Kina är en växande världsmakt. En av de stora utmaningarna för svensk utrikespolitik är hur Kina och dess intressen hanteras. Det handlar om att förstå detta massiva land, dess politik, ekonomi, kultur och historia. Därför måste vår egen politik vara bred och mångsidig, och ta olika sidor i beaktande.
Kinas industriella kapacitet blandas med hänsynslöst förtryck. Det statsbärande partiet, KKP, har total makt över alla aspekter av invånarnas liv. Det ekonomiska och politiska inflytandet gör Kina till en världsmakt som utmanar USA om ledarpinnen. Om utvecklingen fortsätter kommer vi se ett paradigmskifte i världspolitiken inom en inte alltför avlägsen tid.
Kina strävar efter inflytande i världen på alla plan. För att uppnå detta används konventionell utrikespolitik, propaganda, spionage, strategiska uppköp av företag, ekonomisk utpressning, aggressiv diplomati och militära hot.
Sverige har en bred utrikespolitik, men med ett särskilt fokus på demokrati, feminism, klimatomställning och att värda en multilateral världsordning. Men det saknas ett fokus på Kina och dess utveckling. USA och Storbritannien är ledande i att se Kinas nya roll och av dem måste vi lära.
Den svenska regeringen presenterade en nationell Kinastrategi 2019. Det enda konkreta exemplet på åtgärder i skrivelsen var att etablera ett nationellt kunskapscentrum som ska forska och sprida kunskaper i ämnet. I skrivande stund pågår arbete att stärka skyddet mot fientliga utländska direktinvesteringar, där det också finns en Kinadimension som både berör den privata och statliga sektorn. Men detta är otillräckligt. Det krävs en mer robust svensk utrikespolitik, och mer konkreta åtgärder, för att möta det växande hot som det totalitära Kina utgör.
När det kommer till sanktioner är det viktigt att sätta realistiska mål och att restriktiva åtgärder är effektiva och kan vara verkningsfulla över tid. Detta blir speciellt viktigt i fallet Kina, då så mycket av vår handel är med dem och ett handelskrig skulle skada oss i längden. Därför har sanktioner mot individuella medlemmar i regimen setts som effektiva i att sätta press på KKP till förändring.
Så kallade Magnitskijsanktioner skapades 2016. Det handlar om att motverka människorättsförövare, genom målinriktade sanktioner (t ex frysta bankkonton) mot individer som har varit delaktiga i att organisera och/eller utföra MR-övergrepp. Speciellt med tanke på de massiva MR-brott som Kina begår mot uigurerna, i Tibet, och i Hongkong, så måste de som är ansvariga känna de internationella konsekvenserna. Liberalernas uppfattning är att både EU och Sverige bör införa ett system med Magnitskijsanktioner. Det kan exempelvis handla om att stoppa ägande av bostäder, frysa ekonomiska tillgångar och neka visum.
Sverige ska fortsätta driva frågan om sanktioner i EU och i den inhemska politiken, och fokusera särskilt på de som riktar sig mot KKP:s beslutsfattare i dessa frågor. Ett exempel att ta lärdom av är Storbritanniens ställningstagande mot Ryssland, som de även skulle kunna tänka sig att använda mot Kina.
Kina är starka motståndare mot sanktioner. I FN:s säkerhetsråd har regimen använt sin vetorätt för att blockera sanktioner mot bland annat Myanmar 2007 och Syrien 2011–2012. USA införde i juli 2020 sanktioner mot bland annat Chen Quanguo i KKP:s politbyrå, på grund av dennes ansvar för förföljelsen av uigurer. Kina hotade att svara med samma mynt, alltså motåtgärder. Sådant agerande måste varje land och union vara berett att möta om man genomför åtgärder mot den kinesiska regimens agerande.
EU införde vapenembargo mot Kina efter massakern på Himmelska fridens torg 1989. Detta embargo är alla medlemsstater bundna av.
