Motion till riksdagen
2020/21:3403
av Magnus Persson m.fl. (SD)

Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering


Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Bakgrund

Utgiftsområdet omfattar nyanlända invandrares etablering, diskriminering, jämställdhet, åtgärder mot segregation och myndigheterna Jämställdhetsmyndigheten, Delegationen mot segregation, Diskrimineringsombudsmannen och Nämnden mot diskriminering. Sverigedemokraterna delar utgångspunkten om likabehandling och att vare sig kön, härkomst eller andra medfödda karaktärsdrag ska påverka människors möjlighet att leva, verka och uppnå sina drömmar.

Sverigedemokraterna motsätter sig ineffektiva och kostnadsdrivande etablerings­åtgärder och särskilda möjligheter som endast tillkommer personer med utländsk bakgrund. De reformer vi föreslår för en balanserad arbetsmarknad, en stark välfärd och ett levande näringsliv kommer samtliga invånare till del och bygger ett sammanhållet Sverige. Det faktum att Sverige idag lider av utbredd segregering, både på bostads- och arbetsmarknaden är en direkt följd av nu gällande mål och politisk inriktning inom integrationspolitiken. Det integrationspolitiska mål som fastslagits av Sveriges riksdag bygger på att det offentliga ska finansiera åtgärder för att förstärka skillnader, separata identiteter och parallellsamhällen.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men denna jämställdhet kan aldrig tas för given. Det krävs krafttag från samhällets sida för att ta itu med de hot mot jämställdheten som bland annat kvinnovåldet, hedersförtrycket och otryggheten bland unga tjejer vittnar om. En dålig löneutveckling inom den kvinnodominerade offentliga sektorn i kombination med höga sjukskrivningstal bland kvinnor gör att kvinnliga pensionärer får betala ett högt ekonomiskt pris på ålderns höst. Därtill kan en dålig arbetsmiljö bidra negativt till både den psykiska och den fysiska hälsan.

Politikens inriktning

Svensk integrationspolitik är, och har under många år varit, omfattande. Integrations­insatserna har varit av bred karaktär och de har kostat miljardbelopp. Trots detta ökar otryggheten, dödsskjutningarna, bilbränderna, våldet mot blåljuspersonal och sexual­brotten. Tidigare beprövad politik på området har fallerat och att fortsätta i samma riktning vore ansvarslöst. Vi väljer en annan väg. Vår politik fokuserar inte på särlösningar utan riktar sig till samtliga invånare.

Det integrationspolitiska arbetet ska fokusera på att skapa förutsättningar för enskilda att anta majoritetsbefolkningens normer, värderingar och livsmönster i till­räcklig grad för att bli en fungerande och självförsörjande del av majoritetssamhället. Det går inte att tvinga människor till svenskhet; den enskildes integration i Sverige handlar om personlig mognad och enskilt ansvar. Samhället bör i stället arbeta med en tydlig incitamentsstruktur som enligt principen om frihet under ansvar ger rättigheter efter ansträngning.

Arbetet ska vidare utgå ifrån att både den inhemska och den invandrade befolk­ningen lever under samma samhälleliga tak och över samma skyddsnät. Samhället ska i största möjliga utsträckning undvika särskilda lösningar för vissa grupper och skapa en tydlig incitamentsstruktur för att lära sig det svenska språket och göra sig själv anställningsbar.

Även om Sverige kommit långt i arbetet för att främja kvinnors rätt till trygghet i lika hög utsträckning som män, vittnar kvinnovåldet, hedersförtrycket och den utbredda otryggheten bland den kvinnliga delen av befolkningen om att dessa rättigheter alltjämt utmanas. Särskilt det sexualiserade våldet visar tydligt på att kvinnor fortsatt är offer för mäns våld i hög utsträckning, och att det får långtgående konsekvenser för kvinnors upplevda trygghet.

Sverigedemokraternas övergripande vision för jämställdhetspolitiken är att såväl kvinnor som män ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Att kvinnor och män ska respekteras i lika hög utsträckning och därtill åtnjuta frihet och trygghet i lika stor utsträckning, i hemmet såväl som offentligt, är en självklarhet. Sverigedemo­kraterna gör därför satsningar för att komma åt det hedersrelaterade våldet, mäns våld mot kvinnor, och våld i nära relationer, samt för att förbättra kvinnors upplevda trygghet i vardagen.

