Regeringen gav i slutet av maj 2020 Folkhälsomyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell operativ plan för framtida vaccination mot sjukdomen covid-19, orsakad av det nya coronaviruset sars-CoV‑2. Uppdraget ska redovisas löpande till Regeringskansliet (Socialdepartementet) med delrapportering senast den 31 augusti 2020 och slutredovisning senast den 28 januari 2022. Regeringens proposition 2020/21:47 har sin grund i delrapporten. Av den framgår att Folkhälsomyndigheten anser att en utökning av innehållet i lagstiftningen är nödvändig för att vaccinationsregistret ska kunna användas på ett mer ändamålsenligt sätt. Vänsterpartiet delar Folkhälsomyndighetens bedömning.
I samband med den vaccinering som skedde vid utbrottet av influensa A H1N1 hade det rapporterats om ett antal fall av narkolepsi. I arbetet med att följa upp den genomförda vaccinationen avsåg dåvarande regering att ge Utredningen om tillgång till läkemedel och annan hälso- och sjukvårdsmateriel vid allvarliga händelser och kriser m.m. (dir. 2011:121) ett tilläggsuppdrag att se över den aktuella frågan. Frågan om en utvidgning av det nationella vaccinationsregistret kom dock aldrig att utredas vidare då, vilket vi anser är beklagligt.
I delrapporten från Folkhälsomyndigheten läggs förslag fram om att uppgift om vårdenhet ska införas i lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram. Nuvarande lagstiftning medger endast att uppgift om vårdgivare förs in i registret. Folkhälsomyndigheten anser att detta är ett för grovt mått. Det kan både vara en stor region, ytmässigt och befolkningsmässigt, men även ett mindre privat företag. Det kan även vara stora privata koncerner med verksamheter spridda över hela Sverige.
Var vaccinationer utförts är av betydelse för att kunna bedöma pandemins framtida spridningsrisk, immunitetsläget m.m. Folkhälsomyndighetens förslag återfinns inte i regeringens proposition. Några utförliga argument återfinns inte i rapporten.
Uppgift om vårdenhet bör införas i lagen (2012:453) om register över nationella vaccinationsprogram. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I propositionen föreslås att uppgifter om vaccinationer mot covid-19 förs in i registret över nationella vaccinationsprogram. Det finns i dag flera aspekter som måste beaktas vid ny och kommande lagstiftning kring registrering av vaccinering.
Den registrering som görs i dag av vårdgivare sker i olika system. Detta är ineffektivt och kostsamt. Många av de insatser som gjorts mot covid-19 har fördröjts på grund av mängden berörda aktörer. Detta har uppmärksammats i Vänsterpartiets motion Beredskap mot pandemier (2020/21:389). Insatser försenas samtidigt som kunskap om pandemins utbredning och spridning av ny kunskap inte sker på ett tillfredsställande sätt. Utöver det har vi även debatten om ansvaret för provtagning.
Det som nu ska beslutas om, dvs. vad som ska införas i det nationella vaccinationsprogrammet, är tidskrävande. I delrapporten från Folkhälsomyndigheten skriver man: ”Folkhälsomyndigheten skulle ha god hjälp av ett utökat register där vi kan följa och analysera skyddet mot flera smittsamma sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination, och med hjälp av det analysera konsekvenserna av utvecklingen och utvärdera effekterna av vaccinationer.”
Vänsterpartiet kan konstatera att det är av stor vikt att det sker en breddning av vaccinationsregistret. Det fanns kunskap om behovet av detta tidigare och ytterligare insikt har kommit i och med nuvarande pandemi.
Regeringen bör ges i uppdrag att skyndsamt föreslå riksdagen att uppgifter om all vaccination mot pandemier registreras. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna. På sikt vill vi att alla vaccinationer registreras.
|
Karin Rågsjö (V) |
|
|
Ida Gabrielsson (V) |
Momodou Malcolm Jallow (V) |
|
Maj Karlsson (V) |
Daniel Riazat (V) |
|
Ilona Szatmari Waldau (V) |
Vasiliki Tsouplaki (V) |