Kina trampar på individens demokratiska rättigheter. Sverige bör genom vår utrikespolitik ge ökat stöd till demokrater i Kina och uppmärksamma konkreta fall, till exempel politiska fångar, såväl direkt till Kina som i internationella institutioner. Svenska ambassaden ska verka för att vara en fristad mot förtryck och stödja demokrater och det civila samhället i Kina.
Gui Minhai är en av dessa politiska fångar. Minhai hålls sedan 2015 fängslad och frihetsberövad i Kina på grund av sin roll som författare och förläggare. Att en förläggare hålls fängslad på grund av vad som tryckts är oacceptabelt och att det är en svensk medborgare gör att Sverige inte kan stå vid sidan om. Det är viktigt att hans fall tas upp på nationell och internationell nivå för att sätta press på Kina för ett frisläppande. KKP:s hotelser ska inte hindra Sverige från att agera.
Denna muslimska minoritet i Kinas nordvästra regioner utsätts för ett massivt förtryck, där minst en miljon uigurer placerats i läger för att ”rehabiliteras”. Det är ett brott mot mänskligheten som pågår mitt framför världens ögon. Rapporter om tvång, utpressning, steriliseringar och aborter gör att Kinas behandling av uigurerna alltmer liknar ett demografiskt folkmord.
Det skulle kunna vara ett mardrömsscenario från Maos tid, men det händer nu. Kina måste ställas till svars för dessa brott. Sverige måste driva på för detta i EU och i FN.
Hongkong har varit i Kinas kontroll sedan 1999 då Storbritanniens suveränitet upphävdes. Det stipulerades att Hongkong skulle få behålla sitt demokratiska system med bland annat yttrandefrihet och mötesfrihet, inom ramen för principen ”ett land, två system” fram till år 2049. Men i år, 2020, har Kina i praktiken upphävt Hongkongs demokratiska självstyre. Det har skett trots massiva protester från Hongkongborna. Detta är ett övergrepp som omvärlden inte kan, eller får, acceptera.
År 2018 slöt Sverige ett ömsesidigt rätthjälpsavtal med Hongkong. Detta avtal markerar Hongkongs speciella ställning med ett eget och oberoende rättsväsende. Men efter att KKP i Kina under sommaren 2020 tagit ett järngrepp om Hongkong är det uppenbart att Hongkong inte längre är fristående från kommunistpartiet. Kina har i princip upplöst den avtalade principen om ”ett land, två system” där Hongkong erkänns ha sitt egna legala system. Mot den bakgrunden har Kanada, USA, Australien, Nya Zeeland och Tyskland suspenderat sina utlämningsavtal. EU har uppmanat medlemsstaterna att granska effekterna av dess egna gjorda överenskommelser. För Sveriges del gäller detta vårt rättshjälpsavtal med Hongkong. Det är uppenbart att det inte finns skäl att upprätthålla detta avtal (Mutual legal assistance in criminal matters). Hongkongs rättsväsende kan inte längre anses vara vare sig fritt eller rättssäkert. Sverige bör avsluta avtalet.
EU är den största demokratiska samarbetsorganisationen i världen. Sverige måste använda sin röst i EU för att öka kraven på Kina. I EU har Sverige en partner som kan verka med större kraft globalt. I EU blir vi starkare tillsammans, men utanför EU är vi en liten stat med betydligt mindre inflytande.
Kina använder den fria marknaden när det passar dem. Samtidigt ägnar sig regimen åt manipulationer, omfattande statsstöd, kringgår internationella regelverk och utpressar andra länder. Kina är inte en ansvarsfull ekonomisk aktör, men ändock en mycket viktig handelspartner för ett land som Sverige. Vi måste ställa större krav på Kina i handelspolitiken, att respektera globala avtal och regelverk och allt annat som följer av att vara en ekonomisk aktör i en global ekonomi.
