Globaliseringen leder till förändringar som får olika genomslag i olika delar av Sverige. Samhällen förändras. Urbanisering bygger i grunden på människors fria val, och det försvarar vi. Samtidigt finns utmaningar med skillnader mellan å ena sidan städer med en starkt växande privat tjänstesektor och å andra sidan områden med en hög sårbarhet och lokala utmaningar i form av t.ex. en enskild eller ett fåtal industriella arbetsgivare. I kommuner där varsel och avfolkning är vardag blir konsekvensen en åldrande befolkning med ett minskat skatteunderlag. Samtidigt har flera av landets kommuner under en tid haft en positiv befolkningstillväxt på grund av att antalet nyanlända ökade i kommunerna. Det är i grunden positivt, men kräver samtidigt att de nya invånarna snabbt kommer i utbildning och arbete för att kunna bidra till en ökning av kommunens skattebas.
Utgångspunkten för oss som liberaler är värnandet om människors makt över sin egen situation och möjlighet att skapa sin egen framtid. En liberal politik för hela Sverige strävar efter att skapa förutsättningar för dem som vill bo, arbeta eller driva företag på landsbygden eller i mindre tätort att kunna göra det. Vi ska ta vara på de unika förutsättningar för individers utvecklingskraft och företags konkurrenskraft som finns i olika delar av vårt land.
Liberalerna vill att hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter ska tas till vara. Det är företagande och ekonomisk utveckling som är grunden för vårt välstånd. Därför måste människor och företag över hela landet ges möjligheter att växa och utvecklas.
I spåren av coronapandemin ser näringslivet en stor osäkerhet och en lång väg tillbaka. En politik för hela Sverige innebär en politik som stärker investeringar, ökar handeln och framför allt bekämpar arbetslösheten och stärker kompetensförsörjningen.
Liberalerna inser att det kan behövas riktade insatser, men framför allt krävs generella insatser för att fler företag ska kunna växa och anställa i hela Sverige. Ett generellt förbättrat företagsklimat med sänkta skatter och mindre byråkrati gynnar alla företag, inte minst företagen i glesbygd. Varje kommun och region har ett ansvar för att genomföra nödvändiga insatser för ett förbättrat näringsklimat. De generella insatserna på nationell nivå för jobb, utbildning och för ett förbättrat företagsklimat behöver kombineras med regionala tillväxtinsatser. Där har kommuner och regioner ett stort ansvar att förbättra det lokala och regionala företagsklimatet.
Företagens problem med kompetensförsörjning och bristen på matchning mellan arbetslösa och lediga jobb innebär stora konsekvenser för svensk tillväxt och välståndsskapande både på lång och kort sikt. Om inte utbildad och arbetskraft med rätt kompetens finns tillgänglig riskerar företag att tvingas lägga ner sin verksamhet eller flytta den till andra länder. Ett företagande och en väl fungerande arbetsmarknad i hela landet förutsätter en fungerande bostadspolitik och en väl utbyggd kommersiell såväl som offentlig samhällsservice för att vara attraktiv och locka till sig arbetskraft. För att säkra kompetensförsörjningen på lång sikt krävs utbildning med vuxenutbildning, högskolor och universitet av hög kvalitet.
Yrkeshögskolan har här en viktig uppgift att fylla, då den är en effektiv utbildning som är kopplad till den regionala arbetsmarknaden. Även här har de högre lärosätena en viktig uppgift. Därför uppmuntrar vi dem att öka samverkan med det regionala näringslivet, som de närliggande kommuner och den region de är verksamma i.
Den svenska livsmedelsproduktionen skulle med en mer företagsvänlig politik ha goda förutsättningar att utvecklas där det svenska jordbrukets fördelar bättre tas till vara. Sverige har EU:s bästa djurskydd, låg användning av antibiotika, stor miljöhänsyn och ett smittskydd i världsklass. Livsmedelsförädlingen är en sektor med stor geografisk spridning, vilket gör att branschen kan bidra till att skapa arbetstillfällen i hela landet. Den matbaserade turismen är också en viktig sektor som kan ge ökade möjligheter till fler jobb och stärka Sveriges position som matnation.
Besöksnäringen är en av Sveriges snabbast växande näringar och sysselsätter närmare 200 000 personer i hela landet och består av olika sorters tjänste- och upplevelseföretag. Det är närmare 3 000 aktivitets- och guideföretag som tillsammans med boenden, restauranger och uthyrningsverksamhet omfattar bortåt 10 000 företag.
