En livsmedelsstrategi är äntligen på plats, efter att ha varit mycket efterlängtad. Nu krävs det hårt arbete för att ta till vara den svenska livsmedelsproduktionen ytterligare. Alliansregeringen utvecklade Matlandet Sverige, vilket har varit en viktig framgång både när det gäller att främja export och visa på den svenska livsmedelsproduktionen. De senaste åren har dock varit problematiska för livsmedelsproduktionen, framför allt på mjölksidan. Vi hoppas att alla partier i riksdagen vill verka för att stärka den svenska livsmedelsproduktionen.
Vi vill gå från ord till handling och presenterar därför ett antal konkreta förslag.
Skaraborg, landet mellan Vänern och Vättern, är en viktig inspirationskälla eftersom vi där har erfarenheten, då produktion och förädling av mat är något vi länge arbetat med. Genom att ständigt utveckla jordbruket och livsmedelsindustrin i Skaraborg och resten av Sverige kan vi stärka den ekonomiska tillväxten samt skapa fler arbetstillfällen.
I ett globalt perspektiv är det långsiktigt nödvändigt att åkermarken i Sverige används till kvalitativ livsmedelsproduktion samt tillkommande energigröda. Möjligheten som finns inom jordbruket att hjälpa till med energiförsörjningen behöver tas till vara. Det är nödvändigt att även långsiktiga miljöaspekter vägs in i jordbrukspolitiken. Utvecklingen av miljövänliga brukningsmetoder skall främjas. Jordbruket och dess förädlingsindustri har en central roll för sysselsättningen på landsbygden i Skaraborg.
Regeringen bör göra allt man kan för att stötta svensk livsmedelsproduktion i den mycket svåra situation man är i nu. Konkurrenskraftsutredningens olika förslag bör verkställas snarast möjligt.
Utöver Konkurrenskraftsutredningen finns det än fler effektiva förslag för tillväxt och stärkt jordbruk. Till exempel har Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Tillväxtverket genomfört en långsiktig studie – en förenklingsresa för att sammanställa förslag som kan underlätta för svenska livsmedelsföretags tillväxt och export. Flera företag besöktes och fokus låg på att fastställa vad företag anser bör göras för att de ska kunna utvecklas. Bland annat minskat regelkrångel, tydlighet kring vad som krävs för att uppnå olika krav samt bättre samverkan mellan myndigheter och kommuner för likriktade bedömningar var någonting som prioriterades högt av besökta företag. Det finns tydliga önskemål från jobbskapande företag, av flera storlekar, om att göra det enklare att driva företag. För att Skaraborg och Sverige ska kunna växa sig starkare och för att fler jobb ska växa fram måste regeringen ta företagarna på allvar. Det krävs en vilja att göra det lättare och lönsammare att driva och starta företag.
Svenska företagare i allmänhet och svenska jordbruksföretagare i synnerhet är överbelastade med regleringar och informationskrav. Lantbrukarnas Riksförbund har presenterat ett bakgrundsmaterial som visar den regelbörda som jordbruket dras med inom ett antal områden.
Landsbygdsdepartementet arbetade intensivt med att minska regelbördan under alliansregeringen och var det departement i regeringen som minskade regelkostnaderna mest. Totalt sänktes regelbördan på livsmedelsområdet med 3 miljarder kronor. Man kom långt men det finns fortfarande mycket kvar att göra. Detta gäller samtliga departement i regeringen. Arbetet inom jordbrukssektorn behöver särskilt lyftas fram då jordbrukare ofta är småföretagare och tvingas att själva hantera pappersarbetet efter att den redan långa dagen bland djuren eller ute på åkern eller i skogen är klar. En jordbruksföretagare ska ägna sin tid åt att arbeta med djuren eller på åkrarna – inte fastna i pappersarbete. För att ge dessa företag bättre möjlighet att växa och anställa måste man minska på byråkratin. Dags för nästa del i det ytterligare regelförenklingsarbete som behövs.
Utöver svenska regleringar lägger även EU en stor regelbörda på våra svenska lantbrukare. Jordbruket runt om i Europa behöver harmoniseras för att det lättare ska gå att exportera svenska produkter, och därför måste en av regeringens prioriteringar framöver vara regelförenklingar och regelharmoniseringar i EU. Det skulle gynna våra svenska lantbruk.
Svenska myndigheter har i vissa fall även en tendens att tolka EU-regler på hårdast möjliga sätt, vilket är negativt för konkurrenskraften för det svenska lantbruket och livsmedelsindustrin. Konkurrenskraftsutredningen (SOU 2015:15) föreslår att regeringen ska uppdra åt berörda myndigheter att samverka och medverka till förbättrad konkurrenskraft inom livsmedelssektorn. Myndigheterna bör mycket riktigt bidra till ökad konkurrenskraft. Formerna för detta bör utredas snarast och myndigheterna måste omgående börja arbeta för stärkt konkurrenskraft. I samband med beslutet om livsmedelsstrategin riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att berörda myndigheter ska ges ett tydligt främjandeuppdrag gentemot näringarna. Myndigheterna ska inte enbart vara kontrollerande organ. Fokus bör skifta från ett myndighetsperspektiv till ett tydligare brukarperspektiv, vilket tydligt bör framgå av regeringens regleringsbrev. Myndigheter som arbetar med livsmedelsföretag bör i högre utsträckning tillhandahålla information samt underlätta och stödja livsmedelsföretagande. Det är angeläget att regeringen snarast följer upp riksdagens beslut.
Konkurrenskraften startar redan vid gårdens maskiner, d v s ett för högt kostnadsläge på arbetskraft och maskiner möjliggör inte en tillräckligt god konkurrenskraft på landsbygden. Därför är det viktigt att drivmedels-, gödsel- och fordonskostnader samt skatter sänks steg för steg. Regeringen är på efterkälken rejält och tar inte detta på allvar. Moderaternas budgetmotion däremot tar på riktigt höjd för att företagande även på landsbygden ska utvecklas, genom att fler bönder ges reell konkurrenskraft.
Sverige behöver fler jobb – inte färre. En minskad byråkratisering av de gröna näringarna skulle frigöra ytterligare resurser till ökad tillväxt och fler jobb.
|
Cecilia Widegren (M) |
|