kostnadsbesparingarna som är viktigast. Problemet, som vi ser det, är om inte goda exempel sprids och effektiva tillvägagångs­sätt tas till vara inom myndigheten. Detta gäller inte bara resurseffektivitet utan även i fråga om erfarenhetsutbyte kring insatser som minskar risken att intagna återfaller i brottslighet. Det Riksrevisionens rapport visar är att kunskapsutbyte, spridande av goda exempel och tillämpande av ”best practice” brister inom Kriminalvården. Vi menar att det är denna brist som framstår som särskilt allvarlig. Centerpartiet föreslår därför dels att Kriminalvården får i uppdrag att utveckla rutinerna för en systematisk datainsamling som gör det möjligt att följa upp effektiviteten i de olika enheterna på ett systematiskt sätt, dels att Kriminalvården ska utveckla arbetet med erfarenhetsutbyte kring insatser som minskar risken att intagna återfaller i brottslighet. Syftet med de båda åtgärderna är att öka spridningen av goda exempel och tillämpa de mest kostnadseffektiva metoderna och tillvägagångssätten i hela verksamheten.

 

 

Helena Vilhelmsson (C)

Hannes Hervieu (C)