Sverige är en kunskapsnation. Vår befolkning är välutbildad, vården är modern och vår industri är högteknologisk. Detta är resultatet av en lång svensk tradition när det gäller att satsa på både bildning och god utbildning, som är tillgänglig för alla. Vi vet att utbildning, forskning och entreprenörskap lägger grunden för framtidens arbetsmarknad. Därför är Moderaterna tydliga med att Sveriges ambitioner ska vara höga. Vi ska ha en internationellt sett hög kvalitet på våra utbildningar och använda resurserna på ett effektivt sätt så att studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov tillgodoses. Under åren 2006 till 2014 gjorde Moderaterna och alliansregeringen historiskt stora satsningar inom utbildnings- och forskningsområdet för att Sverige även i framtiden ska vara en modern och innovativ kunskapsnation. Något som är helt avgörande för ett litet och exportberoende land.
Denna pågående pandemi har påverkat både utbildningar och möjligheten till arbete. Det ställs nu ännu högre krav än vanligt på omställning inom en rad yrken, med betoning på tekniska utbildningar. Moderaterna ser därför ett stort behov av att införa olika sorters kortare utbildningar. Dessa utbildningar bör kunna kombineras med arbete och de bör även kunna genomföras på distans.
Det är av vikt att styrelser vid universitet och högskolor har den kompetens som krävs för att svenska lärosäten ska kunna hålla en internationellt sett hög kvalitet. Kompetens och sammansättning spelar stor roll för hur en styrelse fungerar. IVA har presenterat en rapport inom ramen för projektet ”Utsiktsplats forskning” som behandlar just utmaningar och utvecklingspotential avseende universitets- och högskolestyrelser. Där föreslås bland annat att rekryteringen av nya ledamöter till en styrelse ska vara grundad på definierade kompetensprofiler och att hänsyn ska tas till lärosätets sammantagna behov.
Moderaterna anser att regeringen bör tydliggöra rollen för lärosätenas styrelser. Under de senaste åren har regeringen agerat otydligt då det gäller rektorsbeslut om geografisk förläggning av lärosätens utbildning och forskning. Därför måste rektors mandat i frågor som dessa förtydligas. Högre utbildning och forskning är en i högsta grad internationell verksamhet. Det innebär att tillståndsgivning som rör lokalisering av eventuell verksamhet i andra länder måste ses över.
Ledningsutredningen, som presenterades i november 2015, innehåller ett 50-tal utvecklingsförslag för lärosätena. Utredningen behandlar bland annat hur de akademiska ledarna och kollegiala organen kan få ett utvecklat och förtydligat uppdrag. Vi anser att Ledningsutredningens rekommendationer bör utvärderas år 2020.
Kvalitetsutvärderingen hos Universitetskanslersämbetet bör förstärkas. Utbildningar ska bedömas och utvärderas utifrån akademiska framgångar, men också hur bra studenterna lyckas när de väl lämnar utbildningen, till exempel vad gäller lön, jobbchanser, entreprenörskap med mera. För att göra det lättare för studenter att jämföra kvaliteten på olika utbildningar bör en nationell rankingslista av program och kurser på landets universitet och högskolor inrättas. Kvalitetsmåtten som ska avgöra rankningen bör bland annat innehålla arbetsmarknadsetablering efter avslutad examen. Denna information ska publiceras och göras tillgänglig inför kursval. Den ska också användas som del av underlaget för beslut om nedläggning av utbildningar som inte håller måttet.
För den kunskapsintensiva industrin är högskolan särskilt viktig. Trots en omfattande satsning på antalet platser i högre utbildning sedan 1990-talet ser vi fortsatta utmaningar för företagen att få tillgång till specialistkompetens. Detta beror till stor del på att utbildningskvaliteten samtidigt har fallit över tid och att resurserna per student fördelas på ett sätt som premierar kvantitet framför kvalitet. Styr- och resursutredningen som under våren 2019 lämnade sitt slutbetänkande till regeringen lämnade otillräckliga förslag för att reformera högskolans resurstilldelningssystem så att akademisk kvalitet, genomströmning, samt etablering på arbetsmarknaden premieras i högre utsträckning. Därutöver anser Moderaterna att den kvalitetspott med pengar som fanns till och med 2018 för att premiera den mest excellenta forskningen bör återinföras. Moderaterna vill också förstärka kvalitetsutvärderingen hos Universitetskanslersämbetet, och att myndigheten ska behålla sitt mandat att stänga ned undermåliga program.
