Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverige är en industrination och beroende av en god infrastruktur av flera skäl. Stora mängder gods importeras och exporteras och många människor pendlar till sina arbeten och studier, inte sällan långa sträckor. Trots detta är stora delar av infrastrukturen dåligt underhållna och behovet av investeringar är stort. Detta gäller även den digitala infrastrukturen. Järnvägsnätet brottas med ständiga tågförseningar och vägnätet, i synnerhet de mindre länsvägarna, har en sliten beläggning och dras med ett oändligt antal tjälskador och så kallade potthål. För den tunga trafiken har den osunda konkurrensen skenat genom olaglig cabotageverksamhet. Denna underlättas genom bristande kontroller på svenska vägar och en otillräcklig lagstiftning på området.
Landsbygdens tillgång till den digitala infrastrukturen är eftersatt och utbyggnadstakten för fiber är för låg. Tillväxt, industri, företagande och människors vardag blir hårt drabbade genom försämrade möjligheter att transportera varor och gods, samt att vanligt folk har svårt att ta sig till arbetet. Nu prioriteras bland annat stora resurser till cykelinfrastruktur genom stadsmiljöavtal och planerna på en höghastighetsjärnväg fortskrider trots projektets låga samhällsekonomiska lönsamhet. Skulle beslut tas om en utbyggnad av höghastighetsjärnväg kommer den inte stå färdig inom en överskådlig framtid. Detta är allvarliga felprioriteringar i det ansträngda läge Sverige befinner sig i. Vi väljer därför att i stället prioritera medel till mer nödvändiga investeringar i transportinfrastrukturen.
Den gemensamma infrastrukturen betingar ett enormt värde och är en resurs som måste förvaltas långsiktigt. För att hålla en hög ambition att ständigt erbjuda bättre och effektivare service för medborgarna måste infrastrukturen kontinuerligt underhållas och utvecklas. Minst lika viktigt är att satsningarna görs samhällsekonomiskt sunt och att projekt skapar störst nytta, samtidigt som hänsyn tas till aspekter som landsbygd, kommuner, familjeliv och företagande. Infrastrukturen ska stärkas, även konkurrenskraften mellan de olika trafikslagen, samt utbyggnaden av fiber på landsbygden genom direkta och indirekta satsningar, samt genom nya och skärpta lagförslag. I en väl sammanhållen it‑, infrastruktur- och transportpolitik är alla trafikslag inkluderade.
Järnvägsunderhållet i Sverige har under en längre tid varit underfinansierat. Dessutom har Trafikverkets kostnader ökat för egen administration då antalet anställda kraftigt ökat. För att effektivisera underhållet måste mer pengar hamna i spåret, på underhåll och investeringar. Dessutom utgörs en alltför stor del av arbetet av akuta åtgärder i stället för förebyggande underhåll, mycket på grund av att infrastrukturen under lång tid använts som en budgetregulator. Därför behövs en kraftig satsning på järnvägsunderhållet. 525 miljoner kronor anslås utöver regeringens anslag till detta för 2021, och 125 miljoner under resterande år i budgetperioden.
Ett flertal prioriterade sträckningar behöver byggas eller utökas till dubbelspår eller fyrspår. Det finns även en vinning av att öka hastigheten till 250 km/h på flera sträckor samt att möjliggöra längre och tyngre godståg så att större mängder gods kan flyttas över från väg till järnväg, särskilt för den tunga basindustrin. 2 000 miljoner kronor anslås till detta för 2021 och 1 000 miljoner för 2022.
En näringslivspott för investeringar ska införas utöver den ordinarie budgetramen. Näringslivspotten, som Trafikverket ges mandat att disponera, syftar till att kunna nyttjas för att bygga järnvägsanslutningar till nya och etablerade industrier/lagerhållare. För ändamålet anslås 50 miljoner kronor per år under budgetperioden.
Enligt Trafikverket uppstår över 1 000 kontaktledningsfel varje år och orsakar cirka 6 000 merförseningstimmar. Denna avvikelse påvisar att genomgripande åtgärder är nödvändiga i den befintliga infrastrukturen för att säkerställa tågens elförsörjning och därmed minska driftsstoppen. Därför ska som ett första steg kontaktledningssystemet stärkas upp utöver redan beslutade åtgärder för att förhindra nedrivna kontaktledningar och andra förekommande fel. 25 miljoner kronor anslås till detta.
