Det finns ett trettiotal riktade statsbidrag som alla på olika sätt syftar till att stödja socioekonomiskt utsatta områden. Trots riksdagens beslut om minskad användning av riktade statsbidrag är de fortsatt många och fördelar även stora ekonomiska belopp. De riktade statsbidragen syftar oftast inte till att lösa de underliggande problemen utan ges i syfte att stimulera till utveckling. De riktade statsbidragen förväntas att i samspel med den ordinarie verksamheten i området leda till förbättringar.
Regeringens olika departement ansvarar för utformningen av statsbidragen. Tyvärr brister det ofta i samordningen mellan departementen vilket kan leda till att bidragen inte används optimalt, i värsta fall att bidragen faller mellan stolarna. Vidare brister det ofta i kontakten mellan regeringen och kommunerna vilket kan medföra att de riktade statsbidragen betalas ut till verksamhet som av kommunen inte bedöms som angelägen. Det förekommer även brister i den analys som enligt beskrivningen av de riktade statsbidragen alltid skall föregå att ett riktat statsbidrag beviljas.
Uppföljning av hur de riktade statsbidragen har emottagits och disponerats och resultat av statsbidragen är en annan kritisk punkt där det ofta förekommer brister. Genom att uppföljningen brister föreligger det risk för att de riktade statsbidragen inte tillfaller de socioekonomiskt utsatta områdena så som de är avsedda att göra.
I syfte att åtgärda de brister och svårigheter som följer med de riktade statsbidragen bör regeringen följa riksdagens tidigare beslut och minska antalet riktade statsbidrag till socioekonomiskt utsatta områden. För de riktade statsbidrag som kvarstår efter översynen och minskningen av desamma bör utbetalning av bidragen alltid föregås av en kommunikation med berörd kommun och uppföljning av såväl ekonomi som resultat göras. De riktade statsbidragen bör alltid syfta till att förbättra livsvillkoren i socioekonomiskt utsatta områden. Exempel på prioriterade områden bör vara ökad trygghet och minskad kriminalitet, ökad möjlighet till arbete och egenförsörjning.
|
Margareta Cederfelt (M) |
|