För den som vill bli ingenjör, men som saknar rätt förkunskaper, är basåret en väg in till högskolan. I dag erbjuder ett 20-tal universitet tekniska eller naturvetenskapliga basår för studenter som inte är behöriga till ingenjörsutbildningen och andra naturvetenskapliga utbildningar. Söktrycket är högt. Ändå finns inga särskilda medel för basår, utan programmen finanserias med pengar som är avsedda till vanlig högskoleutbildning. Mot denna bakgrund vill Moderaterna genomföra en förstärkning av det tekniska basåret.
Moderaterna vill ge lärosätena ett omställningsuppdrag så att utbudet av kurser också anpassas efter de behov som de redan yrkesverksamma har när det kommer till kompetensutveckling och fortbildning. Det betyder exempelvis att lärosätena parallellt med de traditionella utbildningsprogrammen även behöver erbjuda mer av modulläsning i form av fristående kurser. De fristående kurserna behöver också vara tillgängliga så att arbetstagare har praktiska förutsättningar att delta och fullfölja kurserna.
Vi lever och verkar i en global värld. Arbetslivets förutsättningar och behov ändras snabbt. Det ställer krav på att lärosätena har och erbjuder ett relevant utbud av utbildningar med hög kvalitet. Denna omvärldsbevakning är inget som universitet och högskolor ensamt klarar. Istället behövs en ökad dialog med arbetsliv och olika branschorganisationer men också mellan olika lärosäten. Vi behöver utbilda till en framtid – inte dåtid – och vi behöver se till att det finns möjlighet att utbilda sig till de yrken där det råder arbetskraftsbrist. Enligt olika undersökningar anser arbetslivet att det idag har mycket små förutsättningar att lokalt påverka utbildningsutbud och utbildningars innehåll. Detta bör åtgärdas och lärosätenas dialog med arbetslivet öka.
Alliansregeringen införde en stimulanspeng för lärosäten som ville öka sin samverkan. Detta fick till följd att några lärosäten knöt sig mycket nära varandra och till och med gick samman såsom Växjö universitet och Högskolan i Kalmar och bildade Linnéuniversitetet. Det är dock inget självändamål att lärosäten ska fusionera helt och hållet, men däremot är det viktigt att lärosätena i högre grad samverkar då det gäller utbildningsutbud, dimensionering av utbildningsprogram, forskning med mera. Ökad samverkan på dessa områden bör premieras och hinder för detta undanröjas. Som ett varnande exempel kan nämnas att lärosäten som samverkar om utbildningar, och som då använder forskningsanknutna universitetslärare från ett annat lärosäte, kan missgynnas vid bedömning av utbildningars kvalitet. Detta behöver vi ändra på.
Modern teknik står inte i något motsatsförhållande till traditionell lärarledd undervisning, utan skall snarare ses som ett komplement när det kan användas för att förbättra undervisningen och höja kunskapsresultaten. Men teknik kan också främja innovation i lärosätenas administration, undervisning och inte minst validering av kunskap. Idag har många lärosäten en daterad it-miljö som försvårar detta arbete. Det finns därför ett stort behov av att ta fram en samlad strategi för lärosätenas digitalisering. En sådan strategi behöver säkerställa lärosätenas beställarkompetens vad gäller it, fastslå infrastrukturella behov och överväga gemensamma ramverk och standarder för nät- och distansbaserad undervisning. Universitets- och högskolerådet och Universitetskanslersämbetet bör, i samarbete med lärosätena och andra tänkbara aktörer, få ett samlat uppdrag att ta fram en strategi för lärosätenas och den högre utbildningens digitalisering.