Regeringen har beslutat om att upphandla nattåg till Europa. Sverige har ett större behov av att rusta upp den svenska järnvägen, dels för de som dagligen pendlar med tåg, dels för att ens kunna ta sig till Europa med tåg. I dagsläget är det fel att satsa på nattåg till Europa när behovet är avsevärt större i vårt eget land. Det är bättre att dessa medel kommer hundratusentals pendlare tillgodo än en liten klick människor som vill turista med nattåg i utlandet. Således avvisas regeringens budgetförslag för hela budgetperioden.
Många personer väljer att åka med kollektivtrafik till arbete, studier eller rena fritidsresor. Detta är positivt och minskar trängsel och utsläpp. Tyvärr har det skett ett stort tapp av resenärer på grund av coronapandemin. Detta försvårar drastiskt möjligheterna att fortsätta bedriva kollektivtrafik i normal omfattning.
Under den pågående coronapandemin beräknar de olika kollektivtrafikbolagen att de kommer att gå med ett gigantiskt underskott på runt 9 miljarder för 2020, och bedömer samtidigt att det även för 2021 kommer att saknas många miljarder för att upprätthålla kollektivtrafiken på en hållbar nivå. Samtidigt finns det från riksdagens samtliga partier en önskan om att upprätthålla befintlig trafik och på ett sådant sätt att vi samtidigt kan minska smittspridningen i samhället. Regeringens stödåtgärder för att kompensera kollektivtrafiken är otillräckliga, och därför anslås ytterligare 6 000 miljoner kronor för 2021.
För att ytterligare underlätta för den spårbundna kollektivtrafiken i en tid av stora ekonomiska förluster till följd av coronakrisen, avsätter Sverigedemokraterna 2 000 miljoner kronor för 2021, för att kunna återbetala de redan inbetalade banavgifterna för 2020. På initiativ av EU-kommissionen har ett arbete satts i verket för att göra detta rättsligt möjligt utan att kunna anses som otillbörligt statsstöd.
Även om coronapandemin har lett till ett stort bortfall av flygresenärer bedöms det att marknaden kommer att återhämta sig inom en överskådlig tid. Sverige är ett land med långa avstånd och behovet av goda kommunikationer med flyg menar vi kommer att kvarstå och även vara nödvändigt för en återhämtning av ekonomin. Vi ser i dag den knivskarpa internationella, både goda och osunda, konkurrensen inom flygindustrin. Sverige har dock stora möjligheter att hävda sig internationellt genom goda utbildningsmöjligheter, spetskompetens, forskning och utveckling men även inom specifika branscher och industrier. Sverige behöver behålla positionen som en kunskapsnation men även framhålla vårt arbete gällande arbetsvillkor, koldioxidläckage och säkerhet. För att förhindra så kallad utflaggning inom flygindustrin behövs fortsatt arbete med upphandlingar och internationella avtal för att goda villkor ska råda, oavsett varifrån man flyger.
De regionala flygplatserna har drabbats hårt under coronapandemin. För att förhindra en nedläggning av flera regionala flygplatser behövs ett riktat stöd till dessa. Även om behovet av flygresor just nu är lågt, är de regionala flygplatserna en förutsättning för att hela landet skall kunna leva och utvecklas. Därför behöver, utöver ett slopande av flygskatten, ett stöd till driften av regionala flygplatser införas. 125 miljoner kronor anslås till detta under 2021 och 100 miljoner kronor per år för 2022 respektive 2023.
Det finns behov av att förenkla resandet och öka säkerheten gällande exempelvis direktlinjer från Arlanda flygplats. Värt att nämna är exempelvis säkerhetsrutiner som berör resor till bland annat USA, men även till Storbritannien efter utträdet ur Europeiska unionen. Vi menar att både kapacitet, teknik och anslutande infrastruktur behöver ses över och byggas ut för att säkerställa särskilda direktlinjer.
Vi anslår 25 miljoner kronor till detta för 2021.
Sverigedemokraterna värnar om sjöfarten och ser vikten av korrekta ekonomiska styrmedel som inte strider mot gällande konkurrensregler. Vi vill även generera långsiktiga konkurrensneutrala villkor som har till uppgift att skapa rättvisa villkor mellan marknadens olika parter, både nationellt och internationellt. Den svenska sjöfarten konkurrerar på den globala marknaden och vi behöver förhålla oss till detta, på gott och ont. Satsningar och förslag har därför som främsta uppgift att trygga svensk sjöfart genom att minimera utflaggningar, förlorade arbetstillfällen och negativ miljöpåverkan.
