Tabell 1 Moderaternas förslag till anslag för 2020 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
255 442 |
±0 |
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
3 548 255 |
±0 |
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
1 054 268 |
−200 000 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
327 175 |
±0 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
977 022 |
±0 |
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
65 342 |
±0 |
|
1:7 |
Turistfrämjande |
144 613 |
±0 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
244 872 |
±0 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 923 |
±0 |
|
1:10 |
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar |
14 000 |
±0 |
|
1:11 |
Bolagsverket |
45 898 |
±0 |
|
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
8 327 |
±0 |
|
1:13 |
Konkurrensverket |
164 697 |
±0 |
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
10 804 |
±0 |
|
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
119 910 |
±0 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
24 850 |
±0 |
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statligt ägda företag |
1 401 000 |
±0 |
|
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
16 780 |
±0 |
|
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 000 |
±0 |
|
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
269 472 |
±0 |
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
340 812 |
±0 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
2 080 000 |
±0 |
|
1:23 |
Stöd till enskilda näringsidkare |
1 500 000 |
±0 |
|
1:24 |
Omställningsstöd |
2 000 000 |
±0 |
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
36 059 |
±0 |
|
2:2 |
Kommerskollegium |
92 240 |
±0 |
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
339 867 |
50 000 |
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
97 772 |
±0 |
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
20 517 |
±0 |
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
31 336 |
±0 |
|
2:7 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
100 000 |
±0 |
|
Summa |
15 355 253 |
−150 000 |
|
Sverige har under lång tid haft en konkurrenskraft i internationell toppklass. I vårt land finns allt från storskalig tillverkningsindustri och ett rikt småföretagande till innovativa techbolag och världsledande forskning.
Men Sveriges långsiktiga konkurrenskraft står också inför stora utmaningar. Ett högt skattetryck, omfattande regelkrångel, bristande flexibilitet på arbetsmarknaden och brister i utbildningssystemet är exempel på problemområden för svensk konkurrenskraft.
Sveriges fortsatta tillväxt och konkurrenskraft står därutöver inför stora utmaningar på grund av coronakrisens konvensekvenser på näringslivet. Hundratusentals jobb kan gå förlorade och tusentals livskraftiga företag hotas.
Vi kan därför inte slå oss till ro, utan behöver fortsätta utveckla villkoren för företagande och tillväxt. Vi måste fortsätta arbeta för att Sverige ska vara ett land med ett fritt näringsliv där företag väljer att etablera sig för att villkoren är gynnsamma.
Ett Sverige som drar nytta av den nya tekniken och som värnar och utvecklar den storskaliga industrin såväl som det småskaliga företagandet.
Moderaterna minskar anslaget i syfte att omfördela medel för modernisering av RISE testbäddar till förmån för satsningar inom utgiftsområde 20, ett nytt anslag, Grönt bränslestöd, som innefattar satsningar på testanläggningar för produktion av biodrivmedel. Anslaget minskas med 200 miljoner kronor 2021 och 150 miljoner kronor 2022.
Moderaterna anser att statens uppgift normalt inte bör vara att äga och driva bolag, utan att ange de ramar och regler som ska gälla för ett dynamiskt näringsliv, där företag konkurrerar på lika villkor. Därför bör staten i princip inte äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens, såvida inte bolaget har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara av på annat sätt eller om det motiveras ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv.
Att minska statens ägande i bolag ska alltid ske med hänsyn till bolagens och skattebetalarnas intresse. Eventuella försäljningar ska genomföras vid en tidpunkt då det utifrån en samlad bedömning kan antas ge det mest affärsmässiga utfallet. Intäkter från försäljningar ska användas för att amortera på statsskulden.
Moderaterna anser att det är klokt att biträda förslaget om att göra ett ägartillskott till Green Cargo AB. Staten har som ägare ett ansvar för bolaget och dess roll på godsmarknaden. Däremot vill vi vara tydliga med att vår förväntan är att regeringen skärper sin kontroll över och styrning av Green Cargo AB så att inte skattebetalarna återigen ska behöva bekosta en räddningsinsats.
Vidare anser vi att det inte finns några starka skäl för att staten på sikt ska äga Green Cargo AB, däremot har staten en självklar roll för att stärka infrastruktursystemet inom såväl järnvägen som andra transportslag. Moderaterna anser därför att riksdagen bör ge regeringen ett mandat att på sikt, och med strikta förbehåll, minska eller helt sälja statens ägande i Green Cargo AB.
Sverige är ett land som är beroende av handel. En stor del av vår ekonomi kommer av handel och i synnerhet är handeln med andra EU-länder viktig. Coronapandemin har slagit hårt mot svensk ekonomi, vilket syns på såväl BNP-siffror och arbetslöshet som handelsstatistik.
Regeringen har föreslagit en förstärkning av anslagen till investeringsfrämjande. Det är klokt, men otillräckligt. Moderaterna vill, till skillnad från regeringen som föreslår oförändrade medel för exportfrämjande, göra en riktad satsning på svensk export. Medlen ska användas för att främja export och på så sätt stötta företag och lägga en grund för nya affärsmöjligheter för Sverige och svenska företag. Moderaterna ökar därför anslaget med 50 miljoner kronor årligen 2021–2023.
|
Lars Hjälmered (M) |
|
|
Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M) |
Lotta Olsson (M) |
|
Helena Antoni (M) |
|