Arbetet med onlineutbildningar, såsom flexible learning och Massive Open Online Course (MOOC), måste stärkas. Olika studenters levnadsförhållanden och inlärningsstil kan därmed tillgodoses på ett bättre sätt. För att förenkla situationen för studenter är det dock önskvärt att den här typen av digitala utbildningsplattformar samordnas i högre grad än vad som nu är fallet och att goda exempel sprids.
Statistiken visar att hälften av de som studerar fristående kurser studerar på distans samt att distansutbildningar är extra vanligt bland personer som har en tidigare examen.
Exempelvis är de statliga satsningarna på matematik- och läslyftet en form av MOOC för lärare. Kombinationen av att innehållet har tagits fram och kvalitetssäkrats av ansvariga lärosäten och att de har tillgängliggjorts digitalt har varit en av framgångsfaktorerna bakom att satsningarna träffat stora delar av lärarna och att lärarna stärkt sin kompetens genom satsningarna.
Distansutbildningar i form av MOOC synes därför vara goda alternativ också för vidare- och fortbildning. Det är hög tid att regeringen undanröjer hinder och tydliggör vad som gäller för svenska lärosäten som vill införa onlineutbildningar.
I mars 2018 lämnade Valideringsdelegationen betänkandet SOU 2018:29 Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande till regeringen. I betänkandet konstateras att omfattningen av lärosätenas valideringsarbete varit lågt under lång tid och att tillämpning av reglerna om tillgodoräknande har visat på brister både i den formella hanteringen och vad gäller generositeten i bedömningarna. Utredningens kartläggning av överklaganden om tillgodoräknanden visar på en kraftig ökning de senaste åren. Kartläggningen indikerar också att det finns risk för godtycke i lärosätenas tillämpning av bestämmelserna om prövning av kunskaper och färdigheter som utvecklats i yrkesverksamhet.
Detta är oroande eftersom en dåligt fungerande validering skapar onödiga trösklar till högre utbildning, vilket drabbar såväl nyanlända som yrkesarbetande som är i behov av att lära om och lära nytt. Dessutom leder det till en försvårad matchning på arbetsmarknaden.
Valideringsdelegationens betänkande innehåller flera förslag för att förbättra valideringen av kunskaper inom högskolan. Det handlar bland annat om förslag som syftar till
Validering av kunskaper och kompetens har under en lång tid varit eftersatt i Sverige. Med valideringsdelegationens tidigare avlämnade betänkanden och slutbetänkandet som ska avlämnas till regeringen i december 2019 finns goda förutsättningar att skapa legitima och långsiktigt fungerande strukturer för validering. Det är av största vikt att regeringen skyndsamt bereder delegationens samlade förslag och återkommer till riksdagen med skarpa lagförslag som gör att människors formella och informella kunskaper och kompetens bättre kan valideras.
En paradox på svensk arbetsmarknad är att det kan råda ”brist på personal” samtidigt som många utlandsfödda med hög kompetens inte får jobb. Det går att ha parallella processer där den invandrade samtidigt lär sig svenska, får sin utbildning bedömd och kan komplettera sin utbildning. I Sacos rapport Vad kostar en akademiker? (2015) visar beräkningar att en svenskutbildad läkare kostar 3,2 miljoner kronor om man tittar på hela utbildningskedjan.
Men för att komma in på arbetsmarknaden behöver deras kompetens valideras. I dag fungerar tyvärr inte vårt valideringssystem fullgott och väntetiden är orimligt lång. Så kan vi inte ha det. Därför vill vi ha en utvärdering av valideringen av bland annat hälso- och sjukvårdsyrken i syfte att effektivisera densamma.
Då det gäller validering av hälso- och sjukvårdsyrken är handläggningen mycket eftersatt. Socialstyrelsen har själv begärt att den valideringen istället bör skötas av Universitets- och högskolerådet (UHR), och vi bör se över om en sådan ordning skulle ge en bättre och snabbare validering. I de fall en validerad kompetens inte anses motsvara en formell utbildning eller examen bör man se över hur tydlig information om exakt vad som behöver kompletteras kan ges. Den sökande bör då också erbjudas studievägledning.
