Våren 2020 slog coronapandemin till mot Sverige och världen med full kraft. Miljontals människor över hela världen gick på några dagar från att arbeta på kontor till att arbeta helt eller delvis hemifrån istället. Det finns ingen tydlig statistik över hur många människor som arbetat hemifrån i Sverige, men Folkhälsomyndigheten har rekommenderat dem som har möjlighet att göra det. En rekommendation som upprepades av myndigheten för hösten i slutet av juli.
Vad de långsiktiga konsekvenserna blir är svårt att förutspå, men ett antagande kan vara att arbets- och mötesrutiner kommer förändras permanent också när pandemin är över med fler personer som oftare arbetar hemifrån en allt större del av sin arbetstid.
Detta kommer i sin tur ge effekter från en mer övergripande nivå, exempelvis hur framtida kontorsfastigheter ska utformas och transportsystem dimensioneras till att på ett individuellt plan ge effekter på exempelvis personligt välbefinnande och arbetsmiljö. Det kommer med största sannolikhet också skapa frågeställningar kring exempelvis vilket ansvar en arbetsgivare har kring arbetsutrustning i hemmet men också hur förmånsbeskattning ska se ut för sådan utrustning eller tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller i hemmet.
Hur en förändring kommer se ut är som sagt svårt att förutse, men det finns ett politiskt ansvar att redan nu försöka åtminstone förutsäga en del av de frågeställningar som kan uppstå kring exempelvis ansvar mellan arbetstagare och arbetsgivare, kring skatterättsliga regelverk och kring krav på såväl bostäder som kontor i en framtid där allt fler arbetar åtminstone delar av sin arbetstid hemifrån.
|
David Josefsson (M) |
|