Moderaternas förslag till anslag för 2021 uttryckt som differens gentemot regeringens förslag.
Tabell 1 Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 04 Rättsväsendet
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
30 488 405 |
1 100 000 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 739 849 |
71 000 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 718 907 |
75 000 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
744 509 |
70 000 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
6 420 878 |
200 000 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
10 448 290 |
150 000 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
171 919 |
±0 |
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
500 248 |
±0 |
|
1:9 |
Gentekniknämnden |
4 771 |
±0 |
|
1:10 |
Brottsoffermyndigheten |
43 553 |
±0 |
|
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
121 953 |
40 000 |
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
3 650 857 |
±0 |
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 987 |
±0 |
|
1:14 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
19 174 |
±0 |
|
1:15 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
62 157 |
±0 |
|
1:16 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
21 472 |
±0 |
|
1:17 |
Domarnämnden |
9 648 |
±0 |
|
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering |
224 000 |
±0 |
|
Summa |
56 430 577 |
1 706 000 |
|
Ett tryggt Sverige kräver ett starkt rättsväsende. Läget i Sverige är mycket allvarligt och gängvåldet eskalerar i Sverige. Skjutningar, sprängningar och våldsbrott är numera en del av vardagen och det dödliga våldet har ökat. Bara de senaste fyra åren har fler än 150 personer dödats i 1 200 skjutningar. Enligt Polismyndigheten har de kriminella nätverken en systemhotande påverkan på samhället. Polismyndigheten bedömer också att den organiserade brottsligheten har fått en större tillgång till automatvapen och sprängämnen under senare år och Sverige avviker ur ett europeiskt perspektiv. För att bekämpa gängkriminaliteten har Moderaterna presenterat tio mönsterbrytande reformer för att förebygga och bekämpa den systemhotande gängbrottsligheten. För att samhället ska kunna få full utväxling av en sådan offensiv behöver dock hela rättsväsendet stärkas. Det behövs fler polisanställda som har förmåga att bekämpa gängkriminaliteten och som samtidigt även kan förebygga, ingripa mot och utreda all annan brottslighet som drabbar människor i vardagen. Polisen behöver bli mer effektiv och koncentrerad kring kärnuppgifterna att ingripa mot, utreda och klara upp brott. Polistätheten är alldeles för låg och antalet poliser i yttre tjänst har minskat påtagligt de senaste åren. Polisyrket behöver bli mer attraktivt med högre lön, och fler ska kunna bli poliser genom betald polisutbildning. Hela Sverige ska vara tryggt och säkert, och lag och ordning måste upprätthållas.
I regeringens budgetproposition för 2021 genomförs reformer för 105 miljarder kronor men endast 0,4 miljarder kronor går till rättsväsendets myndigheter. Trots en historiskt stor budget och historiskt höga nivåer av grovt våld i Sverige är satsningar på lag och ordning historiskt små. Behoven inom rättsväsendet är större än på mycket länge men trots det får varken Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten eller Sveriges Domstolar ökade satsningar. Moderaterna föreslår förstärkningar till hela rättsväsendet med resurser till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården.
Polisens förmåga att utreda och klara upp brott måste förbättras avsevärt. Samtidigt behöver polisen bli mer synlig och närvarande i hela landet. Upptäcktsrisken måste öka och utsattheten för brott minska. Den upplevda tryggheten ska öka väsentligt i hela landet. Utvecklingen med allt grövre gängbrottslighet, inte minst i utsatta områden, behöver brytas. Resurser till 2021 för att fortsätta utbyggnaden av antalet polisen fastslogs i M/KD-budgeten. Utöver det föreslår Moderaterna att det skjuts till medel under 2022 och 2023 för att fortsätta utbyggnaden av antalet polisanställda.
Polismyndighetens resultat ska mätas tydligare med konkreta mål och resultaten ska avsevärt förbättras. Dessutom behöver brottsofferperspektivet stärkas i myndighetens arbete. Det sker både genom att polisen blir bättre på att bekämpa och utreda brott och genom att den som utsatts för ett brott får relevant information på ett enkelt och tydligt sätt.