Företag som ofta drivs som mindre familjeföretag och som är starkt kopplade till bygden och är särskilt viktiga i många glesbygdskommuner som kan erbjuda besökare och, inte minst utländska turister, fantastiska naturupplevelser, vistelser på lantgårdar, sportfiskeresor och annan naturnära turism. Dessa företag måste ges goda förutsättningar att driva och utveckla sitt företagande utan byråkratiska hinder och utan en skattepolitik som missgynnar företagandet.
Ett av de främsta hindren för företagare som vill expandera eller nyanställa är svårigheten att få finansiering. Ett fungerande finansieringssystem för små och medelstora företag som står inför en expansion skapar både jobb, tillväxt och ökade intäkter till den gemensamma välfärden.
Privat kapital är helt avgörande för att kunna starta, driva och utveckla ett företag, men i vissa fall kan det statliga riskkapitalet behövas för att komplettera det privata kapitalet. Det gäller särskilt när marknaden av ett eller annat skäl inte fungerar eller där glesbygd och geografiska utmaningar försvårar företagens kapitalförsörjning. Den statliga verksamheten bör således riktas mot att stärka just de aktörer som marknaden inte satsar på, vilket kan handla om nystartade företag utan kapital eller där näringsidkaren inte har något eget kapital som kan fungera som säkerhet för ett eventuellt lån. Det är därför viktigt att det statliga riskkapitalet är tillgängligt i hela landet så att alla företag i landet ges goda förutsättningar. I de fall det är motiverat med statligt riskkapital är en s.k. fond-i-fond-lösning att föredra, där statligt riskkapital från början samverkar med privata fonder för att nå mindre och växande företag.
Fungerande kommunikationer är viktiga för jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Därför krävs fortsatta investeringar i järnväg, väg och annan infrastruktur. Effektiva och väl fungerande transporter är centralt för att företag ska kunna leverera varor till kunder och leverantörer. Gods på järnväg och på långa lastbilsekipage är miljövänliga och är många gånger en förutsättning för att företag i allmänhet och industrin i synnerhet ska kunna verka och utvecklas i hela Sverige. Förstärkningen av vägar och broar på det så kallade BK4-vägnätet är därför avgörande för många industrier och bör även fortsättningsvis prioriteras. Nätet ska utökas successivt och arbetet ska ske i dialog med näringslivet för att skapa största möjliga samhällsnytta.
Det finns inget land inom EU som har så långt mellan landsändarna som Sverige. Det gör oss beroende av väl fungerande flygtrafik och flygplatser i hela landet, inte minst i Stockholmsregionen där Arlanda och Bromma för närvarande utgör de två viktigaste naven i flygtrafiken för såväl privatresenärer som affärsresenärer. Alla län behöver en god internationell tillgänglighet för att företagen ska kunna verka och växa. Regionala flygplatser står dock inför stora utmaningar såsom omfattande regelverk på EU-nivå, kostnadsdrivande ökande säkerhetskrav, underhåll och ensamt ansvarstagande för enskilda kommuner utöver annan kollektivtrafik och infrastruktur. Sverige ska värna de regionala flygplatserna.
Det svenska flyget måste bli mer hållbart och det behövs därför åtgärder för att utsläppen från sektorn ska kunna minska. Elflyg är ett område under stark utveckling där det är viktigt att staten bidrar till forskning och utveckling eftersom detta har en potential att minska flygets klimatpåverkan och samtidigt bli en ny industrigren i Sverige. Inom elflyget sker i dag en intressant utveckling som kan medverka till att åter göra kortflygningar mellan olika regioner lönsamma, men samtidigt pekar på betydelsen av mindre flygplatser som komplement till de stora knutpunkterna.
Elflyg kan komma att bli en viktig faktor för utvecklingen av landets regioner och erbjuda snabba transporter, inte minst för näringslivet. Det vore ett enormt lyft för de regionala flygplatserna, klimatet och de regioner de trafikerar.
Liberalerna vill att man ska se över möjligheten att färjetrafiken till och från Gotland ska likställas med vägar och järnvägar, och ingå i den nationella infrastrukturen.
Behoven av investeringar i och underhåll av järnvägen är stora. Ett robust och punktligt järnvägssystem är en förutsättning för att fler ska välja tåget. Det är viktigt att resenärerna kan lita på att tåget kommer fram i tid och kan använda restiden effektivt. För att uppnå högre punktlighet behöver flaskhalsar som stoppar upp trafiken byggas bort. Lågtrafikerade banor kan öka tillgängligheten och bör i vissa fall prioriteras i högre utsträckning. Dessutom bör Norrbotniabanan byggas ut i hela sin längd, i den takt den kan finansieras.
