Riksdagen avslår proposition 2020/21:68 Förstärkt och förenklad miljöstyrning i bonus–malus-systemet.
Bilen är ett viktigt transportmedel för att Sverige ska hålla ihop, för att jobb och tillväxt ska kunna skapas i hela landet, för att underlätta vardagen och alla måsten för barnfamiljen, pensionären och småföretagaren. Bilen bidrar till ett friare och enklare liv i hela Sverige.
För att sänka koldioxidutsläppen behöver miljöåtgärderna ha en tydlig effekt. Miljö-och klimatpolitiken behöver mer av kostnadseffektiva åtgärder och mindre symbolpolitik. Miljövänliga transporter är en hörnsten för en lyckad klimatomställning. För det behövs en utbyggd laddinfrastruktur i hela landet samt satsningar på bl.a. kärnkraft för att tillgodose det ökade behovet av el. Moderaterna vill även se ett grönt bränslestöd för forskning, investeringar och produktion för företag som utvecklar hållbara biobränslen för bl.a. vägtransporter.
Syftet med bonus–malus-systemet är korrekt, men det har nu blivit uppenbart att systemet har ett antal inbyggda problem. Med den aktuella propositionen förstärks problemen. Bonus–malus-systemets utformning gynnar särskilt köpare i storstäderna som får lejonparten av bonusen medan andelen sålda malusbilar är störst på landsbygden. Moderaterna är tydliga med att kostnaden för klimatomställningen inte kan övervältras helt på gles- och landsbygden där många är beroende av bilen. Sverige är ett land med stora avstånd där många är beroende av bilen. Skatterna på bilen har höjts kraftigt de senaste åren av den sittande regeringen, något som den aktuella propositionen är ett ytterligare exempel på. Det slår hårt mot möjligheterna att bo och leva i hela landet. Den föreslagna förändringen av bonus–malus innebär en skattehöjning på flera tusen kronor om året för en barnfamilj som köper en av de mest sålda familjebilarna.
Ett annat problem med bonus–malus är att en stor del av bonuspengarna hamnar i Norge. Statistik från de senaste åren indikerar en tendens att fordon som registreras i Sverige lite senare exporteras i stor utsträckning. Myndigheten Trafikanalys har visat att omkring 400 miljoner kronor av de pengar staten betalade ut i bonus 2019 hamnade i Norge.
Syftet med regeringens aktuella proposition är att miljöstyrningen i bonus–malus-systemet ska förstärkas och förenklas. Regeringens förslag omfattar ingen tydlig förenkling av bonus–malus-systemet och förstärkningen skapar konkurrensnackdelar för exempelvis företagare som är beroende av lätta lastbilar. De flesta hantverkare kan inte lasta sina verktyg i vanliga personbilar och bör inte straffbeskattas ytterligare. Marknaden för hantverkstjänster är öppen för utländska företagare, som inte sällan kör äldre och minde miljövänliga fordon. Dessa får konkurrensfördelar på grund av bonus–malus-systemet då endast fordon som är registrerade i Sverige berörs. Riksrevisionen har riktat kritik mot att fordon med olika användningsområden blandas i samma bonus–malus-system, vilket förutom lätta lastbilar missgynnar även större familjebilar som husbilar.
Det existerande bonus–malus-systemet har inte har infriat förväntningarna, och enligt flera myndigheters beräkningar går det inte att utläsa någon tydligt positiv effekt vad avser minskade utsläpp. I remissvaren framkommer även exempelvis att regeringens förslag riskerar att leda till att försäljningen av nya bilar minskar, till förmån för bilar som är fyra år och äldre och som generellt har högre koldioxidutsläpp. Beskattningen av laddhybrider anses också vara problematisk eftersom det är fordon som kan släppa ut mindre, beroende på hur bilen används.
Både Konjunkturinstitutet och Riksrevisionen har kritiserat bonus–malus-systemet, bl.a. för att vara dyrt och ineffektivt. Det är synpunkter som borde ha beaktats vid utformningen av regeringens förslag. Det finns andra mer effektiva styrmedel och åtgärder för att minska utsläppen än att bygga ut bonus–malus-systemet.
Moderaterna vill avskaffa bonus–malus-systemet. Riksdagen bör avslå regeringens förslag om skärpt bonus–malus som är en ytterligare försämring av ett redan bristfälligt skattesystem.
|
Niklas Wykman (M) |
|
|
Helena Bouveng (M) |
Boriana Åberg (M) |
|
Kjell Jansson (M) |
Fredrik Schulte (M) |