Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2021 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Migrationsverket |
4 420 863 |
90 000 |
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
2 879 869 |
−670 000 |
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
127 915 |
±0 |
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
771 136 |
±0 |
|
1:5 |
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål |
226 800 |
±0 |
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
362 150 |
±0 |
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
324 202 |
25 000 |
|
1:8 |
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar |
155 450 |
±0 |
|
Summa |
9 268 385 |
−555 000 |
|
Sverige behöver en målstyrd, stram och långsiktigt hållbar migrationspolitik. Trots den tillfälliga begränsningslagen har det svenska asylmottagandet fortsatt varit ett av de högsta i EU, sett både till absoluta antal och utifrån befolkningsmängd. Moderaternas uppfattning är att antalet asylansökningar behöver minska från dagens 22 000 till cirka 5 000 och därmed ligga på en liknande nivå som asylmottagandet i våra nordiska grannländer. Ett skärpt regelverk för anhöriginvandring kommer även det leda till färre ansökningar och uppehållstillstånd på grund av anknytning. Med de förslag som Moderaterna har lagt fram skulle invandringen till Sverige hamna på betydligt lägre nivåer. Med ett volymmål som utgår från Sveriges integrationsförmåga skulle de regler och förmåner som gör Sverige mer attraktivt som asylland jämfört med andra europeiska länder regleras. Det skulle medföra att färre personer väljer att söka sig till just Sverige.
Vi driver en restriktiv politik för familjeåterförening och anhöriginvandring. Vi föreslår bland annat att försörjningskravet ska höjas från dagens förbehållsbelopp enligt utsökningsbalken till en inkomst som motsvarar lägsta lön vid heltidsanställning enligt kollektivavtal eller branschpraxis. Det är en skillnad på cirka 6 000 kronor. Jämfört med förslaget som den parlamentariska migrationskommittén lagt fram i sitt slutbetänkande, vill Moderaterna införa krav på deltagande i språk- och samhällskunskapsutbildning samt aktivt arbetssökande för att en utländsk medborgare ska anses ha välgrundade utsikter för ett varaktigt uppehållstillstånd och därmed vara berättigad till familjeåterförening eller anhöriginvandring. Vi vill dessutom införa ett vistelsekrav på två år, och krav på försörjning från dag ett för anhöriga till alternativt skyddsbehövande. Vår restriktiva politik för anknytningsärenden bedömer vi minskar antalet ansökningar samt antalet anhöriga som kommer till Sverige.
Vi har en återvändandepolitik med flera skarpa förslag för att ett nej också i praktiken ska förbli ett nej. Det handlar bland annat om utökade befogenheter för Polismyndigheten vid inre utlänningskontroller, en översyn av sekretesslagstiftningen, åtgärder som försvårar för personer att leva utan tillstånd i Sverige, en skyldighet för kommuner och myndigheter att meddela Polismyndigheten och/eller Migrationsverket om de kommer i kontakt med en person som saknar tillstånd att vistas i landet samt införandet av nya tvångsåtgärder som boendeskyldighet och elektronisk övervakning. Vi vill dessutom skyndsamt införa en förteckning över säkra länder för att möjliggöra för Migrationsverket att bedöma en asylansökan som uppenbart ogrundad med omedelbar verkställighet. Vi säger dessutom nej till lättnader i gymnasielagen, möjligheten till spårbyte och andra förslag som motverkar ett effektivt återvändande. Moderaternas förslag för en stramare migrationspolitik medför att anslaget minskar med 110 miljoner kronor 2021, 250 miljoner kronor 2022 och 330 miljoner kronor 2023.