För att kunna nyttja sjöfartens kapacitet maximalt måste farleder och hamnar vara tillräckligt djupa för de nya och större fartyg som byggs. Större fartyg kan transportera mer gods till ett lägre pris per enhet, men även generera till exempel större miljönytta. Trenden bland rederierna är att det byggs större fartyg för att klara den hårda konkurrensen. Malmporten in till Luleå hamn ska lyftas fram, som är kopplad till gruvnäringen uppe i norr och som är i behov av farledsfördjupning. Utan denna farledsfördjupning kan fartygen inte lasta fullt. 150 miljoner kronor anslås till detta för 2021.
För att få mer plats och effektivare flöden i hamnar så behövs fler torrhamnar, så kallade dry ports. En container som anlöper till exempel Göteborgs hamn lastas direkt på tåg utan att förtullas och transporteras sedan till exempel till Falköping eller Skövde till en så kallad torrhamn. Där lastas containern av och förtullas i stället för i anlöpshamnen. Genom att containern snabbt flyttas i väntan på tull tar den inte upp onödig plats i hamnen. Ska det fungera optimalt så bör dock torrhamnarna klassas enligt gällande ISPS-regelverk, som infördes av USA efter terrordåden 9/11. Denna säkerhetsklassning bygger på ett skalskydd med övervakning och utbildad personal. Antalet säkerhetsklassade dry ports ska utökas och 50 miljoner kronor anslås till detta för 2021.
Tyvärr förekommer inom färjetrafiken både yrkeschaufförer och vanliga bilister som inte kan motstå frestelsen att inta alkoholhaltiga drycker under resans gång. Genom att placera ut alkobommar vid hamnar där det finns fordonstrafik sänder man ut proaktiva signaler gällande vad som accepteras angående alkohol och framförande av fordon. Den stora farhågan gällande hamnarna ligger dock i trafikflödet och hur införandet av ytterligare alkobommar påverkar exempelvis lossningen av fartyg eller hur köer vid utfart påverkas i hamnarna. Tillförda medel ska därför även kunna nyttjas för att förbättra flödet i en hamn i samband med införandet av alkobommar. Till detta anslås 50 miljoner kronor för år 2021 till införandet av alkobommar i hamnområden.
Sverige är en industrination med mycket tunga transporter, även ett land med långa avstånd och en låg befolkningstäthet i stora delar av landet. En väl underhållen infrastruktur lönar sig på lång sikt genom att man då får färre störningar och ett effektivare trafikflöde. Landsbygdens förutsättningar skiljer sig från de större städernas, men båda har det gemensamt att det finns ett behov av att transportera gods och människor. Det finns också ett rättviseperspektiv, där även de som är bosatta och verksamma på landsbygden betalar skatt och därför bör kunna förvänta sig en god infrastruktur. Tyvärr har det under längre tid kunnat ses hur det statliga vägnätet underfinansierats på både underhållssidan och nyinvesteringssidan. Väginfrastrukturen kräver utveckling och underhåll.
I takt med att trafiken ökar så ökar också behovet av ny eller utbyggd infrastruktur. Listan över projekt för att utveckla vägnätet är lång och anslagen har under många år varit för låga. Sverigedemokraterna avser med detta anslag att förbättra framkomligheten på statens vägnät, och anslår 3 480 miljoner kronor till detta.
I detta anslag ingår flera nya satsningar, såsom byggandet av tio kontrollplatser för tung trafik, installerandet av avläsningsutrustning för utlandsregistrerat cabotage, etablerandet av nya testanläggningar för elväg samt kulturskyltning i anslutning till våra städer och samhällen. En omfördelning av 1 000 miljoner kronor, från stadsmiljöavtalen till stöd för underhåll av det kommunala vägnätet ingår också.
Under en längre tid har medel saknats till att underhålla det statliga vägnätet. I synnerhet de mindre vägarna har drabbats av bristande underhåll. Om underhåll brister en längre tid kan detta leda till skenande kostnader om själva vägkroppen skadas. Med de medel som regeringen anslår kommer vi att få se en fortsatt negativ utveckling av vägunderhållet. Likt det statliga järnvägsnätet har även vägnätet en underhållsskuld som behöver täckas. För att göra en ansats i denna riktning anslås 500 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 2021, och 125 miljoner per år för 2022 respektive 2023.
