Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverigedemokraterna ser bistånd som det primära verktyget för att hjälpa fattiga och utsatta människor i utvecklingsländer. Sveriges bistånd bör fokusera på att tillmötesgå drabbade personers grundläggande behov i deras omedelbara vardag. I en värld som till stor del präglas av god ekonomisk tillväxt, högre levnadsstandard och ökad framtidstro, är det inte acceptabelt att miljoner människor världen över saknar tillgång till enkel sanitet, grundläggande sjukvård och säkert dricksvatten.
Under 2020 har den pågående coronapandemin inneburit en global kris som har påverkat förutsättningarna för de flesta politikområden. Detta gäller även biståndspolitiken där det finns ett behov av att prioritera om och prioritera rätt. Utgångspunkten behöver vara att inrikta biståndet på insatser som innebär hjälp där det finns störst akuta behov men också att prioritera nationella behov först. Risken är annars att motivationen att hjälpa andra undergrävs om stora summor skickas utomlands samtidigt som det pågår en omfattande pandemi i Sverige. Biståndet fortsätter också att präglas av incidenter som understryker ett akut reformbehov och som i det längre perspektivet utgör ett hot mot allmänhetens förtroende för biståndet som verktyg. Sverigedemokraterna ser fyra konkreta problem som snarast måste adresseras: en osund företagskultur vad gäller ersättningar inom biståndsorganisationer, bristfällig kontroll över utbetalningar och betalningsmottagare, otillräcklig resultatstyrning inom framförallt demokratibiståndet samt skadliga incitament som följer av utgiftsmålet om en procent av bruttonationalinkomsten (BNI).
Det genomsnittliga biståndet inom EU låg år 2019 på 0,46 procent av BNI, vilket är mindre än hälften av vad regeringen vill lägga på det svenska internationella biståndet. Av samtliga 28 EU-länder är det enbart Sverige och Luxemburg som har ett bistånd på över 0,7 procent av BNI. I jämförelse är Sveriges BNI (482 miljarder euro i BNI, år 2017) mer än 10 gånger större än Luxemburgs BNI (39 miljarder euro i BNI, år 2017). Mot bakgrund av att biståndet utgör en betydande del av statsbudgeten är det vår uppfattning att 30 procent av det svenska internationella biståndet behövs för mer akuta behov i Sverige. Med en föreslagen nivå om 0,7 procent av BNI skulle Sverige fortsatt vara en av de mest generösa biståndsgivarna av alla 28 EU-länder.
Regeringens målsättning att spendera en så pass hög procentsats av BNI gör att risken blir stor att man ser mellan fingrarna på kvalitetsbrister inom många projekt och organisationer. Sidas arbete mot korruption och oskäligt stora ersättningar är fortfarande mycket bristfälligt, trots att ett flertal mycket oroväckande korruptionsskandaler uppdagats under många år. Sammantaget klarar inte Sida av att spendera regeringens anslag på ett kvalitetssäkert sätt, vilket riskerar att leda till ytterligare problem relaterade till korruption och organiserad brottslighet i mottagarländerna samt korruption inom de internationella organisationer dit pengarna slussas.
Till följd av coronapandemins effekter och migrationsrelaterade kostnader finns ett stort investeringsbehov gällande bland annat grundläggande välfärd och rättsvårdande myndigheter i Sverige. Därför föreslår vi för budgetåret 2021 ett biståndsanslag på 31 044 miljoner kronor, vilket motsvarar 0,7 procent av BNI. Med vårt budgetförslag är Sverige, i europeisk och internationell jämförelse, en fortsatt mycket generös biståndsgivare.
Vår budgetsatsning skiljer sig från regeringens på ett antal områden. I miljoner kronor satsar vi mer pengar på humanitära insatser jämfört med regeringens utfall 2019, detta för att varje satsad skattekrona ska få största möjliga effekt för de mest utsatta människorna. Vi vill även se ett särskilt fokus på flyktinghjälp inom såväl det multilaterala som det bilaterala biståndet. Under coronakrisen behövs även nödhjälp till områden där befolkningen drabbats av hunger och problem med livsmedelsförsörjning. En ytterligare åtgärd för att öka effektiviteten i biståndet är att kraftigt reducera antalet internationella organisationer och fonder till vilka Sverige ger stöd, men samtidigt öka stödet till organisationer som UNHCR, WFP och WHO, vilka arbetar med hjälp till akut utsatta och med sjukdomsbekämpning. Totalt minskas stödet genom FN-systemet med 8 miljarder. På miljö- och klimatområdet investerar vi i bilaterala projekt för bland annat plantering av skog på degraderade marker samt utveckling av industrier för att stärka en långsiktig och hållbar användning av råvaror.
Sverigedemokraternas biståndspolitik innehåller ett fortsatt fokus på tillfredsställandet av grundläggande humanitära behov i de områden där hjälp behövs som mest, såsom tillgången till rent vatten, mat och sjukvård.
Tabell 1 Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
44 965 687 |
−15 288 000 |
|
1:2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) |
1 583 163 |
−475 000 |
|
1:3 |
Nordiska Afrikainstitutet |
17 189 |
−2 000 |
|
1:4 |
Folke Bernadotteakademin |
191 101 |
−19 000 |
|
1:5 |
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete |
50 000 |
±0 |
|
1:6 |
Utvärdering av internationellt bistånd |
21 462 |
−1 000 |
|
Summa |
46 828 602 |
−15 785 000 |
|
1:1 Biståndsverksamhet
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
−15 288 000 |
–16 040 000 |
–16 706 000 |
Anslaget sänks genom att minska antalet FN-organisationer, internationella fonder och andra internationella organisationer genom vilka Sveriges bistånd går samt genom en koncentration av biståndet till färre länder och fokusområden.
1:2 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
−475 000 |
–499 000 |
–522 000 |
Anslaget sänks till följd av en minskad biståndsram samt en tydligare biståndslinje där svenskt bistånd ska fokusera på färre men större projekt i färre mottagarländer. En större andel av biståndet behöver vidare direkt gå via bl.a. UNHCR och WFP för att lindra nöden i flyktingläger och områden drabbade av coronakrisen.
1:3 Nordiska Afrikainstitutet
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
−2 000 |
−2 000 |
−2 000 |
Anslaget sänks med 10 procent jämfört med regeringens förslag till följd av en minskad biståndsram samt för att tydligare fokusera på bland annat att lindra nöden i flyktingläger och områden drabbade av coronakrisen.
1:4 Folke Bernadotteakademin
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
−19 000 |
−20 000 |
–20 000 |
Anslaget sänks med 10 procent jämfört med regeringens förslag till följd av en minskad biståndsram samt för att tydligare fokusera på bland annat att lindra nöden i flyktingläger och i områden drabbade av coronakrisen.
1:6 Utvärdering av internationellt bistånd
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
−1 000 |
–2 000 |
–2 000 |
Anslaget minskas något som en följd av minskade anslagsramar till internationellt bistånd, men dess andel av biståndsbudgeten ökas. Inom anslaget ska ett särskilt anslag finansieras för att utvärdera vilka arbetsmetoder inom biståndet som fungerar eller inte fungerar samt varför så är fallet.
|
Björn Söder (SD) |
|
|
Markus Wiechel (SD) |
Mats Nordberg (SD) |
|
Sara Gille (SD) |
|