Då brottsligheten i samhället fortsätter att förvärras bör samtliga åtgärder regeringen vidtar i syfte att stävja detta både noteras och granskas. Regeringen har på det straffrättsliga området visat en anmärkningsvärd senfärdighet, varför detta arbete återkommande kritiseras i andra ärenden. Gällande det brottsförebyggande arbetet bör främst noteras att regeringen alltjämt inte anser att ett väl fungerande straffrättsligt system har en preventiv effekt. Det finns även skäl att ifrågasätta huruvida de åtgärder regeringen vidtagit och nu redovisar faktiskt har en brottsförebyggande effekt.
I skrivelsen redogörs även för vidtagna åtgärder som inte är en del av satsningen Tillsammans mot brott men är av betydelse för det brottsbekämpande arbetet. Däribland återfinns myndigheten Delegationen mot segregation (Delmos), mål för arkitektur-, form- och designpolitiken, ändringar i skolpolitiken m.m. Regeringen lyfter även fram det s.k. likvärdighetsbidragets betydelse för att öka likvärdigheten i svensk skola. Vi delar inte denna uppfattning. Det är inte mer pengar som är lösningen på problemen, utan skärpta regelverk, ökade förväntningar, mer disciplin och större fokus på kunskaper i svenska språket. Vi efterlyser därför bl.a. att kurs- och läroplaner samt skollagen stramas upp, att staten återfår huvudmannaskapet för skolan, att lärarutbildningen reformeras i grunden, att nyanlända elever går i förberedelseklass till dess att de har tillräckliga språkkunskaper för att klara av undervisningen samt att jourklasser inrättas för elever som inte fungerar i en normal skolsituation.
Det bör noteras att de genomförda satsningarna i denna del sägs vara av betydelse för det brottsförebyggande arbetet. Huruvida de har haft en sådan effekt framstår dock som oklart, då ingen sådan effektutvärdering har gjorts. Detta bör snarast ske för genomförda och framtida åtgärder vars syfte helt eller till del är brottsprevention, oavsett om de är en del av programmet Tillsammans mot brott eller ej. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen redogör i skrivelsen för sin samlade bedömning och det fortsatta arbetet. Det bör noteras att flera av de åtgärder som här beskrivs redan har behandlats i sak i andra ärenden. Regeringens tillskott till Kriminalvården är både sent givna med tanke på den platsbrist som nu finns och för små för att läka denna brist under överskådlig tid. Likaså är det 34-punktsprogram som regeringen presenterat och använder som en karta över det straffrättsliga arbetet långt ifrån tillräckligt både gällande antal förslag och utformningen av flera av dessa förslag. Det bör välkomnas att regeringen anför att arbetet är prioriterat, men även noteras att justitieutskottet har riktat en rad tillkännagivanden om nödvändiga reformer som regeringen ännu inte verkställt. Det är angeläget att majoriteten i riksdagens vilja genomförs av regeringen, i synnerhet på det kriminalpolitiska området där regeringens senfärdighet är påtaglig.
|
Adam Marttinen (SD) |
|
|
Katja Nyberg (SD) |
Bo Broman (SD) |
|
Ebba Hermansson (SD) |
|