Liberalernas förslag om en väl utbyggd och klimatsmart infrastruktur inklusive en väl fungerande digital uppkoppling återfinns i vår infrastrukturpolitiska motion.
Idag har nästan alla kommuner, inklusive de mindre kommunerna, bostadsbrist. Alla invånare, oavsett bostadsort, behöver olika boendeformer i olika faser av livet. Svårigheten med finansiering, krav på nedskrivning och höga byggkostnader utgör de främsta hindren för bostadsproduktion, men även alltför detaljerade regelverk kan utgöra hinder för kommuninvånarna att bo och leva som de vill.
Strandskyddet, som i glest befolkade kommuner och där inga naturvärden hotas uppfattas som alltför reglerande, ses just nu över av en särskild utredare. Uppdraget ska redovisas den 30 november 2020. Direktiven från regeringen säger bland annat att det ska bli betydligt enklare att bygga strandnära i landsbygdsområden. Liberalerna ser fram emot utredningens förslag och hoppas att det kan förenkla byggandet och inte minst komma tillrätta med att länsstyrelserna tolkar och tillämpar regelverket på olika sätt i olika delar av landet.
Det är viktigt att statlig service till medborgarna som försvunnit från stora delar av landet återupprättas. För att kunna erbjuda service av god kvalitet och med hög kostnadseffektivitet kan det med fördel ske i en gemensam organisation, i så kallade servicekontor.
De lokala servicekontoren ger förutsättningar för kontinuitet och långsiktig planering mellan Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. På vissa kontor sker också ett samarbete med Arbetsförmedlingen.
Regeringen har som en följd av det så kallade januariavtalet från 2019 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna beslutat om ett uppdrag att analysera och föreslå hur serviceverksamheten vid de statliga servicekontoren kan utvecklas (Fi2019/04342/SFÖ). Utredaren Sven-Erik Österberg, landshövding i Stockholms län, ska bland annat föreslå hur en ökad geografisk tillgänglighet med nya servicekontor på fler platser i landet kan genomföras. Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 november 2020.
Liberalerna anser att utbyggnaden av lokala servicekontor ska fortsätta och att fler myndigheter bör inordnas eller ges i uppdrag att samverka med Statens servicecenter för att kunna erbjuda statlig service av god kvalitet och med hög kostnadseffektivitet i hela landet. Det kan även finnas skäl att se över möjligheten att skapa förutsättningar för att öka samverkan mellan de lokala servicekontoren och de lokala och regionala myndigheterna. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att återkomma med förslag.
För att medborgare och företag ska vilja bo och verka i hela Sverige är det viktigt att det finns tillgång till en fungerande grundläggande service på rimligt avstånd. Detta gäller inte minst kommersiell service. I gles- och landsbygd har särskilt servicelösningar som bygger på lokala förutsättningar och samverkan med företagare och civilsamhället möjlighet att bli långsiktiga och bärkraftiga. Liberalerna anser därför att riksdagen behöver ta ett särskilt ansvar för att invånarna och företagen får tillgång till en grundläggande nivå av kommersiell service. Många lanthandlare i mindre tätbefolkade delar av Sverige är särskilt viktiga då de ofta även tillhandahåller många olika tjänster. I Tillväxtverkets slutrapport görs en uppföljning av det särskilda driftstödet och genom regeringens uppdrag till Tillväxtverket redovisas årligen till Regeringskansliet hur medlen använts och vilka resultat som uppnåtts.
När det gäller att underlätta för lanthandlare att bli och vara ombud för statliga tjänster och ersättningar för dessa fattas besluten av de enskilda bolagen utanför riksdagens kompetens. Däremot finns det inom ramen för gällande stödförordningar en möjlighet för de regionala aktörerna att när de betalar ut servicebidrag prioritera de lanthandlare som agerar ombud. Regeringen bör få i uppdrag om det kan finnas skäl att ändra i stödförordningen så att de lanthandlare som är ombud ska prioriteras när det gäller att betala ut servicebidraget då de tillhandahåller dessa tjänster.