Många kommuner har haft pressad ekonomi en längre tid och underhåll av kommunala vägar har ofta använts som en budgetregulator. Behovet av stärkt underhåll är stort i många kommuner och genom ett statligt anslag ges kommunerna bättre möjlighet att underhålla det kommunala vägnätet. Vi föreslår därmed ett riktat stöd till kommuner för upprustning av vägar. Denna satsning genomförs genom ett motsvarande minskat stöd till stadsmiljöavtalet. 1 000 miljoner kronor anslås till detta för 2021.
Det är positivt att kommuner fortsatt kan söka stöd för att stärka kollektivtrafik och exempelvis satsningar på ökat cyklande. Vi ställer oss dock frågande gällande kravet på motprestationer i form av detaljplanering för bostadsbyggande. Avtalet ska i stället riktas mot realistiska trafikåtgärder som förbättrar framkomligheten i städerna. Hela systemet med stadsmiljöavtal bör upphöra och pengar ska istället gå till upprustning av kommunala vägar. Anslag 1:1 minskas med 1 000 miljoner kronor för 2021; dessa medel läggs på upprustning av kommunala vägar.
Registrering av cabotagetransporter ska ske vid ankomst till våra gränser. Sverigedemokraterna förespråkar införandet av ett elektroniskt system, likt det tyska LKW-Mautsystemet. Systemet bygger på att transpondrar monteras i de lastbilar som vill utföra transporter i Sverige. Således ökar kontrollmöjligheten för polisen att förhindra olaglig cabotageverksamhet. Fusk försvåras och den sunda konkurrensen stärks, till gagn för svenska åkerier. 20 miljoner kronor anslås till detta för 2021.
De enskilda vägarna utgör den största delen av Sveriges vägnät. De väghållare som har ansvar för enskilda vägar är ofta en organisation, till exempel vägförening, samfällighetsförening eller vägsamfällighet, och i vissa enstaka fall en enskild markägare. Enskilda väghuvudmän har möjlighet att söka bidrag från Trafikverket för underhåll av sina vägar, men dessa anslag räcker inte till att täcka behovet. 39 410 mil av de enskilda vägarna står utan statsbidrag. Förutom att vägarna utnyttjas av de boende används de till exempel av hemtjänst och räddningstjänst. Vi ser ett starkt behov av ökat stöd till de enskilda vägarna och anslår 50 miljoner kronor per år för ändamålet.
En nyinrättad pott för företag och kommuner att ansöka om medel ur föreslås, i syfte att underlätta nyetablering av till exempel industrier och lager. Detta för att bidra till att sänka kostnaderna för nyetableringar. Infrastrukturen till nya anläggningar utgör en icke obetydlig andel av investeringskostnaden och genom detta stöd är målsättningen att underlätta för nyetableringar. 250 miljoner kronor anslås för detta ändamål för 2021, och 150 miljoner per år för 2022 respektive 2023.
I syfte att minska den tunga trafikens utsläpp pågår flera projekt med elvägar. Utöver det positiva med minskade utsläpp skulle transportkostnaden avsevärt kunna sänkas då el är betydligt billigare än diesel att driva fordonet med. Detta område är i en fas där ett behov finns av att utföra tester på vanliga vägar. 150 miljoner kronor anslås för etablering och testning under 2021 och 50 miljoner per år under resten av budgetperioden.
Den nationella och lokala kulturen behöver tydligare lyftas fram, till exempel vid infarter till städer. En rastplats kan exempelvis utsmyckas med skyltar eller tavlor eller ett lokalt minnesmärke som beskriver traktens historia eller annat som berikar ortens eller områdets attraktivitet. 10 miljoner kronor anslås till detta under 2021.
Vid polisens kontroller av den yrkesmässiga trafiken finner man ofta en stor andel av fordon och/eller förare som bryter mot gällande lagar och föreskrifter. Detta kan vara allt ifrån kör- och vilotider till brister på fordon eller olovlig cabotageverksamhet. För att stärka polisen i dess arbete och samtidigt förbättra trafiksäkerheten, finns ett behov av att bygga fler kontrollplatser riktade mot den tunga trafiken. Det anslås därför 300 miljoner till detta ändamål för 2021.