För att möjliggöra en stor ökning av antalet poliser krävs såväl förstärkta resurser som särskilda åtgärder för att göra polisyrket mer attraktivt. För att behålla erfarna poliser och attrahera fler nya poliser till yrket behöver polislönerna höjas. I den budget från Moderaterna och Kristdemokraterna som röstades igenom 2018 påbörjades en särskild lönesatsning på polisen. Moderaterna fortsätter denna satsning enligt vad som aviserades i vår budget för 2019. Den innebär att Polismyndigheten 2021 tillförs resurser för satsningen på höjda polislöner. Därtill är det viktigt att regeringen säkerställer att de särskilda medel som avsatts för löner används för avsett ändamål. Moderaterna föreslår dessutom inom utgiftsområde 15 Studiestöd att den som blir polis ska få sina studielån från utbildningstiden avskrivna efter fem års arbete som polis.
Många upplever idag att polisen är frånvarande, saknar tid att rycka ut när något händer eller saknar förmåga att klara upp vanligt förekommande brott. Att enbart styra de poliser som utbildas under mandatperioden till lokalpolisområdena kommer på egen hand inte vara tillräckligt för att täcka behovet av antalet poliser i yttre tjänst. Det finns redan idag möjlighet att omfördela befintliga poliser till arbete i yttre tjänst för att här och nu tillgodose behovet. Vi vill därför ge Polismyndigheten i uppdrag att säkerställa att fler poliser kommer ut i yttre tjänst och se över hur befintliga poliser kan omfördelas i syfte att öka antalet poliser i yttre tjänst. Antalet poliser i yttre tjänst har minskat kraftigt under de senaste tio åren. Enligt Polisförbundet fanns år 2010 omkring 10 250 poliser i yttre tjänst. Idag arbetar endast drygt 7 000 poliser i yttre tjänst. Därtill arbetar poliser i yttre tjänst normalt i treskift, och givet att bemanning sker dygnet runt även under helger och veckoslut är antalet som arbetar simulant i yttre tjänst betydligt lägre.
I och med att fler poliser kommer arbeta i treskift innebär det att fler kvalificerar sig för ob-tillägg, vilket kommer medföra ökade kostnader för Polismyndigheten. Moderaterna anslår därför 100 miljoner kronor för år 2021–2023 till polisen för att omfördela befintliga poliser till arbete i yttre tjänst. Detta är ett viktigt steg för att på kort sikt stärka den polisiära närvaron på de platser där behoven är som störst.
Upprätthållandet av lag och ordning är en av statens mest grundläggande uppgifter. Redan idag avlastas dock polisen av ordningsvakter som hjälper till att upprätthålla säkerhet och allmän ordning på utvalda platser. Moderaterna är fast övertygade om att det i huvudsak är poliser som ska ha till uppgift att upprätthålla ordningen i samhället samt förebygga och utreda brott. Men fram till dess att polisen nått sin fulla kapacitet bör även ordningsvakter användas för att bidra mer än idag till polisens arbete. Därför föreslår Moderaterna en satsning på 250 miljoner kronor per år från och med 2021 till år 2023 för att göra det möjligt för Polismyndigheten att anställa eller anlita ordningsvakter för att omedelbart och fram till dess att polisen är fullt återuppbyggd börja använda sig av ordningsvakter för vissa uppgifter som poliser i nuläget utför. De statliga ordningsvakterna bör framförallt styras till orter och platser där det finns särskilt stora behov av avlastning och en tydlig polisbrist.
Moderaterna ökar anslaget med 500 miljoner kronor per år 2021–2023 för att återanställa pensionerade poliser och poliser som lämnat yrket. Medlen kommer att kunna användas till konkurrenskraftiga löner och villkor anpassade för den enskilda polisen. Satsningen möjliggör även för polisen att rekrytera administrativt stöd till utredningsverksamheten för att bistå poliser med enklare men tidskrävande sysslor, såsom förhörsutskrifter. Satsningen innebär att polisiära resurser som annars hade gått åt till dessa sysslor omgående kan frigöras.
Polisens förmåga att klara upp brott måste förbättras. Sammantaget satsar därför Moderaterna 250 miljoner kronor genom två delar för att stärka polisens möjligheter att utreda fler brott.
Verksamheten vid Nationellt forensiskt centrum (NFC) är fundamental och i många fall helt avgörande för polisens möjlighet att på ett effektivt sätt kunna bedriva förundersökningar som i förlängningen leder till brottsuppklaring och lagföring. Efterfrågan på forensiska analyser har ökat kontinuerligt de senaste åren. Det är helt avgörande att verksamheten vid NFC har tillräcklig kapacitet och inte blir en flaskhals i brottsutredningarna. Moderaterna föreslår därför en förstärkning och utbyggnad av NFC för att påtagligt öka förmågan och kapaciteten.