Liberalernas uppfattning är att ett ökat samarbete mellan kommunerna är positivt. Vi anser att kommunsamverkan på frivillig grund är att föredra och att riksdagen bör underlätta för de kommuner som frivilligt vill gå samman för att höja kvaliteten på servicen och minska sårbarheten och anser att riksdagen bör uppmana regeringen att bedriva utvecklingsarbete inriktat mot att åstadkomma en mer strategisk samverkan eller en frivillig sammanläggning utöver den omfattande mellankommunala samverkan som bedrivs idag. Viktigt att understryka är att eventuella förändringar i kommunindelningen behöver vara väl förankrade och bygga på initiativ underifrån. Detta gäller såväl kommunsammanläggningar som eventuella framtida kommundelningar.
År 2017 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté (dir. 2017:13) i syfte att utreda förutsättningarna för en stärkt kapacitet i kommunerna för att möta samhällsutvecklingen. Utredningen skulle bl.a. analysera i vilken utsträckning kommunal samverkan, kommunsammanslagningar, förändrade uppgifter, en asymmetrisk ansvarsfördelning och andra tänkbara åtgärder skulle kunna bidra till att stärka kommunernas förmåga att möta samhällsutvecklingen. Slutbetänkandet Starkare kommuner – med kapacitet att klara välfärdsuppdraget (SOU 2020:8) överlämnades till regeringen den 19 februari 2020.
I utredningen finns en övertro på att de strukturella utmaningar som finns för många kommuner, särskilt mindre kommuner i landets mindre tätbefolkade delar, går att hantera genom kommunsammanläggningar. Det finns andra sätt att stärka kommunernas förutsättningar, exempelvis genom nya former för avtalssamverkan.
Ett annat sätt att utveckla kommunernas samverkan och organisationsformer är att regioner och kommuner erbjuds att bli försökskommuner för metodutveckling inom regionalt utvecklingsarbete precis som har skett tidigare i de s.k. frikommunsförsöken.
Andra åtgärder som skulle skapa mer likvärdiga villkor för kommunerna vore att huvudmannaskapet för det offentliga skolväsendet återgår till staten och att staten genom Försäkringskassan tar över det fulla ansvaret för att bevilja och finansiera insatsen personlig assistans inom ramen för LSS.
Det finns tunga utbildningspolitiska respektive funktionshinderpolitiska skäl för sådana reformer, men de skulle dessutom innebära mer långsiktigt förutsägbara och likvärdiga ekonomiska förutsättningar för utsatta kommuner. Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten och andra välfärdstjänster.
Det är fortsatt viktigt med god tillgång av posttjänster och digital infrastruktur för att människor ska kunna bo och verka i hela landet. Tillgång till väl fungerande mobiltelefoni och goda uppkopplingsmöjligheter för digitala tjänster blir allt viktigare. Sverige behöver bra mobila och digitala kommunikationer med god geografisk täckning som har en tillräcklig kapacitet när allt fler använder mobil och digital teknik. Sverige ska därför ha en digital uppkoppling i världsklass.
Bredband och annan digital uppkoppling är i dag en lika viktig del i infrastrukturen som el- och vägnäten. En god utbyggnad är viktigt för såväl privatpersoner som företag och oerhört viktigt för regional tillväxt. Glesbygden måste få bättre digital kapacitet och statens huvudsakliga uppgift bör vara att skapa förutsättningar genom att undanröja hinder för utvecklingen, men även att stötta där lönsamheten för utbyggnad är bristfällig.
De åtgärder som riksdagen har beslutat om för att stärka styrningen och ökningen av det ekonomiska stödet för bredbandsutbyggnaden välkomnas av Liberalerna och har sin grund i det så kallade januariavtalet från 2019 mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.
Även om det inte är inom riksdagens kompetensområde är det viktigt att riksdagen tydligt uttalar att det gamla kopparnätet för fast telefoni inte får avvecklas innan det finns fullgoda digitala alternativ för de abonnenter som berörs av omställningen till ny teknik.
Liberalerna vill i likhet med den nationella digitaliseringsstrategin framhålla de möjligheter som den framväxande 5G-tekniken skapar för nya typer av tillämpningar och affärsmodeller inom områden som exempelvis transport, hälsa, energi och media. För oss i Liberalerna är 5G nästa steg för att åstadkomma EU:s digitala inre marknad, vilket kommer att underlätta och främja handeln samt utbytet av tjänster över gränserna inom Europa. Sverige ska därför verka för att en gemensam europeisk infrastruktur för 5G finns på plats med målet om en fullvärdig digital inre marknad snarast möjligt.
