Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en allmän jakttid bör medges på skarv och tillkännager detta för regeringen.
Det svenska beståndet av skarv uppgår till många tiotusentals häckande par. Ökningstakten och utbredningen i Sverige är mycket omfattande. Den stora ökningen av fågeln skarv har lett till omfattande klagomål om att skarvarna påverkar fiskbestånden negativt, att det skapar olägenheter för friluftslivet och förstör skog och natur på de öar och kustområden där fåglarna häckar. Skarvens utbredning begränsar sig heller inte enbart till kustzonen utan är även förekommande i sjöar och vattendrag i inlandet. I stora delar av den svenska skärgården är skarven numera en av de vanligaste fågelarterna.
Mot bakgrund av detta har till exempel Länsstyrelsen i Kalmar län tidigare beslutat att meddela berörda fastighetsägare, jakträttsinnehavare och deras jaktgäster tillstånd till skyddsjakt efter storskarv/mellanskarv i Kalmar läns bräckvattenområden. Motivet för beslutet är den stora förekomsten av skarv, som lokalt förorsakar allvarlig skada på fiskeredskap och fiskbestånd. Trots dessa tillstånd att bedriva skyddsjakt i de berörda områdena kommer det ständigt rapporter från yrkesfiskare och närboende om problemen med skarvens ökning och utbredning utmed hela kusten. Allt fler invånare längs stora delar av östersjökusten upplever att deras närmiljöer och fritidsmiljöer förfulas och blir otillgängliga genom skarvens utbredning.
Om vi tar Smålands-/Östgötakusten som exempel så består den till stora delar av en förhållandevis grund moränskärgård med många små och trädbevuxna öar. Det lokala fisket är till stor del beroende av dessa områden och deras fiskbestånd. Det lokala fisket utförs till största delen inte med yrkesfiskelicens eller med särskilt fartygstillstånd utan av fastighetsägare som har fisket som en del i kustsamhällets näring.
Dessa grunda skärgårdsområden är också mycket viktiga föryngrings-/reproduktionsområden för gädda och abborre. Många kommuner längs Östersjön bedriver och stöder projekt både i kustbäckarna och i skärgårdsområdet för att anordna nya och förbättra befintliga reproduktionsområden för framför allt gädda men också för andra fiskarter. Kommunerna har med hjälp av fastighetsägare, betydande egna insatser och med statliga bidrag tillskapat större våtmarker och lekområden med mycket goda resultat för minskad miljöpåverkan och fiskreproduktion.
Dessa satsningar har uppmärksammats både regionalt och nationellt, inom statliga verk och i naturvårdskretsar. Bestånden av gädda och abborre i tex Mönsterås kustområden och i Kalmarsund har i flera år varit och är fortfarande så pass hotade att statliga myndigheter har beslutat om fiskeförbud på dessa arter under lektid, från den 1 april till den 31 maj årligen. Mot bakgrund av dessa goda insatser framstår det oreglerat växande beståndet av skarv både som ett hot och en utmaning.
I syfte att komma till rätta med problematiken med den allt mer utbredda förekomsten av fågeln Skarv samt i syfte att återvinna förtroende för jaktlagstiftning bör en allmän jakttid på skarv medges. Att inte medge allmän jakttid på fågeln skarv riskerar att leda till att respekten för lagstiftningen på det jaktliga området urholkas. Vi förordar därför att en allmän jakttid medges på skarv. Vad som ovan anförts om att införa allmän jakttid på skarv bör ges regeringen till känna.
|
Anders Åkesson (C) |
|
|
Magnus Ek (C) |
Lars Thomsson (C) |