Universitets- och högskolestudier ska vara en möjlighet för alla som har förutsättningar att klara av en utbildning. Moderaterna ser därför med oro på att problemen med breddad rekrytering kvarstår år efter år. Vi ser också med oro på resultaten som framgår av UKÄ:s rapport (2013:4), nämligen att genomströmningen på långa yrkesutbildningar såsom läkare, jurist, civilingenjör och psykolog är lägre för studenter som har föräldrar med förgymnasial utbildning jämfört med studenter vilkas föräldrar har en utbildning på gymnasienivå eller högre.
Ett sätt att jobba för breddad rekrytering är att studie- och yrkesvägledning stärks genom hela utbildningskedjan samt att universitet och högskolor ökar dialogen med grund- och gymnasieskolor. Behovet rör en förstärkt studie- och yrkesvägledning inom grundskolan, gymnasiet, vuxenutbildningen, yrkeshögskola och högre utbildning.
I första hand sköts studie- och yrkesvägledningen av lärosätena men som ett komplement vill Moderaterna ta fram en nationell digital plattform dit gymnasiestudenter och studenter på högskolan kan vända sig för frågor och vägledning. Inspiration och erfarenheter i arbetssätt kan exempelvis hämtas från de digitala vårdtjänsterna där man kan använda kompetens oavsett var i landet de befinner sig fysiskt. Detta skulle innebära ett mer effektivt utnyttjande av Sveriges samlade SYV-kompetens och samtidigt öka tillgängligheten till kompetensen.
Ur såväl jämställdhets- som jämlikhetssynpunkt är det viktigt att inspirera fler att studera vid universitet och högskolor. Därför är det viktigt att fortsatt stötta initiativ likt Tekniksprånget som syftar till att öka antalet sökanden till högre teknisk utbildning. Lärosätena får dock aldrig ge avkall på att upprätthålla kvaliteten i verksamheten. Under 2017 presenterade regeringen ett nytt förslag på området. Lagförslaget innebar att lärosätena framdeles inte bara ska motverka social snedrekrytering utan också ”vidta åtgärder för att främja att personer från olika delar av landet oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning, ålder eller social bakgrund ska söka, påbörja och fullfölja en högskoleutbildning” (Utbildningsdepartementets promemoria 2017-07-18).
Moderaterna menar att sådana förslag bör avslås med tanke på att det hänvisar till det arbete som lärosätena redan bedriver på området. Samtidigt vill vi betona att det är individen själv som måste ta ansvar för sina studier. Att bredda deltagandet är naturligtvis viktigt men det är inte ett ansvar som bara kan läggas på universitet och högskolor. Grundläggande för framgångsrika högskolestudier är tvärtom att kunskap och motivation skapas redan i grund- och gymnasieskolan.
Förutsättningar för en god genomströmning handlar om den tid som studenter faktiskt ägnar åt sina studier. Det finns flera rapporter som vittnar om att studier som räknas som heltid, det vill säga 40 timmar per vecka, ibland har mycket låg andel lärarledda timmar och hög andel självstudier. Detta är inte rimligt och måste ingå vid utvärderingar av kvalitet och i lärosätenas egna uppföljningar. Moderaterna vill att regeringen vidtar åtgärder för att se till att studietiden följs upp och att kvaliteten höjs på de utbildningar som inte motsvarar heltid. Moderaterna anser att det ska vara möjligt för intresserade att kunna jämföra utbildningars kvalitet mellan olika lärosäten men också hur kvaliteten har utvecklats vid enskilda lärosäten. Därför bör man se över hur mer data på området kan samlas in och offentliggöras av Universitets- och högskolerådet (UHR). Antal timmar lärarledd undervisning bör även redovisas.
