Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Statens energimyndighet |
365 421 |
±0 |
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
28 000 |
±0 |
|
1:3 |
Insatser för förnybar elproduktion |
25 000 |
±0 |
|
1:4 |
Energiforskning |
1 515 223 |
200 000 |
|
1:5 |
Infrastruktur för elektrifierade transporter |
550 000 |
−550 000 |
|
1:6 |
Energimarknadsinspektionen |
152 757 |
±0 |
|
1:7 |
Energiteknik |
1 462 400 |
−260 000 |
|
1:8 |
Elberedskap |
270 000 |
±0 |
|
1:9 |
Avgifter till internationella organisationer |
25 328 |
±0 |
|
1:10 |
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning |
120 000 |
−120 000 |
|
Summa |
4 514 129 |
−730 000 |
|
Sverige ska ha ett tryggt energisystem med pålitliga leveranser av el och annan energi. Det ska bidra med rimliga kostnader för företag och hushåll. Och bidra till en effektiv omställning av klimatet samt ligga i framkant vad gäller utvecklingen av ny grön teknik.
Vårt energisystem kännetecknas av hög leveranssäkerhet och låg klimatpåverkan. Men det står samtidigt inför problem och utmaningar som måste lösas. Både för att klara klimatomställningen, men också för att möjliggöra ett robust elsystem som förser hushåll, företag, industrier och kritiska samhällsfunktioner med el.
Ska Sverige klara klimatmålen krävs en ökad elektrifiering av samhället. Transporter och industrier måste gå från fossila till rena drivmedel. Då behövs mer el. Experter pekar på att Sveriges elanvändning måste öka med 50 till 60 procent till år 2045.
För att klara av att producera den mängd el som behövs för att klara klimatomställningen måste alla fossilfria kraftslag bidra, inklusive kärnkraften. I dag är Sveriges målsättning att elsystemet ska bestå av endast förnybar elproduktion. Den målsättningen måste ändras till att omfatta all fossilfri elproduktion.
Det är även uppenbart att elnätsregleringen behöver ett omtag. För att klara av att ställa om till ett elektrifierat samhälle är omfattande investeringar i elnäten avgörande. Ska transporter och industrier övergå till eldrift måste det finnas tillgång till el i hela landet.
Elnäten har också kommit att bli centrala i arbetet att upprätthålla Sveriges fortsatta konkurrenskraft. Det har vi sett i samband med elbristerna i Skåne och Stockholm. Lokala kapacitetsbrister har inneburit att företag inte kunnat expandera och viktiga projekt har inte kunnat ansluta sig till elnätet.
Det är vidare angeläget att utveckla den svenska elmarknadsmodellen. Vi bör hålla fast vid dagens modell, men samtidigt se de brister som finns. Att tydliggöra mål för leveranssäkerhet, utveckla analysförmågan, utveckla ett ersättningssystem för stödtjänster samt kraftigt kapa handläggningstider är några bärande delar i en elmarknadsreform.
Reformer på dessa områden bör inrymmas i en ny energipolitik för Sverige. Moderaterna vill bidra till att formulera en ny energipolitisk riktning för Sverige, som tar hänsyn till såväl klimatet som de omfattande elproblemen samt bygger Sveriges elsystem starkare flera generationer framåt.
Anslaget ökas med 250 miljoner kronor år 2021–2023. Medlen avser forskning, utveckling och testanläggningar i syfte att utveckla nästa generations kärnkraft i Sverige. I dag utvecklas exempelvis tekniker där uttjänt bränsle kan användas på nytt. Det finns också exempel på mindre reaktorer som kan serietillverkas i fabrik. Den här utvecklingen får inte springa Sverige förbi. Sverige måste därför peka ut riktningen genom utökad forskning och demonstration på området.
Moderaterna omfördelar regeringens satsning om 50 miljoner kronor 2021 och 2022 på fossilfritt flyg till förmån för ett nytt anslag under utgiftsområde 20, grönt bränslestöd, där satsningar på fossilfritt flyg återfinns. Moderaterna ökar sammantaget anslaget med 200 miljoner kronor 2021 och 2022, samt 250 miljoner kronor 2023.
Moderaterna omfördelar regeringens satsning om 550 miljoner kronor 2021 och 600 miljoner kronor 2022 på infrastruktur för elektrifierade transporter till förmån för nytt anslag under utgiftsområde 20, stöd till laddstationer för bilar och lastbilar. Moderaterna minskar anslaget med 550 miljoner kronor 2021 och 600 miljoner kronor 2022.
Moderaterna avvisar delar av regeringens satsning på solcellsstöd till kommuner och företag. Anslaget minskas därför med 260 miljoner kronor år 2021. Moderaterna anser att stöd till enskilda produktionstekniker som solceller bör minskas och avvecklas. Att subventionera vissa energislag är inte att bidra till en energipolitik på marknadsmässiga grunder. Subventioner för att stimulera utbyggnaden av solceller har dessutom mött kraftig kritik från bland annat Konjunkturinstitutet, Energimyndigheten och branschorganisationen Svensk Solenergi. Moderaterna minskar anslaget till förmån för andra prioriterade reformer i budgetmotionen.
Moderaterna avvisar delar av regeringens satsning på energi- och klimatrådgivning. Anslaget minskas därför med 120 miljoner kronor år 2021–2023. Energi- och klimatrådgivningen syftar till att stödja hushåll, organisationer och mindre företag med kunskap om exempelvis energieffektivisering och förnybar energi. Moderaterna minskar anslaget till förmån att finansiera andra prioriterade reformer i budgetmotionen.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Lotta Olsson (M) |
|
Helena Antoni (M) |
|