Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 24 Näringsliv enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Det har under en längre tid funnits betydande orosmoln och signaler om att Sverige tappar i konkurrenskraft gentemot jämförbara länder i Europa. Samtidigt hårdnar även konkurrensen från växande ekonomier i framför allt Asien. Därutöver har nu en global pandemi slagit till med full kraft mot Sveriges näringsliv och ekonomi. I detta skede krävs därför politisk handlingskraft för att minimera de direkta skadeverkningarna. Samtidigt finns en risk att andra staters mer rigorösa stödåtgärder i längden innebär en ytterligare försvagning av svensk konkurrenskraft varför ett omtag av näringspolitiken behövs.
Sverige ska även fortsatt vara en avancerad kunskapsekonomi och en stark industrination. Den moderna kunskapsekonomin är präglad av snabba teknologiskiften och Sverige måste ta sig an dessa utmaningar för att förbli innovativt och konkurrenskraftigt.
Entreprenörer skapar nya affärsmöjligheter och lägger grunden för nya innovativa företag i Sverige. Därför behövs tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för såväl stora som små företag, och det är angeläget att företagen ges möjligheter att verka på en marknad med tydliga ramverk men utan onödigt regelkrångel. Det är så framtidens välstånd byggs.
Det återfinns en stor differens mellan regeringens anslagsförslag och Tillväxtverkets eget uppskattade behov av finansiering. Det är därför rimligt att till viss del gå Tillväxtverkets önskan till mötes – inte minst sett till det ökade antalet uppdrag och myndighetens ambitioner gällande vidareutveckling av Verksamt.se.
Tillväxtverket har efterfrågat medel för att inom ramarna för 1:5 Näringslivsutveckling satsa på ett ekosystem för enklare myndighetskontakter. Det är ett önskvärt initiativ som ligger i linje med vår näringspolitik och vilket skulle kunna rendera i minskad administration för svenska näringsidkare.
Myndigheten Tillväxtanalys står för rapporter och analyser som är viktiga redskap för att beslutsfattare ska kunna ta välgrundade beslut gällande tillväxtpolitik. Genom att stärka detta arbete möjliggörs klokare beslutsfattande och bättre allokering av skattemedel. Myndigheten levererar även omvärldsanalyser, vilka sker bland annat genom ett antal utlandsbaserade kontor, som även de utgör ett stöd för politiken såväl som näringslivet som verkar på den internationella marknaden. Sverige är ett exportberoende land och vi ser goda möjligheter att exporten med vår politik kan växa, varför fler analyser vore önskvärt. Med anledning av detta höjs myndighetens anslag.
Visit Sweden är Sveriges kommunikationsföretag med uppdrag att marknadsföra Sverige internationellt och bidra till att stärka Sveriges varumärke för att få fler att turista här. Turistbranschen har en stor potential. Det är därför viktigt att satsa på en konkurrenskraftig infrastruktur och förenklade regelverk och att stimulera till investeringar, utbildning och attraktionskraft utomlands såväl som inrikes. Den anslagshöjning som är föreslagen syftar till att initiera en sådan ambitionshöjning.
Gruvdrift och mineralhantering utgör nyckelområden inom svenskt näringsliv. Myndigheten SGU är central i sammanhanget och pekar på flera områden inom deras verksamhetsområde som är i behov av förstärkning. Av dessa vill vi särskilt framhålla hållbara hav och blå tillväxt samt tryggad grundvattenförsörjning.
Utöver dessa områden vill vi betona vikten av SGU:s arbete med framtagandet av en nationell geodatastrategi och stärka myndighetens roll inom informationsspridning med betoning på gruvrelaterade frågor. I enlighet med detta resonemang föreslås ett höjt anslag till Sveriges geologiska undersökning.
Forskning och utveckling är nödvändig för att utveckla geovetenskaplig kunskap syftande till att Sverige skall kunna hävda sig i utvecklingen av nya teknik- och miljölösningar och kunna tillskapa nya arbetstillfällen med bibehållen konkurrenskraft parallellt med en hållbar samhällsutveckling baserat på den svenska naturens förutsättningar.
Vi ökar ambitionen gällande riktad forskning kring en hållbar utveckling av mineralnäringen i syfte att även här stärka den svenska konkurrenskraften inom området. Utveckling och innovation inom områden som hantering och utnyttjande av gruvavfall, cirkulära flöden och minskade koldioxidutsläpp är nödvändigt för att klara miljöarbetsmålen och krav som näringen ställs inför.
I enlighet med ovanstående resonemang (1:9) föreslås ett höjt anslag till geovetenskaplig forskning.