Bredband på landsbygden är en grundförutsättning för en befolkning som blir alltmer beroende av en snabb och stabil internetuppkoppling för såväl arbete som fritid. Tillgång till internet är även en demokratifråga. Tack vare internet ges medborgare möjlighet att ta del av information och att delta i den digitala samhällsdebatten. Tyvärr har inte utbyggnaden av bredband nått så långt som vore önskvärt och det är landsbygden som blivit mest eftersatt på grund av detta.
För att påskynda utbyggnaden av bredband på landsbygden behöver mer pengar anslås. Att gräva för fiber på landsbygden är kostsamt sett per hushåll, men detta får inte hindra att en utbyggnad sker. För att påskynda och underlätta utbyggnaden av bredband bör större samordning ske vid dragning av fiber. Ytterligare 1 000 miljoner kronor anslås till detta för 2021.
Tabell 1 Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 22 Kommunikationer
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
30 803 884 |
5 480 000 |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
28 105 316 |
1 025 000 |
|
1:3 |
Trafikverket |
1 418 687 |
±0 |
|
1:4 |
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål |
188 308 |
±0 |
|
1:5 |
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur |
62 284 |
±0 |
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
88 013 |
125 000 |
|
1:7 |
Trafikavtal |
1 058 000 |
±0 |
|
1:8 |
Viss internationell verksamhet |
28 757 |
±0 |
|
1:9 |
Statens väg- och transportforskningsinstitut |
86 694 |
±0 |
|
1:10 |
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk |
150 000 |
±0 |
|
1:11 |
Trängselskatt i Stockholm |
2 238 770 |
±0 |
|
1:12 |
Transportstyrelsen |
2 232 912 |
±0 |
|
1:13 |
Trafikanalys |
70 855 |
±0 |
|
1:14 |
Trängselskatt i Göteborg |
1 008 049 |
±0 |
|
1:15 |
Sjöfartsstöd |
1 630 000 |
1 000 000 |
|
1:16 |
Internationell tågtrafik |
5 000 |
−5 000 |
|
1:17 |
Infrastruktur för flygtrafiktjänst |
231 000 |
±0 |
|
1:18 |
Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik |
2 000 000 |
6 000 000 |
|
1:19 |
Lån till körkort |
151 466 |
±0 |
|
2:1 |
Post- och telestyrelsen |
74 724 |
±0 |
|
2:2 |
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning |
136 278 |
±0 |
|
2:3 |
Grundläggande betaltjänster |
28 037 |
±0 |
|
2:4 |
Informationsteknik och telekommunikation |
54 844 |
±0 |
|
2:5 |
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation |
1 845 014 |
1 000 000 |
|
2:6 |
Myndigheten för digital förvaltning |
145 691 |
±0 |
|
2:7 |
Digital förvaltning |
73 644 |
±0 |
|
99:1 |
Ersättning för inbetalade banavgifter för 2020 |
±0 |
2 000 000 |
|
99:2 |
Ökad säkerhet på flygplatser |
±0 |
25 000 |
|
99:3 |
Näringslivspott till stöd för järnvägsanslutningar till industrier |
±0 |
50 000 |
|
s99:4 |
Näringslivspott till stöd för väganslutningar till industrier |
±0 |
250 000 |
|
99:5 |
Upprustning av kommunala vägar |
±0 |
1 000 000 |
|
99:6 |
Underhåll av enskilda vägar |
±0 |
50 000 |
|
Summa |
73 916 227 |
18 000 000 |
|
1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
|
Avvikelse från regeringen |
5 480 000 |
2 050 000 |
50 000 |
5 480 miljoner kronor anslås utöver regeringens förslag för 2021, 2 050 miljoner för 2022 och 50 miljoner för 2023 till ökade medel för investeringar i infrastruktur gällande järnvägar och vägar.
De anslagna medlen ska fördelas enligt följande: För 2021 ska 2 000 miljoner användas till tidigarelägganden vad avser projektering och byggnation av ny järnväg. 2 000 miljoner ska användas till utbyggnad och nybyggnation av det statligt ägda vägnätet. Därtill ska 1 000 miljoner ges som stöd till underhåll av kommunala vägar. Denna miljard ska tas från stadsmiljöavtalen. Utöver detta så ska 300 miljoner under år 2021 gå till etablerandet av tio kontrollplatser för tung trafik, 150 miljoner för 2021 och 50 miljoner per år därefter, till nya testanläggningar för elväg, 20 miljoner 2021 för installerandet av cabotagekontroller samt 10 miljoner för 2021 för kulturskyltning.
