Motion till riksdagen
2020/21:3732
av Martina Johansson och Solveig Zander (båda C)

med anledning av skr. 2020/21:10 Riksrevisionens rapport om flerbarnstillägget i barnbidraget


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget i barnbidraget med syftet att föreslå förbättringar för den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga träffsäkerhet som beaktar olika familjekonstellationer, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Motivering

Riksrevisionen beskriver i sin rapport Flerbarnstillägget i barnbidraget – ett generellt bidrag som kan effektiviseras (RiR 2020:09) hur flerbarnstillägget påverkar målupp­fyllelsen inom ramen för den ekonomiska familjepolitiken.

Ett av målen för politiken är att utjämna skillnaderna mellan hushåll med barn och hushåll utan. Ett annat är att den ekonomiska omfördelningen mellan barnfamiljer med olika ekonomisk standard ska öka. Slutsatsen är att flerbarnstillägget har bidragit till att utjämna skillnaderna i ekonomisk standard mellan människor som har barn och de som inte har det. Däremot pekar rapporten på att den fördelningsmässiga träffsäkerheten är svag samt att kostnadseffektiviteten kunde vara bättre. När flerbarnstillägget reformera­des 2005 och kom att omfatta redan barn nummer två i en familj försvagades den eko­nomiska omfördelningen kraftigt, samtidigt som den generella förstärkningen av den disponibla inkomsten var marginell.

Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att se över flerbarnstillägget i barn­bidraget med syftet att förbättra den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga träffsäkerhet och förmåga att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barn­familjer. Regeringen hänvisar i sin skrivelse till det mål som avser utjämningen mellan hushåll med och hushåll utan barn och avser inte att gå vidare med Riksrevisionens rekommendationer.

För Centerpartiet är det centralt att de offentliga stöden till medborgare är tydligt motiverade och att syftena följs upp och utvärderas återkommande. I ett liberalt sam­hälle är en central utgångspunkt att var och en är ytterst ansvarig för sitt ekonomiska uppehälle och att de resurser som vi samlar in till statskassan för att hjälpa våra med­människor används på ett klokt sätt. Därför är just frågor om den fördelningsmässiga träffsäkerheten viktiga för oss.

Riksrevisionen framför att det i översynen bör övervägas om flerbarnstillägget för barn nummer två ska avskaffas så att de statliga medel som därmed frigörs kan använ­das på ett sätt som kan förväntas ge bättre måluppfyllelse. En möjlighet att förstärka den fördelningsmässiga profilen kan vara att se över en höjning av bostadsbidragen i mot­svarande utgiftsnivå. Vi menar att denna möjlighet bör övervägas genom att direktivet till utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd (S 2018:13) kompletteras med detta förslag.

En risk med höjda bostadsbidrag är att trösklarna för att ta ett jobb eller öka sin in­komst höjs. Denna aspekt bör särskilt studeras i utredningen.

En faktor när det gäller skillnader i ekonomisk standard är att ensamstående föräld­rar tillhör dem som löper större risk att hamna i kläm. Detta riskerar bl.a. att leda till konflikter i samband med separationer i fall då någon av parterna riskerar att hamna i ekonomisk utsatthet. Centerpartiet har tidigare påtalat att de ekonomiska stöden till barnfamiljer måste utformas så att de inte motverkar barnens rätt till båda föräldrarna.

Centerpartiet anser att regeringen bör se över flerbarnstillägget i enlighet med Riks­revisionens rekommendation med tillägget att möjligheten att avskaffa flerbarnstillägget för barn nummer två och att de statliga medel som därmed frigörs kan användas på ett sätt som kan förväntas ge bättre måluppfyllelse, t.ex. en motsvarande höjning av bostads­bidraget. Översynen bör särskilt beakta olika familjekonstellationers ekonomiska förut­sättningar och risken för ökade marginaleffekter.

 

 

Martina Johansson (C)

Solveig Zander (C)