I dag finns det cirka 520 förvarsplatser fördelade på sex förvar, varav det nordligaste ligger i Gävle. Polismyndigheten tar cirka 75–80 procent av dessa platser i anspråk. Bristen på förvarsplatser leder till minskade möjligheter till kontroll och till att människor avviker. Enligt Migrationsverkets och Polismyndighetens bedömning ligger behovet i Sverige på 1 100–1 200 platser (Migrationsverkets rapport 1.1.1.2-2019-13592). Brist på förvarsplatser ska inte få till följd att personer som borde tas i förvar inte gör det eller att förvarstagna personer släpps för att lämna plats till andra mer prioriterade ärenden, vilket nu förekommer. Riksrevisionen har bedömt att återvändandearbetet riskerar att bli dyrare och svårare på grund av Migrationsverkets begränsade möjligheter att använda förvar (RiR 2020:7 s. 48). Antalet förvarsplatser i Sverige måste bli större och det behövs en förvarsanläggning i norra Sverige.
Moderaterna satsar 200 miljoner kronor för år 2021, 300 miljoner kronor för år 2022 och 400 miljoner kronor år 2023 på Migrationsverkets förvarsverksamhet och andra typer av tvångsåtgärder. Satsningen möjliggör betydligt fler förvarsplatser, säkrare förvar samt möjligheten att anlägga en förvarsanläggning i norra Sverige.
Moderaterna avvisar delar av regeringens anslag till Migrationsverket om 110 miljoner kronor år 2021, 250 miljoner kronor år 2022 och 330 miljoner kronor år 2023 mot bakgrund av minskade kostnader till följd av stramare migrationspolitik.
Sammantaget ökar Moderaterna anslaget med 90 miljoner kronor år 2021, 50 miljoner kronor år 2022 och 70 miljoner kronor år 2023.
Med utgångspunkt i det stramare regelverk som Moderaterna har föreslagit för anhöriginvandring finns förutsättningar att minska anslaget för ersättningar och boendekostnader med 60 miljoner kronor (jämför Migrationsverkets preliminära konsekvensanalys av januariöverenskommelsen, 2019-01-21). Moderaterna röstade nej till den generösare regeländring som infördes i och med den tillfälliga lagens förlängning. Inom den parlamentariska migrationskommittén har Moderaterna dessutom drivit på för att anhöriginvandringen ska ligga på den miniminivå som EU-rätten och andra internationella konventionsåtaganden kräver.
Moderaternas bedömning är att vår politik skulle innebära cirka 13 000 färre asylsökande år 2021. År 2022 och 2023 skulle Moderaternas politik innebära cirka 16 000 färre asylsökande (jämför Migrationsverkets juliprognos). Med denna minskning av antalet asylsökande som utgångspunkt finns förutsättningar att minska anslaget för ersättningar och bostadskostnader med 670 miljoner kronor år 2021, 1 590 miljoner kronor år 2022 och 2 120 miljoner kronor år 2023.
Regeringen har i sin budgetproposition minskat anslagen för utresor för avvisade och utvisade med totalt 65 miljoner kronor under perioden 2021–2023. Någon närmare förklaring till sitt övervägande redovisar inte regeringen.
I sin juliprognos skrev Migrationsverket upp anslagsposten med 4 miljoner kronor (från 63 till 67 miljoner) år 2021 och med 3 miljoner kronor (från 55 till 58 miljoner) år 2022. Som skäl anfördes att antalet utresor beräknas öka under år 2021 på grund av en förskjutningseffekt av utresor till följd av coronapandemin, samt att det totala antalet utresor 2021–2022 bedöms öka. Regeringens besparing på anslagsposten är därmed anmärkningsvärd, särskilt med tanke på den omfattande kritik som Riksrevisionen och Delegationen för migrationsstudier, Delmi, har riktat mot återvändandeverksamheten. I dag är det hälften av alla med avslags- eller utvisningsbeslut som lämnar landet. Fler med avlägsnandebeslut måste lämna Sverige, vilket medför kostnader. Moderaterna avvisar därför regeringens förslag om minskade anslag om 25 miljoner kronor för 2021 samt 20 miljoner kronor årligen för 2022 och 2023 till utresor för avvisade och utvisade till förmån för Moderaternas förslag.
|
Maria Malmer Stenergard (M) |
|
|
Katarina Brännström (M) |
Elisabeth Björnsdotter Rahm (M) |
|
Arin Karapet (M) |
Ann-Sofie Alm (M) |