Ett kunskapslyft behövs för att personer som kommer i kontakt med hedersutsatta individer bättre ska förstå hedersförtryckets uppkomst och strukturer, samt för att på bästa sätt kunna hjälpa dem som utsätts. Samhället behöver tydligt markera mot hedersvåldet genom att skärpa de straff som utdelas för hedersrelaterade brott, och därtill införa en egen brottsrubricering för hedersvåld. Det behövs också omfattande stödinsatser för den individ som lyckas bryta sig loss från hedersförtrycket och ska påbörja ett nytt liv i frihet.

En kontaktförbudsreform behövs för att bättre kunna skydda de personer som utsatts för våld i en avslutad eller pågående parrelation. Ingen kvinna ska behöva sätta livet till för att samhället brustit i sitt åtagande och misslyckats med att förhindra ett mord. Relationsvåld måste betraktas som den grova brottslighet det faktiskt handlar om, och de som utsätts måste i betydligt högre utsträckning mötas av personer med gedigen kompetens på området. Kvinnojourerna behöver mer resurser för att bättra kunna bedriva sin viktiga verksamhet.

Det behövs fler anställda inom polisväsendet så att våldtäktsanmälningar kan utredas snabbare, och inte staplas på hög. Poliserna bör också vara synligare ute på gator och torg än vad de är idag, för att öka tryggheten i det offentliga rummet, som ofta upplevs som extra otryggt bland kvinnor. Straffen för sexualbrott, olaga förföljelse och grov kvinnofridskränkning bör skärpas avsevärt, och ett tydligare brottsofferperspektiv bör genomsyra hela rättsprocessen.

Arbetsgivare ska bedriva ett aktivt arbetsmiljöarbete för att säkra anställdas trygghet på arbetsplatsen. Det är därför nödvändigt att antalet arbetsgivare som bedriver SAM systematiskt arbetsmiljöarbete fortsatt följs upp årligen. Den ekonomiska jämställd­heten behöver öka genom att möjliggöra att fler kvinnor som idag arbetar ofrivillig deltid istället kan arbeta heltid. Slutligen måste arbetsvillkoren inom den kvinno­dominerade offentliga sektorn förbättras, för att komma till rätta med de höga sjukskrivningstalen bland framförallt kvinnor.

4 Sverigedemokraternas satsningar

4.1 Etableringsåtgärder

Anslaget finansierar verksamhet och insatser för att stimulera etableringen i arbets- och samhällslivet, bland annat genom föreningar baserade på etnisk grund, genom civil­samhället enligt förordningen (2016:1364) om statsbidrag till verksamheter för asylsökande m.fl. och genom så kallade flyktingguider och familjekontakter enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. En mindre del av anslaget finansierar insatser inom samhällsinformation och språkinlärning.

Sverigedemokraternas reformer på migrationsområdet innebär att merparten av de asylavgöranden som väntar snabbt kan behandlas. Eventuella satsningar för att främja etablering bör i princip inte ske förrän ett asylärende avgjorts. Anslaget har idag också karaktären av pengar som söker projekt, det vill säga regeringen saknar tydliga verksamhetsmål, vilket alltid påverkar kvaliteten.

Vad gäller föreningar baserade på etnisk grund visar vetenskapliga undersökningar att den typen av organisationer tenderar att hindra nyanländas etablering i ett nytt land, detta eftersom själva syftet med föreningen är att förstärka och bibehålla en separat identitet, något som torde stå i direkt motsats till integrationspolitikens mål.

Vad gäller stöd genom civilsamhället enligt förordningen (2016:1364) om statsbidrag till verksamheter för asylsökande m.fl. så är det övergripande syftet att förhindra passivisering under asylprövningen. Med Sverigedemokraternas migrations­politik kommer antalet asylsökande minska drastiskt och likaså prövotiden, varför insatserna inte behövs. I tillägg till detta finns ingen anledning för samhället att spendera resurser på enskilda som kanske inte kommer att stanna längre än ett par månader i landet.