Det är också viktigt att följa upp studiesituationen för personer med funktionsnedsättningar eller psykiska besvär. I en rapport från Högskoleverket (2010:20) konstateras att ”en relativt stor andel av studenterna i den här undersökningen anger att deras studier försvåras av kronisk sjukdom, fysisk funktionsnedsättning, psykiska besvär eller andra hälsoproblem och av problemen anger de flesta psykiska besvär”. Detta är viktiga signaler som måste tas på allvar. Moderaterna anser därför att det behövs en översyn av hur dagens regelverk kring rätten till särskilt stöd inom den högre utbildningen fungerar och vilka åtgärder som behövs för att fler studenter med funktionsvariationer bättre ska kunna tillgodogöra sig den högre utbildningen.
Internationellt mäts genomströmning som studietid till avklarad examen. Det är dock en stor andel svenska studenter som inte tar ut sina examensbevis, något som kan försämra deras möjlighet till internationell rörlighet som yrkesverksamma. Enligt högskoleförordningen är det den enskilde studenten som ska ta initiativ till att examensbevis utfärdas. Detta bör ändras och anpassas till de förhållanden som råder i omvärlden. Tidigare universitetskanslern Lars Haikola föreslår i en utredning (SOU 2015:70) att lärosätena ska få detta ansvar och att ändringen ska genomföras successivt med start av yrkesutbildningar och konstnärliga utbildningar. Moderaterna vill att detta ska genomföras.
Sveriges högskolor ska garantera en god kompetensförsörjning. Det innebär att det krävs högre genomströmning än i dag så att fler studenter kan tidigarelägga sitt inträde på arbetsmarknaden. Moderaterna vill därför att en utredning som ser över längden på flera av dagens högskoleprogram initieras. Bättre möjligheter att avsluta ett högskoleprogram i snabbare takt bör övervägas. Moderaterna vill även se över om det bör inrättas ett särskilt kvalitetsstöd för att stärka kvaliteten och öka den lärarledda tiden på högskolan. Moderaterna vill också att internationella universitet ska kunna etablera filialer i Sverige.
I en skrivelse till regeringen som undertecknades av landets samtliga medicinska fakulteter 2016 föreslogs en översyn av regelverken kring kontroll av studenters brottsliga bakgrund. Undertecknade menade att det bör ses över om även studenter inom hälso- och sjukvårdsområdet bör bakgrundskollas i lämplighetsbedömningen av studenterna. Bakgrunden till skrivelsen är flera fall där lärosätena har försökt att stänga av studenter som har begått brott, men som Högskolans avskiljandenämnd inte ansett varit tillräckligt allvarliga.
Det handlar exempelvis om dessa två fall som omnämns i Läkartidningen:
Moderaterna anser att det ska vara en självklarhet att uppenbart olämpliga studenter, som exemplifieras ovan, enklare ska kunna stängas av från sina utbildningar på heltid. Särskilt gäller detta studenter som under sitt yrkesliv kommer att arbeta och vara i kontakt med människor i känsliga situationer. Därför anser Moderaterna att regeringen snarast behöver tillsätta en utredning för att se över regelverken så att det dels blir enklare att genomföra bakgrundskontroller, dels stärker lärosätenas mandat att stänga av uppenbart olämpliga studenter på vissa utbildningar.
Enligt en enkät gjord av Sveriges Förenade Studentkårer (SFS, 2012) anser studenterna att god pedagogik är den viktigaste faktorn för effektiv inlärning samtidigt som det är det område som studenterna anser har de största bristerna i högskolan. Pedagogisk skicklighet, inklusive undervisningsskicklighet, i kombination med att föreläsarna har ämneskunskaper som vilar på vetenskaplig grund är förutsättningar för en god inlärningsmiljö. Vi vill därför att man ser över om lärosätena i årsredovisningen också bör redovisa hur de arbetar för att systematiskt förbättra studenters inlärningsmiljö.
|
Kristina Axén Olin (M) |
|
|
Lars Püss (M) |
Marie-Louise Hänel Sandström (M) |
|
Noria Manouchi (M) |
|