Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en utredning bör tillsättas i syfte att identifiera och förändra skattelagstiftning som innebär konkurrensnackdelar eller en otillbörlig regelbörda för en framväxande hållbar plattformsekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Engagemanget för klimatet och insikten om att de val jag som individ faktiskt gör betyder mycket för miljön och håller på att växa till en global folkrörelse. I takt med att kunskapen ökar och insikten om att alla kan göra skillnad ser vi att allt fler försöker att ändra sin livsstil och leva mer klimatvänligt. Också flertalet svenska företag som har antagit utmaningen och vill bidra till att Sverige når utsläppsmålen genom innovation, forskning och utveckling.
Samtidigt som engagemanget ökar och viljan till förändring finns är hindren för att kunna göra rätt stora. Skatteregler, lagar, internationella avtal och inte minst motstånd från intresseorganisationer och branschföreningar hindrar utvecklingen av en cirkulär ekonomi för produkter, en växande delningsekonomi och framväxten av innovativa plattformsföretag. Detta hotar en positiv utveckling: Digitalisering och delningsekonomin banar väg för nya konsumtionsmönster. Det är viktigt att en långsiktigt hållbar utveckling främjas och inte hindras.
Politiken bör välkomna utvecklingen, utan att välja vinnare bör innovativa lösningar inom dessa områden släppas fram genom regelförenkling. Samtidigt bör förorenare betala genom styrmedel. På det sistnämnda området har mycket gjorts och görs i skrivande stund genom arbetet med en grön skatteväxling. Också vad gäller cirkulär ekonomi i stort görs nu insatser både nationellt och på EU-nivå. En viktig insikt behöver dock få ett bredare genomslag i politiken: Vi måste utforma skattesystem och regler som främjar återvinning och en effektiv användning av våra resurser, inte sätta käppar i hjulet för utveckling, entreprenörskap och tillväxt.
Till de typer av plattformsföretag som kan sägas ingå i denna utveckling är tjänster för lägenhetsdelning, samåkning och hämtning. Denna typ av tjänster har potentialen att se till att befintliga resurser utnyttjas på ett mer effektivt sätt. Dessvärre tenderar innovationer som utmanar existerande affärsmodeller att motarbetas. Ett proaktivt förhållningssätt till detta problem där institutioner tenderar att konservera det rådande i stället för att skapa likabehandling också mot det nya är att tillsätta en utredning i syfte att identifiera och förändra lagstiftning som innebär konkurrensnackdelar eller otillbörlig regelbörda för en framväxande hållbar plattformsekonomi. Initiativ för att öka kunskapen om plattformsekonomins behov har tagits på myndighetsnivå, men också ett samlat arbete krävs. Inte minst eftersom regeringen efter en egen mer begränsad utredning av delningsekonomi 2017 inte beaktat dessa perspektiv i tillräckligt hög utsträckning.
2016 fann Skatteverket att den huvudsakliga anledningen till de svårigheter som följer av att tillämpa befintliga regler har att göra med att dessa i huvudsak är uppbyggda på traditionella affärsrelationer mellan företag och konsument. Plattformsföretag är i stället tillhandahållarna som matchar utbud och efterfrågan, medan utföraren är den som försörjer marknaden med produkter och tjänster – det vill säga, står för utbudet på plattformen. Många delar av dagens lagstiftning bygger på antaganden om toppstyrda relationer mellan företag och konsument, och inte på de nätverksbaserade affärsmodellerna person till person. Som Skatteverket konstaterar kan dock båda affärsmodellerna verka inom en och samma bransch.
Detta behöver skyndsamt hanteras om Sverige ska fortsätta att vara ett land som kännetecknas av innovation, konkurrenskraft, näringsfrihet och hållbarhet.
|
Joar Forssell (L) |
|
|
Johan Pehrson (L) |
Maria Nilsson (L) |
|
Lina Nordquist (L) |
Gulan Avci (L) |
|
Christer Nylander (L) |
Mats Persson (L) |
|
Allan Widman (L) |
|