Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i trafikbrottslagen inkludera förbud mot s.k. eftersupning och tillkännager detta för regeringen.
Trots nollvisionen om antalet döda och allvarligt skadade i trafiken, trots att rattfylleri är ett av våra största trafiksäkerhetsproblem vägrar regeringen att täppa igen en välkänd lucka som gör att rattfyllerister kan gå fria. Argumenten för att inte agera är dock otillräckliga och felaktiga.
I Sverige är det möjligt att köra full, utsätta andra för livsfara, orsaka en trafikolycka och trots att man påträffas onykter komma undan ett straff. Detta då vi, till skillnad från Norge, inte har en lag mot eftersupning som effektivt skulle sätta stopp för detta.
Den som googlar på ”eftersupning” kan läsa den ena efter den andra nyhetsartikeln om hur bilförare hävdat att de druckit alkohol efter en bilkörning där de många gånger varit med om, eller orsakat, en trafikolycka. Nyhetsförmedlingen ger vid handen att personer som exempelvis anklagats för ”grovt rattfylleri” frias då det inte kan anses bevisat att så varit fallet då olyckan inträffade.
Under drygt 60 år har Norge satt stopp för problemet att någon kommer undan straff genom att hävda eftersupning. Sedan 1959 finns ett regelverk som förbjuder en person att under sex timmar efter avslutad bilkörning konsumera alkohol eller andra berusningsmedel om han/hon som kört bilen förstår eller borde förstå att en polisundersökning kan påbörjas.
Trots att det fanns en stor politisk samsyn i Sverige om att införa ett förbud mot så kallad eftersupning har detta inte implementerats i svensk lag. Detta beror till stor del på en utredning (Ds 2013:28) som hävdade att en lag mot eftersupning skulle strida mot svensk rättspraxis. Den praxis man åberopade var att det inte anses straffbart att dölja egen brottslighet. Men denna rättspraxis har inte satt stopp för undantag. Det är exempelvis straffbart att smita från en olycksplats. Riksdagen bör därför, i det fall man menar att det inte kan införas en lag mot eftersupning, konsekvensenligt ändra i 5 § trafikbrottslagen där en person kan dömas till böter eller fängelse i upp till sex månader (bedöms brottet som grovt kan påföljd bli fängelse i högst ett år).
Rattfylleri är ett av våra största trafiksäkerhetsproblem. Flera studier, från 2006 och framåt, visar att cirka 0,2 procent av all trafik framförs av onyktra förare. 22 procent av de förare som omkommit i trafikolyckor har haft alkohol i blodet. Vår nollvision avseende döda eller allvarligt skadade i trafiken kräver att vi på olika sätt markerar att alkohol och bilkörning inte hör ihop. Måluppfyllelsen skulle må bra av att misstänkta rattfyllerister inte går fria när de förklarar sin berusning med att de druckit alkohol först efter att de stannat eller i värsta fall krockat bilen.
|
Hans Eklind (KD) |
|