Moderaterna vill se mer kameraövervakning runt om i landet. Kameraövervakning är ett av polisens viktigaste verktyg för att klara upp brott. Övervakningskameror säkrar bevisning som i vissa fall är avgörande för att en person ska kunna knytas till ett brott. I en tid där gängkriminaliteten breder ut sig och blir grövre och människor skräms från att vittna kan övervakningskameror utgöra ett verkningsfullt komplement till en stark och kontinuerlig polisnärvaro. Moderaterna anser att alla utsatta områden bör utrustas med övervakningskameror. Även i övrigt ska polisen ha goda förutsättningar att sätta upp övervakningskameror där de anser det behövligt. Resurstillskottet skapar utrymme för att antalet kameror kan bli upp till fyra gånger så många som i dag. De ökade anslagen kan även användas till annan teknisk övervakningsutrustning som polisen kan efterfråga i kampen mot gängbrottsligheten. Satsningen kommer att göra det möjligt för polisen att klara upp fler brott. Utöver återrekrytering och poliser i yttre tjänst m.m. bör även Polismyndigheten kunna använda tillskottet för andra åtgärder som ökar polisyrkets attraktivitet, exempelvis att öka aspirantlönerna som inte räknats upp.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om 1 650 miljoner kronor 2022 och 2023 till Polismyndigheten för att istället stärka polisförmågan på så sätt som anges ovan. Moderaterna ökar anslaget med 1 100 miljoner kronor år 2021, 2 750 miljoner kronor 2022 och 4 460 miljoner kronor 2023.
Sammantaget ökar moderaterna anslaget med 1 100 miljoner kronor per år 2021–2022 samt 2 810 miljoner kronor 2023 utöver det som anges i budgetpropositionen.
Det försämrade säkerhetsläget och ökande hot i vår omvärld ställer större krav på Säkerhetspolisens förmåga. Enligt Säkerhetspolisen växer de extremistiska miljöerna i Sverige samtidigt som vi ser ett ökat behov av skydd mot terrorism. Säkerhetspolisen har till uppgift att förebygga, förhindra och upptäcka terroristbrottslighet. Det handlar både om att utreda begångna brott och att stoppa nya terrordåd. Moderaterna vill mot den bakgrunden förstärka myndighetens kapacitet att bekämpa terrorism med mer utredningsresurser. Vi vill även skala upp myndighetens brottsförebyggande arbete. Resurserna innebär att myndigheten kan öka bemanningen och i högre grad följa de hotaktörer som bedöms vilja skada vårt samhälle. Myndigheten kan även använda resurserna inom övriga verksamhetsområden. Moderaterna avvisar regeringens förslag om 79 miljoner till Säkerhetspolisen till förmån för egna förslag enligt ovan. Moderaterna föreslår därför att anslaget till Säkerhetspolisen höjs med 150 miljoner kronor årligen 2021 till 2023.
Sammantaget ökar moderaterna anslaget med 71 miljoner kronor år 2021 och 61 miljoner kronor årligen år 2022 och 2023 utöver det som anges i budgetpropositionen.
Tillväxten av antalet poliser behöver åtföljas av en utbyggnad av antalet åklagare för att kunna få effekt i form av ökad lagföring. Det är därför angeläget om att öka rekryteringen av åklagare så att utbyggnaden av Åklagarmyndigheten kan gå i takt med polisens utökning. För att rättsväsendet ska fungera effektivt krävs det att varje myndighet är rätt dimensionerad i förhållande till uppgiften och att myndigheterna har rätt förutsättningar att utreda och lagföra brott. För att möta brottsutvecklingen i samhället behöver antalet åklagare bli fler. Många brott kräver alltmer komplicerade och tidskrävande utredningar. Dessutom har nödvändiga ändringar i lagar och rättssystem samt skärpta straff införts, vilket innebär att en mer omfattande upplärning krävs för både anställda och nyanställningar. Det är vidare av stor betydelse att Åklagarmyndigheten, inte minst på grund av utbildningstiden för åklagare, får långsiktiga förutsättningar att anställa fler medarbetare. Görs inte detta riskeras den långsiktiga kompetensuppbyggnaden inom myndigheten, och åklagarna kan bli en flaskhals i rättsväsendet. Åklagarmyndigheten har begärt 49 miljoner för att stärka myndighetens resurser och bemöta den snabbt växande brottsligheten. Regeringens budget innebär att åklagarna istället för att arbeta vidare mot målet om 1 050 åklagare senast 2022, istället riskerar tvingas säga upp personal. Läget är ansträngt och resurser behöver tillföras. Moderaterna avvisar regeringens förslag om avsaknad av anslagsökning till Åklagarmyndigheten till förmån för egna förslag enligt ovan. Moderaterna föreslår att anslaget ökas med 75 miljoner kronor 2021, 200 miljoner kronor 2022, och 250 miljoner kronor 2023.
