Pandemin och det försämrade säkerhetsläget fäster uppmärksamheten på sydsvensk säkerhet.
Östersjöregionen har de senaste åren varit i fokus för en omfattande militär styrkeuppbyggnad och ökade säkerhetspolitiska spänningar. Sedan Georgienkriget 2008 har Ryssland ägnat sig åt en målmedveten upprustning av sina väpnade styrkor. Fokus har gått från att kunna hantera incidenter och kriser inom Rysslands absoluta närområde till att nu ha fokus på storskaliga operationer i ett betydligt större område. Inte minst kommer detta till uttryck i de senaste årens olika återkommande övningar och genomförda beredskapskontroller. Under 2020 har Försvarsmakten i Sverige under hösten också genomfört en förhöjd beredskapsinsats som svar på det som sker runt Östersjön. Och ryskt flyg har under samma period varit inblandat i aktiviteter runt Bornholm.
Den pågående ryska aggressionen mot Ukraina från och med 2014 visar att tröskeln för att använda militära medel för att uppnå politiska mål har sänkts. Rysslands vidare säkerhetspolitiska ambitioner manifesteras även genom interventionen i Syrien och agerande inom många olika områden med särskild tyngdpunkt på desinformation och propaganda.
Parallellt med den ryska upprustningen har Sverige inlett förmågehöjande åtgärder för att möta det försämrade säkerhetsläget i vårt närområde. Försvarsbeslutet 2015 var ett första steg i att stärka Sveriges försvarsförmåga. Vi moderater anser dock att ambitionen för svensk försvarspolitik måste höjas ytterligare. Försvarsanslaget bör långsiktigt gå mot motsvarande två procent av BNP till försvaret och försvarets organisation måste utökas.
Försvarsmakten och Försvarsberedningen gör bedömningen att vid en större konflikt i närområdet så kommer Sverige oundvikligen att dras in. Om detta, det värsta, skulle ske måste Sverige ha resurser att kunna hantera ett sådant läge. Det handlar bland annat om att kunna möta angrepp på flera platser samtidigt. Sydsverige och Öresundsregionen är en utpekad strategiskt viktig del.
Alla stridskrafter i försvaret måste stärkas för att höja tröskeleffekten. Dels ska en potentiell angripare avskräckas från att angripa Sverige, dels ska vi ha förmågan att slå tillbaka vid ett angrepp på svenskt territorium. Möjligheten att slå tillbaka bygger dessutom på stöd utifrån. Det ökar betydelsen av förmågan att kontrollera ett område och samtidigt förneka en motståndare tillträde till detsamma (det som brukar betecknas A2/AD). Södra Östersjöområdet och därmed Sydsverige är i det sammanhanget självfallet oerhört viktigt.
Idag har Försvarsmakten två armébrigader, baserade i Skaraborg och Norrland. Fokus under de närmsta åren kommer att ligga på att höja krigsdugligheten i dessa brigader. Det handlar både om att uppfylla dem personellt och om att modernisera befintlig materiel och tillföra ny materiel.
Samtliga försvarsgrenar behöver förstärkas. Det handlar om att stärka marin och flygvapen i Sydsverige – det handlar i mycket stor utsträckning om Blekinge. Här axlas därmed också ett ansvar för hela Sverige. Det gäller att ha förmågan att hantera mer komplexa scenarier där ett angrepp mot Sverige kan riktas mot flera platser samtidigt. Därför är det rimligt att det under nästa försvarsinriktningsperiod, år 2021–2025, påbörjas en uppbyggnad av en tredje mekaniserad armébrigad baserad i Skåne med utgångspunkt i Revingehed. Det innebär också ökad verksamhet i exempelvis Rinkaby och vid Ravlunda skjutfält.
Ett starkare försvar för att säkra Sverige är en central prioritering för Moderaterna. I den ambitionen är en ökad militär närvaro i Östersjöregionen nödvändig. Därför är det också helt rätt att gå vidare med en tredje armébrigad baserad i Skåne.
I Skåne finns dessutom anläggningen i Hästveda och förutsättningarna för flygverksamhet och pilotutbildning i Ljungbyhed är mycket goda och bidrar därmed till att stärka svenskt luftförsvar och flygvapen.
Coronapandemin visar också samhällets sårbarhet när det gäller att hantera kriser och utmaningar. Inriktningen mot ett fungerande totalförsvar innebär att både det militära och det civila försvaret ska stärkas. Utgångspunkten är den militära konflikten men genom att bygga upp en robusthet ifråga om det civila försvaret kan även andra utmaningar hanteras i fredstid. Det kräver bättre övning och träning men också att samordning sker med kommuner och regioner för att se över beredskapslager och försörjningsfrågor. Pandemin har visat på samhällets sårbarheter, och en utbyggnad av ett svenskt totalförsvar kräver att erfarenheterna tas tillvara. Skåne och Sydsverige är med sitt läge också av stor betydelse för transporter till och från Sverige. Hamnarna har ett strategiskt läge. Till det kommer jordbruket som medverkar och garanterar livsmedelsförsörjningen.
|
Hans Wallmark (M) |
|
|
Boriana Åberg (M) |
Ulrika Heindorff (M) |
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Anders Hansson (M) |
|
Louise Meijer (M) |
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
Noria Manouchi (M) |
Tobias Billström (M) |