Svensk säkerhetspolitik ska utgå från ett starkt totalförsvar vars styrka håller över tiden och inte används som en budgetregulator. Därtill finns de internationella försvarssamarbetena som utgör ett viktigt komplement till vår egen förmåga. Utvecklingen av de internationella försvarssamarbetena har under de senaste åren tilltagit, och detta är en utveckling som är positiv och viktig för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Sverige behöver utveckla flera samarbeten utifrån våra säkerhetspolitiska intressen. Dessa intressen delas av många stater i vårt närområde och där finns fortsatt en viktig utvecklingspotential.
1 Prioritering av internationella försvarssamarbeten
De internationella försvarssamarbetena utgör en mycket stor möjlighet för Sverige att välja vad man vill samarbeta kring och med vilka. Sverige är en uppskattad samarbetspartner och har så varit under en lång tid, detta tack vare den förmåga och professionalism som Försvarsmakten och andra myndigheter uppvisat. Möjligheten behöver nyttjas på rätt sätt och så att det maximalt stärker den svenska försvarsförmågan och svenska intressen. I dagsläget är det tyvärr så att det inte finns en tydlig prioritering bland de samarbeten som redovisats. Dels ska prioriteringen som behöver införas omfatta vilka stater och internationella organisationer som är mest prioriterade att samarbeta med och där det finns störst utveckling för att samarbeta, samt att det finns en tydlig motivering som tar sin utgångspunkt från det övergripande målet att stärka svenskt totalförsvar, dels behöver prioriteringen utgå från de områden som behöver definieras där ett internationellt samarbete kan stärka det svenska totalförsvaret. Exempel på sådana områden kan vara övningar och materiel.
2 Den praktiska nyttan för Sverige i varje försvarssamarbete
Utgångspunkten när Sverige väljer att ingå ett internationellt försvarssamarbete måste i alla lägen vara vilken praktisk nytta samarbetet kan ge för att stärka det svenska totalförsvaret. Den praktiska nyttan behöver redovisas innan ett försvarssamarbete ingås samt följas upp under varje del av ett försvarssamarbete. De försvarssamarbeten som Sverige ingått skiljer sig åt på flera sätt vad gäller både vilka stater eller organisationer som dessa ingåtts med och vad för områden som samarbetena omfattar. Det kan därför finnas behov av att redovisa de olika samarbetena på olika sätt. Redovisningen måste bli tydlig och där det finns möjlighet bör det kvantitativt kunna redovisas vilka mål som uppnåtts och på vilket sätt detta stärker svensk försvarsförmåga. Det finns inget egenintresse i att Sverige ska ha så många samarbeten som möjligt och varje samarbete drar resurser från de myndigheter som medverkar. Här behöver det noga bedömas var de resurserna gör mest nytta så att det inte blir ett samarbete för samarbetets egen skull.
3 Utveckla det finska försvarssamarbetet till ett försvarsförbund
Försvarssamarbetet med Finland har utvecklats under många år och samarbete återfinns på många områden. Det intar en särställning bland försvarssamarbetena och har en stor möjlighet att utvecklas vidare eftersom Sverige och Finland möter liknande säkerhetspolitiska utmaningar med hänsyn till ländernas geografiska läge. Sverige och Finland har därutöver starka kulturella och politiska band och en lång gemensam historia. Det nuvarande samarbetet bör ha som mål att utvecklas till ett gemensamt försvarsförbund. Genom ett försvarsförbund höjs tröskeleffekten och nya strategiska djup skapas, vilket stärker ländernas försvarsförmåga. Ett försvarsförbund med Finland ska inte ha som uttalat syfte ett försvar mot en utpekad part, utan syftar till att befria de båda länderna från eventuella yttre politiska och militära påtryckningar.
|
Björn Söder (SD) |
|
|
Markus Wiechel (SD) |
Sara Gille (SD) |
|
Caroline Nordengrip (SD) |
Lars Andersson (SD) |
|
Roger Richthoff (SD) |
|