Även om företag är internetbaserade kommer de inte ifrån att de måste använda post- och pakettjänster för att leverera och frakta varor. Det är därför viktigt för Sverige att det finns väl fungerande post- och pakettjänster. I takt med att samhällets behov av posttjänster förändras är det dock viktigt att den generella servicenivån anpassas i enlighet med förändringarna. Även om allt färre har behov av leverans över natt värderas däremot leveranssäkerhet för brev och paket fortsatt högt liksom möjligheten att kunna påverka var ett paket levereras. Det blir därför allt viktigare att säkerställa leveranskvalitet och frihet att välja utlämningsställe snarare än övernattbefordran.
För att säkra att dagens och framtidens behov av grundläggande posttjänster kan tillgodoses över hela landet kommer det bli nödvändigt för användarna och samhället i stort att ta till sig nya leveranslösningar.
Att skapa utrymme för kvalitetskultur i hela landet är en viktig kulturpolitisk uppgift. Det offentliga stödet till kulturen kommer från både stat, regioner och kommuner. Alla offentliga aktörer har ansvar för att tillskapa goda möjligheter för ett rikt kulturliv med både bredd och djup. I detta har kultursamverkansmodellen, som tillämpas i större delen av landet, en nyckelroll. Här har staten sedan kultursamverkansmodellen infördes inte tagit sin del av ansvaret. Därför är det välkommet att stödet till kultursamverkansmodellen nu föreslås öka med 300 miljoner kronor under 2021 och med 150 miljoner kronor åren därefter.
Kulturpolitiken bör i princip vara generell. Selektiva urvalsprinciper måste tillämpas restriktivt. Även om det kan finnas behov av strategiska nationella insatser, till exempel för att främja läsning, bör det nationella stödet fördelas med större förtroende för de lokala och regionala kompetenserna. Det statliga kulturstödet måste också präglas av långsiktighet.
En liberal uppgift i alla kommuner är att ta ansvar för att medborgarna får en god tillgång till ett rikt kulturliv i hela landet. En väl fungerande kultursamverkansmodell är av avgörande betydelse för det lokala och regionala kulturlivet och behöver utvecklas.
Kultursamverkansmodellen skulle också kunna användas som modell för att utveckla ett system för bevarandet av hotade kulturmiljöer i glesbygd.
Sverige ska ha en politik som minskar regelkrånglet och sänker kostnaderna för företagande och arbete. Det för landsbygden så viktiga småföretagandet hämmas ofta av statliga pekpinnar och en alltför stor fyrkantighet från myndigheternas sida. Myndigheternas perspektiv måste ändras. Fler främjandeuppdrag till statliga myndigheter behöver formuleras. Myndigheternas uppgifter ska inte enbart vara att kontrollera och stoppa felaktigheter utan att hjälpa människor och företag att göra rätt. Exempelvis bör en översyn göras av regleringsbreven för förvaltningsmyndigheterna för att tydliggöra det ansvar dessa har för att värna näringsklimatet i Sverige.
Liberalerna anser att det gränsöverskridande samarbetet även i fortsättningen ska ges hög prioritet och att samarbetsprogrammen, Interreg, måste skapa ett mervärde för Sverige, Norden och EU så att de bidrar till en hållbar regional utveckling. Vi delar uppfattningen att en översyn av programstruktur och inriktning bör göras i syfte att undvika överlappande geografisk indelning och inriktning. Onödiga och omotiverade gränshinder som motverkar och hindrar regional utveckling av två regioner på var sin sida nationsgränsen ska avvecklas.
Liberalernas uppfattning är att EU:s regionalpolitik måste moderniseras. Skattepengar inom EU ska användas mer effektivt och på platser där det behövs mest samtidigt som det är rimligt att kunna kräva en motprestation. Hela unionen gynnas av att alla delar av EU växer ekonomiskt och därför måste de ekonomiska bidragen i större utsträckning gå till investeringar i de fattigaste regionerna inom unionen. Stödet från EU:s olika fonder som går till medlemsländer på nationell nivå behöver minska och i större utsträckning gå direkt till den regionala eller lokala nivån.
Det ska också vara möjligt att ge EU-stöd direkt till organisationer verksamma i civilsamhället som driver projekt i linje med målen för fonderna och att stödet från EU:s olika strukturfonder bör riktas mot projekt med ett tydligt europeiskt mervärde som t.ex. gränsöverskridande infrastruktur och handel.
|
Arman Teimouri (L) |
|
|
Johan Pehrson (L) |
Maria Nilsson (L) |
|
Lina Nordquist (L) |
Gulan Avci (L) |
|
Christer Nylander (L) |
Mats Persson (L) |
|
Allan Widman (L) |
|