Vad gäller stödet till flyktingguider och familjekontakter enligt förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar ser Sverige­demokraterna det inte heller som statens uppgift att hjälpa enskilda att bygga sociala nätverk, skaffa kontakter eller skapa aktiviteter för föräldralediga. Vad gäller språk­inlärning så står ordinarie sfi till förfogande för målgruppen.

En liten del av anslaget används i dag till informationsförmedling och uppföljning av invandrares etablering i samhället. Det är Sverigedemokraternas mening att detta bör kunna inrymmas inom bland annat Migrationsverkets uppdrag och de anslagsposter som kommer myndigheten till handa.

4.2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

Anslaget minskar i paritet med de minskade volymer som följer av partiets politik på det migrationspolitiska området, samt minskade kostnader för kommunerna i takt med att staten upphör att tvångsfördela nyanlända till kommuner vilka saknar kapacitet för detta. I praktiken innebär det att anslaget endast finns kvar för att fullfölja åtaganden gentemot kommuner som dimensionerat sitt mottagande efter de förutsättningar som gällt då staten lovat ersättningar i upp till 24 månader, samt för att erbjuda smärre ersättningar till de kommuner som kommer ta emot flyktingar fram till dess att svenskt asylmottagande beräknas upphöra.

4.3 Hemutrustningslån

Anslaget dras in i sin helhet då möjligheten till hemutrustningslån upphör. Hemutrust­ningslån finns i dag tillgängligt för den som omfattas av det kommunala flykting­mottagandet eller är inskriven på Arbetsförmedlingen och har rätt till etablerings­ersättning samt var minst 18 år vid mottagandet.

Sverigedemokraternas uppfattning är att grundläggande standard och boenden i Migrationsverkets regi bör tillgodose behoven för den som är på flykt och att ytterligare hemutrustning bör finansieras av egna medel. Ifråga om anhöriga skärps kraven gene­rellt avseende försörjning, varför hemutrustningslån inte heller ska behövas.

Hemutrustningslån tilldelas med förmånligare villkor jämfört med vad som är fallet för vanliga låntagare. Möjligheten att undgå återbetalning är stor. År 2017 beviljades anstånd på 11 500 lån, vilket motsvarar 16 procent av det totala antalet lån. Totalt 42 miljoner kronor efterskänktes, vilket motsvarar 18 procent av det utbetalade beloppet samma år. Mer än 700 miljoner kronor har efterskänkts sedan hemutrustningslånen infördes år 1991. Ytterligare 900 miljoner bedömdes år 2018 som osäkra fordringar av CSN.

4.4 Diskrimineringsombudsmannen

Anslaget halveras då en nedläggning av myndigheten påbörjas. Myndigheten fungerar bristfälligt, bidrar till rättsosäkerhet och utgår inte ifrån en faktisk problembild. Myndig­heten spenderar den största delen av sina resurser på att skapa ett behov av sin egen verksamhet.

För det första är antalet fall av diskriminering som myndigheten antar mycket litet. Sammanlagt anhängiggjorde myndigheten år 2019 9 stämningsansökningar rörande diskriminering och 2 mål slutade med domstolens bifall. Myndigheten tar sig också an fall som strider mot principen om jämställdhet mellan könen, exempelvis har myndig­heten företrätt män som vägrar skaka hand med kvinnor på arbetsplatsen. Det lilla antalet fall beror sannolikt på att diskriminering är mycket ovanligt i Sverige. Samman­lagt har tre personer fällts för brottsbalksbrottet olaga diskriminering de senaste 10 åren och under 2019 slets sammanlagt 10 tvister om diskriminering i svensk tingsrätt. I tre fall utdömde domstolen diskrimineringersättning.

Myndigheten har också mottagit kritik för att verka opinionsbildande snarare än som en stödinsats för dem som är i behov av hjälp vid rättsliga tvister. Den största delen av myndighetens verksamhet består av kontroll av att företag följer dess riktlinjer om förebyggande arbete, vilka utgör en belastning för företag som är svår att motivera med tanke på problemets ringa omfattning.

