Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur man kan införa dialektundervisning på skolschemat och tillkännager detta för regeringen.
Det måste anses vara av angelägen natur att värna om dialekterna som en viktig del av vårt kulturarv, medvetandegöra det och skapa ett intresse kring folkmålet redan från unga år. Genom att införa ämnet dialekt på skolschemat ökar man barns och ungdomars intresse och förmåga att levandegöra traktens folkmål i det vardagliga ord- och språkbruket. Flera språkforskare har sagt att det är bra för barns språkutveckling att få bevara sin dialekt och att barn borde få tala dialekt i skolan.
En kommitté under Kulturdepartementet arbetade tidigare med dialektfrågan och avgav ett slutbetänkande med namnet Mål i mun – Förslag till handlingsprogram för svenska språket (SOU 2002:27), där man bland annat skrev om skolan: ”Vi föreslår att det skall kartläggas hur barnens språkutveckling inom dialekten ser ut och undersökas hur skolan kan stödja även den dialektala språkutvecklingen.”
Varje kommun skulle kunna anskaffa den litteratur och de ordböcker som finns om den regionala och lokala dialekten för att införliva det lokala tungomålet i den ordinarie läroplanen eller som tillvalsämne, genom elevens eller skolans val.
Med stöd av ovanstående bör regeringen utreda hur man kan föra in dialektundervisning i skolornas verksamhet.
|
Runar Filper (SD) |
|