Vi delar Bolagsverkets uppfattning att Verksamt kommer att vara en mycket viktig plattform för att lyckas förenkla för företagaren och få aktörer som möter företagaren och näringslivet att integrera sina tjänster. Därutöver efterfrågar myndigheten utökade medel för att klara av att utveckla ett analysverktyg för att enklare upptäcka bolag som bedriver ekonomisk brottslighet. Bolagsverket tilldelas därför ett höjt anslag.
Det finns ett behov av att generellt lyfta de naturvetenskapliga institutionerna i Sverige. Ingenjörsvetenskapsakademien fyller en angelägen samhällsfunktion. Samtidigt har bidraget till Ingenjörsvetenskapsakademien legat konstant på 8 miljoner kronor under flera år. Anslaget föreslås därför höjas.
Konkurrensverkets analys rörande behovet av utökat arbete mot korruption är klok och tilldelas därför det önskade anslaget om 5 miljoner för detta efterfrågade arbete. Konkurrensverket nämner i sitt budgetunderlag för 2021–2023 att de allt oftare ser tecken på korruption i samband med sin tillsynsverksamhet i alla typer av ärenden. Genom denna anslagshöjning kan insatserna mot korruption förstärkas.
Genom utökade anslag till konkurrensforskning kan vi i högre utsträckning säkerställa en effektiv konkurrens i både offentlig och privat verksamhet samt förbättra de offentliga upphandlingarna och minimera bortslösade skattemedel. För detta ändamål föreslås anslaget höjas.
PRV har äskat medel för att skapa en hållbar, långsiktig och bred kunskapshöjning för immateriella tillgångar och immaterialrätt. Detta genom att på PRV skapa ett kompetenscenter för det svenska innovationssystemet. För detta ändamål höjs anslaget.
Den teknologiska utvecklingen är i dag väsentligt annorlunda än vad den har varit tidigare i mänsklighetens historia. Det som skiljer vår tids teknologiska utveckling från tidigare är att den är exponentiell, vilket innebär att en teknologis utvecklingstakt går från 1 till 2, 2 till 4, 4 till 8 och så vidare. På endast sju dubbleringar har teknologier med en sådan utvecklingskurva ökat med över 100 gånger i kraftfullhet.
Det är framförallt informationsbaserade teknologier som följer denna utvecklingskurva och allt eftersom fler teknologier blir informationsbaserade faller de under en exponentiell utvecklingstakt. Några teknologiska områden som benämns som omdanande eller exponentiella är bioinformatik, datorteknologi, nätverk och sensorer, artificiell intelligens, robotteknologi, digital tillverkning, medicin samt nanomaterial och nanoteknologi.
Dessa områden anses av somliga besitta potentialen att tillgodose människors behov av hälsosam mat, rent vatten, energi, medicin, sjukvård och utbildning. Ytterligare en aspekt av dessa teknologier är att de har en kumulativ verkan – när framsteg sker inom en teknologi påverkar det potentialen hos andra teknologier. Detta innebär att det är meningsfullt och relevant att förhålla sig till dessa teknologier såsom en helhet och inte enbart som självständiga teknologiområden.
För att Sverige ska kunna ligga i framkant bör därför ett nationellt råd inrättas med sakkunniga experter vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga teknologiområden.
I Sverige finns hjälp att få om man vill starta ett företag, så kallat starta eget-bidrag. För att få detta krävs dock att man är arbetslös och står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi vill inrätta ett nytt system där man i stället som yrkesverksam, under vissa förutsättningar, ska ha rätt att ta tjänstledigt från ett arbete för att försöka förverkliga sin företagsidé och där man ges ekonomiska förutsättningar som motsvarar nivån för a‑kassa.
Detta stödsystem ska dock inte förmedlas genom Arbetsförmedlingen utan organiseras genom Tillväxtverket som ska garantera att stödet ges till innovativa och nyskapande affärsidéer som på sikt har potential att få hela den svenska ekonomin att växa.