Kinas försvarsanslag är världens näst högsta. År 2018 uppgick det till 250 miljarder dollar vilket är fyra gånger mer än Rysslands försvarsanslag och nästan hälften av USA:s. Kinas militära operativa förmåga och krigserfarenhet ligger fortfarande långt efter USA:s, men stora satsningar görs för att modernisera markstridskrafterna och utveckla rymd- och cyberförmågor. Artificiell intelligens, AI, är prioriterat och används främst i autonoma vapensystem. Den kinesiska marinen stärker även sin förmåga avsevärt. KKP:s mål är att skapa en nationell infrastruktur som länkar samman försvarsmakten – Folkets befrielsearmé – med statlig forskning och utveckling, försvarsindustrin, myndigheter, universitet och den privata sektorn.
Kina har givetvis precis som alla andra suveräna stater rätt att ha såväl militär, försvarsindustri, säkerhetstjänst och annat som följer av en stats rätt till skydd för sin suveränitet och skyldighet att skydda sin befolkning. Men samtidigt är Kina en diktatur med globala anspråk som agerar destruktivt och förtryckande såväl på hemmaplan som i östra Asien som globalt. Riskerna att Kina använder sin militär till övergrepp, anfallskrig och hot är överhängande givet regimens karaktär och expansionistiska ideologi.
Kinesiska medborgare är dessutom sedan 2017 enligt lag skyldiga att bistå landets underrättelsetjänst. Detta gäller även för kineser utomlands. Därmed kan alla kinesiska kontakter på mellanfolklig, civil och individuell nivå också ha en säkerhetspolitisk aspekt. Vaksamhet bör också tillämpas när det gäller kommunala vänortsavtal mellan svenska och kinesiska städer.
Krishantering, klimatövervakning, kommunikation, satellitnavigering och kultur är bara några av de många samhällssektorer som är beroende av en fungerande rymdinfrastruktur. Det pågår en intensiv rymdkapprustning.
Kina har förmåga att slå ut satelliter med markbaserade missiler och kan även slå ut eller störa dem med sina egna satelliter. Detta kan vara förödande för stridande trupp som är beroende av samordning/kommunikation via satellit. Ett alternativ till dessa ASAT-vapen är cyberattacker, elektromagnetiska vapen, laservapen och påverkansoperationer.
Även om det kinesiska rymdindustriella komplexet innehåller civila grenar kan det betraktas som militärt eftersom tekniken har dubbla användningsområden. Ett exempel är Ziyuan III 03 som Kina sköt upp den 25 juli 2020. Satelliten kommer leverera högupplösta 3D-bilder på jorden och har förmåga till multispektrala observationer. Den kan därmed användas både i civilt och militärt syfte.
Kina deltar också i kapplöpningen till Mars där även USA och Förenade Arabemiraten deltar. Den 23 juli 2020 lyfte Kinas första egentillverkade marsprojekt, Tianwen 1, som innehåller både en fjärrstyrd markfarkost och en satellit som kommer ligga i omloppsbana runt planeten.
Eftersom USA, och i praktiken även Kina, gjort rymden till en egen vapengren kommer Sverige få svårt att driva sin linje för ett generellt vapenförbud i rymden. Den snabba kommersialiseringen och kapplöpningen till Mars, med dess förmodade naturresurser, komplicerar saken ytterligare. Men med tanke på att rymdfrågor är viktiga för uppbyggnaden av Sveriges totalförsvar borde stor vikt läggas på detta område.
Kinas uttalade mål är att vara världsledande på Artificiell intelligens, AI, år 2025.
AI, är den största teknikrevolutionen sedan 1800-talets industrialisering. Det påverkar redan allas liv, och utvecklingen går blixtsnabbt. Eftersom AI registrerar vad du gör, och inte vad du säger, kan algoritmerna i framtiden komma att känna din personlighet och vilja minst lika bra som du själv gör. Precis som industrialisering och informationstekniken är AI fantastiskt och skapar nya landvinningar för mänskligheten. Men den kan också användas till mer tvivelaktiga syften, särskilt av auktoritära regimer som Kina som kan investera mycket stora resurser i att utveckla tekniken.