4.5 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

Sverigedemokraterna står bakom tanken på ett samhälle fritt från rasism. Regeringens arbete mot rasism och diskriminering tenderar att spilla över i rent politisk verksamhet, både den del som genomförs av civilsamhället och den som genomförs via regeringens egna myndigheter. Regeringens definition av rasism är också tveksam ur ett rent vetenskapligt perspektiv.

Exempelvis slår den nationella planen mot rasism, liknande former av fientlighet och hatbrott fast att alla skillnader i inkomst mellan grupper endast kan bero på rasism samt att vanligt förekommande politiska ståndpunkter, exempelvis åsikten att det bör finnas en begränsning i utlänningars tillgång till välfärden, är ett tecken på rasism.

Regeringen ska därför återkomma med en ny nationell plan som utgår ifrån en vetenskapligt baserad ansats. Planen ska utgå ifrån den korrekta definitionen av rasism, alltså uttryck för missaktning på grund av etniskt ursprung. Planen ska också särskilt adressera de synnerligen allvarliga och oprovocerade våldsbrott som majoritets­befolkningen återkommande utsätts för av personer med utländsk bakgrund.

4.6 Särskilda jämställdhetsåtgärder

Det krävs utökade resurser för att stärka arbetet för kvinnofrid, och för att därtill förstärka och utvidga jourverksamheter. Flertalet rapporter har vittnat om att relations­våldet ökat i samband med coronapandemin, när många har tvingats spendera mer tid i hemmen. Det finns därför anledning att öka anslaget till kvinnojourerna och till andra verksamheter som arbetar för kvinnofrid. Inom anslaget omfördelas också en del befintliga resurser från så kallad jämställdhetsbudgetering och integrering till just brottsoffer- och jourverksamhet.

Hedersjourer

För att bekämpa hedersvåldet anser Sverigedemokraterna att det är extra viktigt att utsatta har någonstans att vända sig. Endast ett fåtal av landets kvinnojourer har hedersvåld som särskilt kompetensområde. Sverigedemokraterna vill av den anled­ningen att det inrättas fler jourer dit specifikt utsatta för hedersvåld kan vända sig, där personalen har särskild specialistkunskap om hedersförtryck.

Kvinnojourer

Sveriges kvinnojourer gör ett fantastiskt arbete när det kommer till att hjälpa kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Kortsiktig finansiering och ideellt arbete gör dock verksamheten osäker. Bristande resurser kan även leda till att många kvinnojourer ibland tvingas neka utsatta kvinnor plats. För att säkerställa trygghet och långsiktighet i kvinnojourernas arbete förespråkar Sverigedemokraterna ett ökat stöd till landets kvinnojourer.

Nationellt centrum för kvinnofrid

Sverigedemokraterna vill utöka stödet till verksamheten vid Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsala som dels verkar som ett kunskaps- och resurscentrum, dels har hand om den nationella stödtelefonen dit våldsutsatta kvinnor kan vända sig om de behöver råd och stöd.

4.7 Jämställdhetsmyndigheten

Det är Sverigedemokraternas mening att Jämställdhetsmyndigheten bör avvecklas, samt att de uppdrag myndigheten tagit över bör återföras till de ursprungliga aktörerna. Flertalet remissinstanser, däribland Justitiekanslern, Brottsoffermyndigheten, SKL och Socialstyrelsen, har konstaterat att behovet av denna myndighet saknas. Statskontoret har dessutom framhållit såväl ekonomiska som kvalitativa risker med att flytta förr fungerande verksamheter.

4.9 Åtgärder mot segregation

Medlen får användas för statsbidrag enligt förordningen (2018:118) om statsbidrag till kommuner och regioner för att minska och motverka segregation samt förordningen (2018:119) om statsbidrag till ideella föreningar och stiftelser för att minska och motverka segregation.

