Svensk vapenlagstiftning präglas av problematiken med nyttan av legalt vapenägande å ena sidan och problemen med illegal vapenanvändning av kriminella å andra sidan. Två olika aspekter av vapenägande regleras i samma lagstiftning. Följderna blir oftast att lagstiftarens vilja att påverka de kriminellas vapenanvändning på ett otillbörligt sätt straffar den legala vapenanvändningen, vare sig det är jägare eller sportskyttar, vid misstag eller förseningar i den omständliga licenshanteringen. Regeringens förslag i propositionen följer denna tendens. Regeringen anför (s. 24) vad riksdagen tidigare tillkännagett (bet. 2017/18:JuU8), att fler vapenbrott ska anses som grova och att man bör se över kvalifikationsgrunderna. Regeringen har dock förbisett vad utskottet inledningsvis anförde – oron för den ökade förekomsten av illegala vapen och explosiva varor, inte hanteringen av legala vapen.
Flertalet remissinstanser, däribland Jägarnas Riksförbund, Svenska Jägareförbundet, Svenska Dynamiska Sportskytteförbundet, Svenska Pistolskytteförbundet, Svenska Skyttesportförbundet och Sveriges Vapenägares Förbund, har påpekat problematiken med vad som nu föreslås i propositionen, om ändring i kvalifikationsgrunden (den föreslagna lydelsen i 9 kap. 1 a § 5 vapenlagen). Förslaget som är ämnat att tillvarata justitieutskottets oro över förekomsten av illegala vapen riskerar således även att slå med åtminstone samma styrka mot administrativa fel i en krånglig licensprocess.
Riksdagen har tidigare tillkännagett (bet. 2018/19:JuU29 samt bet. 2019/20:JuU33) att en översyn av vapenlagstiftningen bör genomföras ”för att skapa ett regelverk som inte i onödan försvårar för jakt och sportskytte”. Regeringens förslag, även om det anförs riktas mot den organiserade kriminaliteten, är av ett sådant slag att det riskerar att slå mot jakt- och sportskyttar. Om regeringen hade tillvaratagit vad riksdagen tillkännagett och genomfört en sådan översyn torde en sådan differentiering mellan överträdelser av regelverket för tillståndsgivning och licenser skiljas från överträdelser av vapenbrott i övrigt och organiserad kriminalitet i synnerhet. Ett sådant förslag hade, om det hade lagts fram före den nu lagda propositionen, tillgodosett syftet utan de negativa konsekvenser som nu kan förväntas. Det bör även erinras om att mycket av de förväntade negativa konsekvenserna hade uteblivit om regeringen hade tillgodosett vad riksdagen tillkännagett (bet. 2018/19:JuU29 samt bet. 2019/20:JuU33) om slopande av tidsbegränsade licenser. Det är angeläget att även detta omhändertas.
Med anledning av det akuta behov som organiserad kriminalitet medför för samhället kan dock inte sådana straffskärpningar utebli. Det åligger regeringen att snarast tillvarata vad regeringen tidigare tillkännagett och utreda en översyn och modernisering av vapenlagstiftningen som differentierar överträdelser av regelverket för tillståndsgivning och vapenbrott i övrigt.
|
Adam Marttinen (SD) |
|
|
Katja Nyberg (SD) |
Bo Broman (SD) |
|
Per Söderlund (SD) |
|