Kina har byggt upp en infrastruktur som ständigt övervakar medborgarna och samlar in information via mobiler, sociala medier, ansiktsigenkänning m.m. Försök görs med sociala poäng som ges till medborgare och de som inte sköter sig kan till exempel nekas att köpa tåg- eller flygbiljetter. Därmed bygger Kina, en auktoritär ickedemokratisk enpartistat, upp en enorm databas för att kontrollera sina medborgare och spåra varje tillstymmelse till missnöje.
Kina bedriver avancerat cyberspionage för att främja sin egen ekonomiska utveckling och utveckla sin militära förmåga. Det sker genom omfattande underrättelseinhämtning och stöld av teknologi, forskning och utveckling. De senaste åren har det kinesiska spioneriet i Sverige ökat enligt Säpo. Värden för miljarder går därmed förlorade.
Enligt en rapport från Australian Strategic Policy Institute placerar den kinesiska militären systematiskt ut studenter på universitet och högskolor i världen.
Liberalerna värnar internationalisering inom den högre utbildningen starkt. Samtidigt ser vi ett växande behov av att alla lärosäten ökar sitt medvetande vad gäller internationell säkerhet. Som exempel kan nämnas att i takt med att allt fler studenter från Kina kommer till Sverige, då ofta i syfte att bedriva forskningsstudier på universitet och högskolor, bör lärosätena göra flera säkerhetskontroller.
Liberalerna ser även ett behov av att lärosätena arbetar mer strukturerat för att skydda viktig och känslig forskning från exempelvis industrispionage. Behovet av ökat säkerhetsmedvetande är särskilt aktuellt för forskning som är viktig för nationella ekonomiska och säkerhetsmässiga intressen, som forskning om 5G och artificiell intelligens.
Kina har en underrättelseverksamhet som försöker skaffa information om den tekniska utvecklingen i olika branscher. Även svensk operativ förmåga och planeringen av det svenska försvaret är av intresse. På senare år har det förekommit att svenska företag som utvecklar teknologier med både civila och militära användningsområden har förvärvats av kinesiska bolag. Kinesisk underrättelseverksamhet riktar också in sig på kinesiska flyktingar och organisationer som engagerar sig för Tibet, Taiwan och den uiguriska minoriteten.
Kinas politiska prioriteringar i Norden är att främja landets, alltså regimens, kärnintressen. Man vill förfoga över nordisk teknologi och kunskap, främja en positiv folkopinion om Kina.
Av allt att döma är Sverige också ett land där Kina experimenterar utrikespolitiskt. Kinas ambassad i Sverige protesterar regelmässigt mot all kritik mot den kinesiska regimen, oavsett om den framförs vid kulturevenemang, i satirprogram på tv eller i tidningsreportage. Syftet med dessa protester är att försvaga Sverige och skapa oro bland svenska makthavare, redaktörer och opinionsbildare.
Kina ägnar sig också åt kulturell påverkan genom att exempelvis köpa biografkedjor samt investera i filmprojekt. Påverkansoperationer bedrivs även mot den kinesiska diasporan. Kommunistpartiet anser sig ha rätt att vägleda personer med kinesisk börd, även om de saknar kinesiskt medborgarskap.
Kina har de senaste tjugo åren ökat sin makt i världen. Många demokratier var sköra innan covid-19 skakade om världen, och de försvagas av pandemin och blir mer exponerade för strategiska uppköp utifrån och annan påverkan.
Många organisationer som verkar i demokratier, som NGO:s och oberoende journalister kommer inte ha råd att fortsätta när deras inkomster stryps av lägre anslag och löner. På flera håll i världen har demokratin satts på undantag med pandemibekämpning som argument. Självklart måste länder vidta åtgärder för att stoppa smittsmidring. Men covid-19 har i en rad länder använts som förevändning för att göra inskränkningar i demokratiska fri- och rättigheter på ett oacceptabelt sätt. Detta gäller inte minst i Hongkong.