1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
1 025 000 |
250 000 |
250 000 |
1 025 miljoner kronor anslås för 2021 för underhåll av järnväg och vägar, och 250 miljoner kronor per år för de följande två åren av budgetperioden.
De anslagna underhållsmedlen ska fördelas enligt nedan: 500 miljoner under 2021, till ökat underhåll av järnväg, och 500 miljoner till underhåll av det statliga vägnätet. Därtill ska 25 miljoner kronor under år 2021 användas som ett extra stöd till utbyte av kontaktledningar för järnväg.
1:6 Ersättning avseende icke statliga flygplatser
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
125 000 |
100 000 |
100 000 |
Ett särskilt stöd på 125 miljoner kronor anslås för 2021 och 100 miljoner per år för 2022 respektive 2023, till regionala, icke-statliga flygplatser, som tillskott på grund av coronakrisens effekter.
1:15 Sjöfartsstöd
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
1 000 000 |
275 000 |
275 000 |
1 000 miljoner kronor anslås till sjöfartsstöd under 2021, och 275 miljoner utöver regeringens förslag för 2022 respektive 2023.
De anslagna medlen ska fördelas enligt följande: 500 miljoner för 2021 ska användas som stöd till Sjöfartsverket för införandet av miljöstyrande farledsavgifter. Motsvarande belopp för 2022 respektive 2023 är 25 miljoner per år. 250 miljoner kronor per år under budgetperioden ska användas för att täcka kostnaderna för ett statligt övertagande av kostnaderna för isbrytning. 150 miljoner kronor under 2021 ska användas till fördjupning av farleder, med särskilt fokus på inloppet till Luleå hamn. Slutligen ska 50 miljoner under 2021 gå till stöd för säkerhetsutrustning och logistik kring torrhamnar och 50 miljoner till nykterhetsåtgärder i hamnar, kopplat till infrastrukturen kring alkobommar.
1:16 Internationell tågtrafik
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
–5 000 |
–45 000 |
–95 000 |
Anslaget till internationell tågtrafik minskas motsvarande regeringens förslag, då Sverige har ett större behov av att rusta upp den svenska järnvägen, framför att kunna ta sig till Europa med tåg.
1:18 Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
6 000 000 |
|
|
6 000 miljoner kronor anslås för 2021 som särskilt stöd till landets kollektivtrafikbolag, som kompensation för förluster under coronakrisen.
2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
1 000 000 |
|
|
1 000 miljoner kronor anslås för 2021, utöver regeringens förslag, för utbyggnad av bredband, framför allt på landsbygd.
99:1 Ersättning för inbetalade banavgifter för 2020
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
2 000 000 |
|
|
2 000 miljoner kronor anslås för 2021, som kompensation för inbetalade banavgifter under 2020, detta som stöd för inkomstbortfall på grund av coronakrisens effekter.
99:2 Ökad säkerhet på flygplatser
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
25 000 |
|
|
25 miljoner kronor anslås för 2021 för investeringar i säkerhetslogistik på flygplatser.
99:3 Näringslivspott till stöd för järnvägsanslutningar till industrier
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
50 miljoner kronor per år under budgetperioden anslås, som stöd för investeringar i järnvägsanslutningar till industrifastigheter.
99:4 Näringslivspott till stöd för väganslutningar till industrier
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
250 000 |
150 000 |
150 000 |
250 miljoner kronor för 2021 och 50 miljoner per år under resten av budgetperioden anslås, som stöd för investeringar i vägsanslutningar till industrifastigheter.
99:5 Upprustning av kommunala vägar
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
1 000 000 |
1 000 000 |
800 000 |
1 000 miljoner kronor för 2021 respektive 2022 samt 800 miljoner kronor för 2023 anslås som stöd till upprustning av kommunala vägar.
99:6 Underhåll av enskilda vägar
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
50 000 |
50 000 |
50 000 |
50 miljoner kronor per år under budgetperioden anslås, som stöd till underhåll av enskilda vägar.
|
Jimmy Ståhl (SD) |
|
|
Patrik Jönsson (SD) |
Thomas Morell (SD) |
|
Monika Lövgren (SD) |
|