En stor del av de pengar som Sverige får från EU består av medel från Europeiska socialfonden (ESF) och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf). Tillsammans utgör de två av fyra europeiska struktur- och investeringsfonder (ESI-fonder) som Sverige får medel från. I Sverige har det på regional nivå inrättats strukturfondspartnerskap som bestämmer vilka projekt som ska beviljas EU-medel. Partnerskapen består av representanter för regioner, kommuner, arbetsmarknadens parter, statliga myndigheter och det civila samhället.
Riksrevisionen har granskat om systemet med strukturfondspartnerskap ger förutsättningar för ett effektivt genomförande av strukturfondsprogram i Sverige. I granskningen konstaterar Riksrevisionen att det, enligt tidigare utvärderingar, är otydligt vilken roll som partnerskapen är tänkta att ha i genomförandet av strukturfondsprogrammen. Riksrevisionen anser också att många ansökningar saknar tydliga beskrivningar om projektets syfte och metod.
Systemet anses även komplext och involverar många aktörer. Det finns otydligheter vad gäller ansvarsfördelningen mellan berörda aktörer och det finns brister i samordningen då många beslut fattas innan projektansökan når partnerskapen. Dessa brister riskerar att leda till att tiden från ansökan till beslut ökar, vilket leder till ett ineffektivt system.
Riksrevisionen uppmanar regeringen att se över systemet med strukturfondspartnerskapen. Ett alternativ till dagens system bör utredas. En sådan utredning bör exempelvis se över ansvarsfördelningen mellan regionerna och partnerskapen. Regeringen bör även se över kvaliteten i partnerskapens yttranden och utreda förekomsten av jäv inom partnerskapen.
Regeringen bedömer att det finns skäl att göra en bredare översyn av systemet med regionala strukturfondspartnerskap för att säkerställa att det finns en struktur som ger förutsättningar för ett effektivt genomförande av programmen. Därför bör regeringen omgående tillsätta en sådan utredning, i syfte att se över ett alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer.
Den 1 januari 2021 börjar en ny programperiod för struktur- och investeringsfonderna i samband med att EU:s nya flerårsbudget börjar gälla. Då ska regeringen bilda nya strukturfondspartnerskap och utse nya ordförande till partnerskapen. Utöver en helhetsöversyn av systemet med strukturfondspartnerskap anser Riksrevisionen att regeringen bör åtgärda en stor del av problemen redan inför kommande programperiod.
Regeringen bör därför, i enlighet med Riksrevisionens rekommendationer, ta fram en plan för hur man avser att avhjälpa dessa brister inför kommande programperiod. Det handlar t.ex. om att förtydliga strukturfondspartnerskapens ansvar jämte regionerna, ställa kvalitetskrav på motiveringar och yttranden och säkerställa att strukturfondspartnerskapen i sin handläggning tillämpar gällande bestämmelser om jäv.
Förutom att utreda ett alternativ till systemet med strukturfondspartnerskapen måste regeringen också presentera konkreta förslag för hur dessa brister ska avhjälpas inför kommande programperiod 2021–2027.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Camilla Brodin (KD) |
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
|
Lotta Olsson (M) |
Helena Antoni (M) |