Tabell 1 Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 24 Näringsliv
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
255 442 |
−50 000 |
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
3 548 255 |
−1 323 000 |
|
1:3 |
Institutens strategiska kompetensmedel |
1 054 268 |
±0 |
|
1:4 |
Tillväxtverket |
327 175 |
36 000 |
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
977 022 |
50 000 |
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
65 342 |
10 000 |
|
1:7 |
Turistfrämjande |
144 613 |
50 000 |
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
244 872 |
63 000 |
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
5 923 |
9 000 |
|
1:10 |
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar |
14 000 |
±0 |
|
1:11 |
Bolagsverket |
45 898 |
27 000 |
|
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
8 327 |
1 000 |
|
1:13 |
Konkurrensverket |
164 697 |
5 000 |
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
10 804 |
2 000 |
|
1:15 |
Upprustning och drift av Göta kanal |
119 910 |
±0 |
|
1:16 |
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag |
24 850 |
±0 |
|
1:17 |
Kapitalinsatser i statligt ägda företag |
1 401 000 |
±0 |
|
1:18 |
Avgifter till vissa internationella organisationer |
16 780 |
±0 |
|
1:19 |
Finansiering av rättegångskostnader |
18 000 |
±0 |
|
1:20 |
Bidrag till företagsutveckling och innovation |
269 472 |
±0 |
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
340 812 |
10 000 |
|
1:22 |
Stöd vid korttidsarbete |
2 080 000 |
±0 |
|
1:23 |
Stöd till enskilda näringsidkare |
1 500 000 |
±0 |
|
1:24 |
Omställningsstöd |
2 000 000 |
±0 |
|
2:1 |
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet |
36 059 |
±0 |
|
2:2 |
Kommerskollegium |
92 240 |
±0 |
|
2:3 |
Exportfrämjande verksamhet |
339 867 |
±0 |
|
2:4 |
Investeringsfrämjande |
97 772 |
±0 |
|
2:5 |
Avgifter till internationella handelsorganisationer |
20 517 |
±0 |
|
2:6 |
Bidrag till standardiseringen |
31 336 |
±0 |
|
2:7 |
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning |
100 000 |
±0 |
|
99:1 |
Forum för exponentiella teknologier |
±0 |
10 000 |
|
99:2 |
Starta eget-bidrag för yrkesverksamma |
±0 |
100 000 |
|
Summa |
15 355 253 |
−1 000 000 |
|
1:1 Verket för innovationssystem
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
|
Avvikelse från regeringen |
−50 000 |
−50 000 |
−50 000 |
Flertalet studier har ratat olika former av offentliga stöd till näringslivet, däribland studier från Tillväxtanalys. Rent generellt bör diskussionen om tillväxt och innovation sannolikt föras bortom statliga, skattefinansierade satsningar. Därför finner vi ett minskat anslag motiverat.
1:2 Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
−1 323 000 |
−1 323 000 |
−1 323 000 |
I enlighet med ovanstående resonemang (1:1) budgeteras ett lägre anslag.
1:4 Tillväxtverket
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
36 000 |
37 000 |
36 000 |
Vidareutveckling av Verksamt.se med mera motiverar höjt anslag.
1:5 Näringslivsutveckling
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
65 000 |
75 000 |
Anslagshöjning för att tillgodose den efterfrågade satsningen på ekosystem för företagsutveckling.
1:6 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
Höjningen av anslaget avser stärkt stöd för politiken såväl som näringslivet genom Tillväxtanalys rapportarbete.
1:7 Turistfrämjande
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
Anslagshöjningen syftar till att initiera en ambitionshöjning gällande att få fler utländska och inhemska personer att turista i Sverige.
1:8 Sveriges geologiska undersökning
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
63 000 |
53 000 |
53 000 |
Anslagshöjningen avser följande: hållbara hav och blå tillväxt, tryggad grundvattenförsörjning och nationell geodatastrategi.
1:9 Geovetenskaplig forskning
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
9 000 |
9 000 |
9 000 |
Anslaget ska stärka arbetet för utveckling och innovation inom områden som hantering och utnyttjande av gruvavfall, cirkulära flöden och minskade koldioxidutsläpp.
1:11 Bolagsverket
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
27 000 |
19 000 |
19 000 |
Höjning av anslaget för att utveckla Verksamt.se och ett analysverktyg för brottsbekämpning.
1:12 Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
Bidraget till Iva har legat konstant på 8 miljoner kronor under flera år. Anslaget föreslås därför öka med 1 miljon kronor.
1:13 Konkurrensverket
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
5 000 |
5 000 |
5 000 |
Genom denna anslagshöjning kan insatserna mot korruption förstärkas.
1:14 Konkurrensforskning
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
2 000 |
2 000 |
2 000 |
Förbättrade offentliga upphandlingar präglade av effektiv konkurrens är angeläget, vilket vi vill främja genom denna satsning.
1:21 Patent- och registreringsverket
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
Medel för att skapa ett kompetenscenter för det svenska innovationssystemet på PRV.
99:1 Forum för exponentiella teknologier
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
Anslaget avser inrättandet av ett nationellt råd med sakkunniga experter vars uppgift blir att arbeta med exponentiella teknologier samt andra viktiga teknologiområden.
99:2 Starta eget-bidrag för yrkesverksamma
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
100 000 |
100 000 |
100 000 |
Anslag för att skapa ett nytt system där yrkesverksamma, under vissa förutsättningar, ska ha rätt att ta tjänstledigt från ett arbete och få ersättning motsvarande a‑kassa för att försöka förverkliga sin företagsidé.
|
Tobias Andersson (SD) |
|
|
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
Eric Palmqvist (SD) |
|
Josef Fransson (SD) |
|