Riksrevisionen har, mot bakgrund av kritik som har riktats mot kvaliteten i ämneslärarutbildningen, granskat lärosätenas styrning av ämneslärarprogram och kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Vid granskningen, som omfattat tre lärosäten, finner man bl.a. brister i ansvarsfördelning, samordning och tillvaratagande av studenters synpunkter.
Regeringen påpekar i skrivelsen att den under de senaste åren gjort stora satsningar på att bygga ut lärarutbildningarna och KPU, och att en rad ytterligare insatser för att stärka lärarutbildningen arbetas fram inom ramen för den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Riksrevisionen lämnar inga rekommendationer till regeringen, utan endast till de berörda lärosätena, och regeringen avser inte att vidta några åtgärder till följd av rapporten. Moderaterna anser dock mot bakgrund av ärendets vikt och de problem som Riksrevisionen uppmärksammar att regeringen bör vidta ett antal åtgärder för att omedelbart höja kvaliteten och attraktiviteten på samtliga av landets ämneslärarprogram och KPU.
Moderaterna instämmer i regeringens syn att varje lärosäte själv bäst säkerställer att utbildningarna styrs och organiseras på ett ändamålsenligt sätt. De övriga åtgärder som regeringen radar upp för att locka fler till läraryrket, genom exempelvis KPU, är dock inte tillräckliga.
Många av de sökande till KPU saknar ofta bara några enstaka högskolepoäng. Orsaken till detta är stelbenta regelverk som begränsar möjligheterna för ämnes- och yrkeskunniga att bli lärare. Bland annat ställer lärosätena olika förkunskapskrav och gör olika bedömningar av behörigheter. Det är regler som måste förändras utan att kvaliteten försämras. Moderaterna föreslår därför att regeringen ger lärosätena i uppdrag att, i samråd med Skolverket, ta fram en gemensam grund för vilka krav som ska gälla för respektive KPU-inriktning och hur behörigheten ska bedömas.
Moderaterna vill också se en utökad användning av antagningsprincipen antagen med villkor. Vi vill att denna period förlängs med hela utbildningen. Detta skulle innebära att personer som i dag är högt akademiskt meriterade och andra yrkesskickliga inte hindras att påbörja en KPU-utbildning enbart på grund av avsaknad av ett par högskolepoäng.
KPU-utbildningen genomförs i dag på 1,5 år. Samtidigt finns alternativa lösningar som underlättar interaktionen mellan teori och klassrumspraktik och som gör att lärarstudenterna blir klara redan på ett år. Moderaterna vill permanenta och öppna upp för fler lärosäten att erbjuda en KPU-utbildning med förhöjd studietakt så att akademiker och yrkesverksamma kan läsa in en lärarlegitimation på ett år, dvs. två terminer i stället för tre. Detta förslag underlättar och förkortar vägen till läraryrket.
Kraven är, och ska förbli, höga när det gäller tillstånden att driva lärarutbildning. I dag är det dock onödigt svårt att få tillstånd att driva KPU om man inte samtidigt har en lärarutbildning, något som kraftigt hämmar möjligheten för fler aktörer att växa fram. Moderaterna har tidigare uppmanat regeringen att skyndsamt kartlägga de hinder som begränsar fristående aktörer från att starta och bedriva KPU. Det behovet kvarstår.
|
Kristina Axén Olin (M) |
|
|
Lars Püss (M) |
Marie-Louise Hänel Sandström (M) |
|
Noria Manouchi (M) |
|