De flesta kan ställa sig bakom att det är positivt med återvinning, och att sådant rentav borde uppmuntras. Kompostering är ett exempel där man som fastighetsägare dessutom kan nyttja hushållsavfall i sin trädgård, och göra någonting positivt av det avfall som annars skulle behöva transporteras bort. I dag finns dock en onödig regel i avfallsförordningen (45 §) som tvingar fastighetsägare att anmäla kompostering till berörd kommun. Så länge fastighetsägaren som komposterar sitt hushållsavfall inte gör det på ett sätt som skadar naturen eller på annat sätt stör sin omgivning borde det inte vara något hinder för vederbörande att göra så.
Regler som dessa är totalt onödiga och ingenting som främjar en positiv hantering av avfall, snarare tvärtom när det dels försvårar för laglydiga medborgare att göra rätt för sig och dels kostar dessa en slant. I ett flertal kommuner hamnar likaså komposterbart avfall fortfarande tillsammans med andra sopor, vilket innebär att det bränns som allt annat skräp. Då vi bör ta till vara jordens resurser och uppmuntra människor till ett hållbart leverne bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att avskaffa tillståndskravet för kompostering i avfallsförordningen.
I takt med att allt fler fordon på våra vägar drivs av biogas går utvecklingen med detta drivmedel framåt med stormsteg och vi blir också generellt sett allt bättre på att använda oss av vårt avfall. Det finns dock förbättringspotential.
Animaliska restprodukter, såsom kadaver och slaktavfall, innehåller inga höga halter av miljöfarliga ämnen såsom tungmetaller. Detta avfall lämpar sig därför bra för biogasproduktion och det finns många aktörer som mer än gärna skulle utöka sin verksamhet för att utnyttja sina restprodukter.
Dessvärre är det inte tillåtet att producera biogas av allt animaliskt avfall i dag eftersom delar av de animaliska restprodukterna anses ha en smittorisk enligt bovine spongiforme encephalopathy (BSE). Förbudet har sin bakgrund i galna ko-sjukan, som spred sig som en löpeld på 1990-talet. Allt eftersom tiden går utan att avfallet kan användas förlorar vi stora mängder energi, varför regeringen bör påbörja ett arbete för att möjliggöra biogasproduktion av slaktavfall och kadaver.
Enligt utsädeslagen är det endast tillåtet att sälja utsädespotatis i förseglade förpackningar, därför kan bönder inte sälja exempelvis överbliven potatis i lösvikt. Detta blev vi påminda om i september 2017 då det rapporterades om en potatisodlare som efter en kontroll under 2016 av Jordbruksverket ertappats med att ha sålt överbliven utsädespotatis i sin handelsträdgård. Den 40-åriga mannen dömdes till dagsböter i Kalmar tingsrätt, vilket fastställdes av hovrätten efter överklagandet. Att rättsväsendet lägger resurser på fall som dessa kan ses som ett typexempel på en lagstiftning som gör det svårare för hederliga människor att bedriva en effektiv verksamhet och kombinera detta med att ta till vara sina tillgångar. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med en ändring av utsädeslagen så att fall som dessa inte behöver uppkomma på nytt.
|
Markus Wiechel (SD) |
Mikael Strandman (SD) |