Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera konkreta förslag på hur brister ska avhjälpas inför EU:s kommande flerårsbudget 2021–2027 i enlighet med Riksrevisionens rekommendation och tillkännager detta för regeringen.
I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning med anledning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer i rapporten Regionala strukturfondspartnerskap – ger de förutsättningar för en effektiv användning av EU-medel? (RiR 2020:10).
Riksrevisionens övergripande iakttagelse är att det finns flera problem med systemet med strukturfondspartnerskap, vilket innebär att förutsättningarna för ett effektivt genomförande av programmen brister. Riksrevisionen anser att regeringen bör ta initiativ till att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. I detta bör ingå att utreda om ansvaret för handläggning och urval av ansökningar om strukturfondsmedlen i fortsättningen ska vara uppdelat mellan myndigheter och andra aktörer. Riksrevisionen anser samtidigt att regeringen bör förtydliga vilket ansvar strukturfondspartnerskapen ska ha i förhållande till regionerna. Regeringen bör även ställa krav på att strukturfondspartnerskapen fastställer grunder för prioritering och att motiveringarna av deras yttranden är klargörande. Slutligen anser Riksrevisionen att regeringen bör säkerställa att strukturfondspartnerskapen i sin handläggning tillämpar gällande bestämmelser om jäv och se över grunderna för att utse strukturfondspartnerskapens ledamöter.
Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och instämmer sammantaget i att det finns ett behov av att se över systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Regeringen avser därför att utreda alternativ till systemet med regionala strukturfondspartnerskap. Regeringen gör dock bedömningen att flera av Riksrevisionens rekommendationer omhändertas av nuvarande regelverk. Om det redan omhändertas, hur kommer det sig då att, som Riksrevisionen skriver:
Det är få partnerskap som har riktlinjer eller strategier för urvalet av mottagare. De flesta partnerskap anger i sina yttranden inte heller några tydliga motiveringar, i vissa fall inga alls, till varför de prioriterar vissa projekt och andra inte.
Många ledamöter i partnerskapen har en nära koppling till de projekt och aktörer som söker de medel som partnerskapen prioriterar.
Det är därför rimligt att regeringen presenterar konkreta förslag för hur dessa brister ska avhjälpas inför EU:s kommande flerårsbudget 2021–2027 i enlighet med Riksrevisionens rekommendation.
|
Tobias Andersson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|