Studenthälsan är till för de studenter som genomgår eftergymnasiala studier. För dem är det angeläget att ha tillgång till vård när det behövs. Under de senaste åren har studenthälsan utvecklats på några platser i landet och den ekonomiska tryggheten har blivit bättre. Men det finns fortfarande mer att göra för att våra studenter ska känna trygghet och få hjälp av vården när det behövs.
För det första måste det finnas studenthälsa vid alla universitet, högskolor, folkhögskolor och liknande. Vid dessa måste det finnas tillgång till medicinsk vård av läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, kuratorer, psykologer, dietister, ja alla de vårdspecialiteter som finns inom all sjukvård.
Under covid-19 och pandemins framfart har förändringar skett när det gäller sättet att studera. Studierna sker på distans med allt vad det innebär. Flera studenter har haft svårt att klara sina studier inom rätt tid, vilket förutom frustration också kan ha påverkat deras ekonomi. Följden blir i flera fall oro och press som kan leda till psykisk ohälsa eller att man tappar tron på framtiden. Förutom fysiska sjukdomar är de psykiska problemen angelägna att få hjälp med. Av det skälet är det viktigt att man från studenthälsan har kontakt med och är tillgängliga för studenter, självfallet för dem som finns på studieorten men också, ännu viktigare, för dem som inte finns där. Det kan för vissa vara svårt att ta kontakt med studenthälsan och det kan få negativa följder.
Studenthälsan måste ha ett större förebyggande ansvar i likhet med arbetsmiljöansvaret som finns inom arbetslivet. Det kan motverka sjukdom och vi vet att tidiga insatser är bäst.
Med hänvisning till ovanstående framgår det att studenthälsan är viktig och måste finnas på alla eftergymnasiala studier och studieorter samt bredda sin uppgift med förebyggande arbete.
|
Solveig Zander (C) |
|