Ärenden för Ekobrottsmyndigheten har ökat och blivit allt mer komplexa och myndigheten kräver en förstärkning av åklagar- och utredarresurser. Ekobrottsmyndigheten har även identifierat nya brottsområden och mer tid behöver avsättas för uppföljning, utvärdering och kompetenshöjande insatser för särskilt krävande ärenden. Det finns dessutom ett ökat behov av att anlita externa experter i olika frågor av ny och komplex art. Den växande och allt mer gränsöverskridande brottsligheten och kriminella nätverk ställer också krav på utredningar i andra länder och internationell rättslig hjälp, vilket både är tids- och resurskrävande för myndigheten. Ekobrottsmyndigheten behöver även resursförstärkning för att i större utsträckning kunna samverka med andra myndigheter mot organiserad brottslighet.
Ekobrottsmyndigheten menar att utan extra resurser kommer verksamheten få svårare att ge medarbetare rätt förutsättningar att utföra sitt arbete och skydda enskilda medarbetare för exponering av säkerhetsrisker. Den höga arbetsbelastningen innebär längre handläggningstider, vilket vidare påverkar effektiviteten och minskar möjligheterna att tidigt upptäcka brott. Det medför också risker för rättssäkerheten och en negativ utveckling på lång sikt. Moderaterna anser att Ekobrottsmyndigheten bör ges rätt förutsättningar och resursförstärkningar för att bedriva sin verksamhet. Moderaterna ökar därför anslaget till Ekobrottsmyndigheten med 70 miljoner kronor 2021, 100 miljoner kronor 2022 och 2023.
Ärendemängden i domstolarna har ökat och förväntas öka under de kommande åren. Moderaternas satsningar på fler poliser och åklagare kommer på sikt att öka måltillströmningen i betydande omfattning, vilket kommer att ställa krav på förstärkta resurser. Utöver ett större ärendeflöde kräver också brottslighetens allt grövre art förstärkta resurser, samtidigt som hög säkerhet behövs i domstolarna. Sveriges domstolar måste ges rätt förutsättningar att hantera nuvarande målvolymer och prognostiserade målökningar. Det är även centralt att korta omloppstider vid domstolarna, exempelvis vid vårdnadsmål. Det kan vara avgörande ur både ett rättssäkerhetsperspektiv och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. En utvidgning av domarutbildningen och nyanställningar av ordinarie domare ökar vidare behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Sveriges Domstolar menar att utan extra resurser kommer verksamheten behöva genomföra särskilda besparingar. Bemanningen på domstolarna kommer att behöva minska, vilket medför en lägre produktionskapacitet. Antalet anställda notarier och utbildningsplatser för fiskaler kommer att minska. En minskad bemanning på domstolarna samtidigt som måltillströmningen är hög leder även till en försämrad arbetsmiljö för den kvarvarande personalen. Bemanningsläget bidrar till långa väntetider som påverkar effektiviteten i den dömande verksamheten och förtroendet för rättssystemet. Det kan på sikt medföra stora negativa konsekvenser för rättssäkerheten, samhällsekonomin och för den enskilde medborgaren. Läget är idag mycket ansträngt och resurser behöver tillföras. Trots det tillför regeringen inga ytterligare medel. Moderaterna föreslår därför till skillnad från regeringen att anslaget till Sveriges Domstolar ökas med 200 miljoner kronor 2021, 400 miljoner kronor 2022 och 600 miljoner kronor 2023.
Det är uppenbart att det behövs fler platser i häkten och anstalt. Den situation som råder inom Kriminalvården med platsbrist är ytterst en effekt av regeringens bristande agerande. Enligt den senaste statistiken från Kriminalvården är antalet ordinarie platser på våra anstalter nu längre än för 10 år sedan, samtidigt som den grova brottsligheten har ökat markant. Riksrevisionens senaste granskning visar att många av Kriminalvårdens anstalter inte använder sina resurser effektivt. Riksrevisionen rekommenderar att arbetet med att göra anstalterna både färre och större ska intensifieras samt utveckla rutiner för systematisk datainsamling som gör det möjligt att följa upp effektiviteten för anstalterna på ett systematiskt sätt.