Sverigedemokraterna välkomnar ambitionen att motverka segregation och konsta­terar att regeringens ansats dels inte utgår ifrån en korrekt problembeskrivning, dels saknar tydliga verksamsamhetsmål och dels inte motiverar val av metoder. Anslagets beskrivning är så vid att medlen i princip kan användas till vilken verksamhet som helst, vilket riskerar göra kvaliteten lidande. Under beredningsperioden har regeringen inte heller kunnat förklara vad förstärkningen på 250 miljoner kronor ska användas till detta ska beslutas i efterhand.

De riktlinjer som finns i propositionen nämner stöd till kommunal verksamhet som fältassistenter, liksom olika former av samverkan mellan skola, socialtjänst och polis (t.ex. sociala insatsgrupper), är inte särskilt ägnade att bryta segregation. Utsatta områden har inte uppstått på grund av en brist på fältassistenter. Trygghet i sådana områden kan bara säkras genom polisiära insatser.

Ifråga om bland annat åtgärder för att främja etablering på arbetsmarknaden föredrar Sverigedemokraterna generella lösningar som är lika för alla medborgare framför åtgärder som riktas mot specifika grupper baserat på deras etnicitet. Dessa åtgärder återfinns inom andra utgiftsområden.

4.10 Delegationen mot segregation

Mot bakgrund av att anslaget om åtgärder mot segregation avslutas behövs inte heller den myndighet som tilldelar medlen. 

4.11 Obligatorisk förskola

För många som har utländska föräldrar och växer upp i så kallade utsatta områden upplevs majoritetssamhället som någonting annorlunda. Många kan vittna om främlingskap och svårigheter att bli en del av det svenska samhället. Detta kan leda till frustration, hopplöshet och segregation. Den som står utanför det svenska samhället har också sämre möjligheter att stå emot förtryck och hedersnormer. För att underlätta för de barn som växer upp i utanförskapsområden vill Sverigedemokraterna att förskolan under vissa omständigheter ska vara obligatorisk för barn mellan tre och fem år. För­skolan ska då kunna fungera som ett fönster in i det svenska samhället. Förhoppningsvis ska detta kunna leda till att barn som växer upp i utanförskap ändå kan få med sig språket och en känsla av att det svenska samhället inte är någonting främmande utan i stället någonting man har förståelse för och en relation till sedan barndomen.

Budgetförslag

Tabell 1 Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering

Tusental kronor

Ramanslag

Regeringens förslag

Avvikelse från regeringen

1:1

Etableringsåtgärder

172 030

−172 030

1:2

Kommunersättningar vid flyktingmottagande

6 194 640

−3 097 320

1:3

Hemutrustningslån

171 613

−171 613

2:1

Diskrimineringsombudsmannen

128 556

−64 278

2:2

Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.

92 919

±0

3:1

Särskilda jämställdhetsåtgärder

409 039

75 000

3:2

Jämställdhetsmyndigheten

75 573

−37 787

3:3

Bidrag för kvinnors organisering

28 163

±0

4:1

Åtgärder mot segregation

500 000

−500 000

4:2

Delegationen mot segregation

18 208

−9 104

Summa

7 790 741

−3 977 132

1:1 Etableringsåtgärder

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

172

112

72

Anslaget slopas i sin helhet.


1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

3 097

4 333

5 851

Anslaget halveras i takt med att mottagandet minskar.

1:3 Hemutrustningslån

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

172

178

178

Anslaget slopas i sin helhet.

2:1 Diskrimineringsombudsmannen

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

64

130

131

Anslaget halveras då en nedläggning av myndigheten påbörjas.

3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

75

75

75

Anslaget utökas med 75 miljoner kronor per år.

3:2 Jämställdhetsmyndigheten

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

38

76

72

Anslaget halveras då en avveckling av myndigheten påbörjas.

3:3 Bidrag för kvinnors organisering

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

 

 

 

Anslaget lämnas oförändrat.

4:1 Åtgärder mot segregation

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

500

500

500

Anslaget slopas i sin helhet.

4:2 Delegationen mot segregation

 

Förslag 2021

Beräknat 2022

Beräknat 2023

Avvikelse från regeringen

9

18

19

Anslaget halveras då myndigheten avvecklas.

 

 

Magnus Persson (SD)

 

Ebba Hermansson (SD)

Ludvig Aspling (SD)