Det behövs en kapacitetsgenomlysning av Kriminalvården för att ta fram en konkret och långsiktig plan för Kriminalvårdens expansion och framtida fängelseetableringar. Redan här och nu kan dock mycket göras för att förbättra situationen. Det handlar om att korta tiden mellan dom och verkställighet, att häktade ska kunna påbörja verkställigheten tidigare i domstolsprocessen, att bättre utnyttja befintlig kapacitet genom dubbelbeläggning på fängelserna men även att betydligt fler utländska medborgare avtjänar sina straff i sina hemländer.
De kriminalpolitiska skärpningar som Moderaterna föreslår, bland annat sänkt gräns för obligatorisk häktning, avsevärt skärpta straff för gängkriminalitet och slopad mängdrabatt, kommer ytterligare att leda till ett ökat tryck på Kriminalvården och ökad beläggning vid både häkten och anstalter. Därutöver kommer myndigheten långsiktigt att behöva tillföras resurser för att säkerställa en säker och effektiv verkställighet av utdömda påföljder med såväl fler häktes- och anstaltsplatser som bättre innehåll i verkställigheten. Åtgärder behöver vidtas för att förkorta tiden mellan lagakraftvunnen dom och verkställighet och för att säkerställa att permissioner kan genomföras utan ytterligare avvikelser och rymningar. Ett sätt att öka säkerheten vid permissioner är genom en ökad användning av elektronisk övervakning.
Det behövs ett starkare fokus på de unga personer som rekryteras och används av de kriminella gängen. Socialtjänsten och kommunen har inte rätt verktyg att hantera dessa personer. Staten bör ta ett större ansvar för denna grupp av ungdomar. Moderaterna vill därför inrätta en ny enhet för unga hos Kriminalvården för unga mellan 15 och 18 år som gjort sig skyldiga till grova brott. Syftet är inte främst att straffa utan att använda åtgärder som har bättre förutsättningar att lyckas där Kriminalvården har särskild kompetens. Det innebär samtidigt att socialtjänsten i utsatta områden får mer tid att fokusera på barn och ungdomar som befinner sig på glid och är i riskzonen för grövre kriminalitet. Moderaterna vill också avskaffa dagens ungdomsrabatter och föreslår ökade anslag med 1 100 miljoner kronor 2022 och 2023 till följd av det förslaget.
Moderaterna avvisar regeringens förslag om 350 miljoner kronor till Kriminalvården till förmån för egna förslag enligt ovan. Moderaterna ökar anslaget till Kriminalvården med 500 miljoner kronor 2021, 1 750 miljoner kronor 2022 och 2 miljarder kronor 2023.
Sammantaget ökar moderaterna anslaget med 150 miljoner kronor 2021 och 796 miljoner kronor årligen år 2022 och 2023 utöver det som anges i budgetpropositionen.
På anslag 1:8 Rättsmedicinalverket har Moderaterna samma förslag som i budgetpropositionen för 2021.
Brottsofferperspektivet behöver stärkas i svenskt rättsväsende. Den som har utsatts för brott ska alltid kunna räkna med ett starkt stöd. Den kränkning som brottsoffret lidit efter att ha utsatts för brott bör i skadeståndshänseende värderas högre för att stå i bättre överensstämmelse med de etiska och sociala värderingar som är rådande idag. Moderaterna vill fördubbla nivån på den kränkningsersättning som brottsoffer kan få rätt till. En sådan förändring skulle på ett tydligare sätt markera att det som brottsoffret utsatts för utgör en överträdelse av brottsoffrets rätt till sin person och integritet. Som utgångspunkt är det förövaren som ska erlägga ersättning för skadestånd på grund av brott. Den ordningen ska bibehållas även med de högre nivåerna. Den kostnadsökning som förslaget innebär för staten i form av högre utgifter för brottskadeersättning belastar dock statskassan. Den ökade kostnaden för brottsskadeersättning beräknas uppgå till 40 miljoner kronor 2021 och 80 miljoner kronor 2022 och 2023. Moderaterna ökar därför anslaget med 40 miljoner kronor 2021 och 80 miljoner kronor per år 2022–2023.
I budgetpropositionen för 2021 utgiftsområde 4 redovisar regeringen behandlingen av ett stort antal tillkännagivanden. Regeringen har slutbehandlat tillkännagivandena om tydliga och mätbara mål för polisens verksamhet och brott som begås av djurrättsaktivister. Moderaterna anser inte att de åtgärder regeringen vidtagit är tillräckliga.
|
Johan Forssell (M) |
|
|
Louise Meijer (M) |
Mikael Damsgaard (M) |
|
Ellen Juntti (M) |
Sten Bergheden (M) |