Klimatförändringar och smältande is gör Arktis naturtillgångar och farleder tillgängliga. Detta gör att Kina och Ryssland flyttar fram sina geopolitiska och militära positioner i området. Ryssland rustar militärt för att få kontroll över Nordostpassagen som sträcker sig från Berings sund över Nordkap i riktning mot den grönländska kusten.
Detta kan påverka kabeltrafik och farleder i Atlanten. Även transporter till den svenska västkusten och passagen till Östersjön kan beröras av en skärpt konflikt mellan stormakter. Denna utveckling påverkar svensk säkerhet. Hela 70–90 procent av Sveriges import av drivmedel, förnödenheter och medicin går via Göteborgs hamnar.
Även Kina anser sig ha intressen i Arktis och dess naturtillgångar, och försöker få fotfäste där. Man försökte tex köpa en nedlagd amerikansk bas på Grönland av Danmark. Köpet stoppades dock av USA.
Kina är observatör i Arktiska rådet sedan 2013 och har en närvaro i Arktis genom investeringar bland annat i Ryssland, Island och på Grönland. Kina är sedan 1925 part i Spetsbergenfördraget. Kina har beskrivit sig som en ”nära-arktisk stat” med intressen inom resursutvinning, infrastruktur och forskningssamarbeten. Man vill ha större inflytande över Arktis. I linje med Kinas ambition att bli en maritim stormakt görs satsningar längs Nordostpassagen, som väsentligen skulle kunna korta transporttider mellan Asien och Europa och samtidigt minska det kinesiska beroendet av Malackasundet som transportled.
Kinas agerande på den fria marknaden är problematiskt då man själv inte är en fri stat och inte tillåter fria informationsflöden som är en del av en kapitalistisk ekonomi.
Det kinesiska ”Belt and road”-initiativet illustrerar regimens globala ambitioner att skapa starkare infrastrukturförutsättningar för handel. Det är den nya silkesvägen, för att nå nya marknader och handelsleder. Det inkluderar Europa, större delar av Asien och Östafrika. Att skapa utveckling genom utbyten och satsningar på infrastruktur och varmt välkommet. Men i detta fall riskerar utvecklingsländer att fastna i politiskt beroende och i ekonomiska skulder som de inte kan betala tillbaka. Afrikanska länder har lånat miljarder av Kina och har ställt mark, mineraler och råvaror som säkerhet. När lånen inte kan betalas tar Kina över.
Kina använder ”Belt and road”-initiativet till att exportera den överkapacitet som landets statssubventionerade industrier tillverkar. Varorna har vanligtvis ett lägre pris än de som finns på de lokala marknaderna vars företag då konkurreras ut. Kina erbjuder även finanslösningar som blandar bistånd och exportkrediter, utan några krav på demokrati. Därtill kan krävas politiska motprestationer. Denna taktik har gjort att Kina inte bara tagit över företag och landområdet, utan också drivit in mottagarländer i ohållbara skuldförhållanden och bidragit till klimatmässiga och socialt ohållbara investeringar samt politiska beroendeförhållanden. Inom EU har ett antal medlemsländer tagit emot ”Belt and road”-investeringar. Italien skrev som första G7-land under ett samarbetsavtal med Kina i april 2019.
Betydelsen av bistånd som utrikespolitiskt verktyg har vuxit i Kina. En ny myndighet, China International Development Cooperation Agency (CIDCA) har inrättats för att hantera de växande biståndsvolymerna. Genom sitt bistånd har Kina fått ett ökat inflytande i många utvecklingsländer, inte minst i Afrika.
Det kinesiska biståndet skiljer sig från traditionella biståndsaktörers, framför allt genom att inte följa Parisagendans riktlinjer om biståndets effektivitet.
Kina ställer inte samma krav som många andra biståndsgivare när det gäller exempelvis mänskliga rättigheter, demokratiska institutioner och jämställdhet. Detta ses som en fördel av en del mottagarländer. Det riktas dock kritik mot att Kinas egna ekonomiska intressen styr samarbeten i alltför hög grad, att mottagarländer försätts i skuldsituationer, samt att de väljs utifrån energi- och råvarutillgångar medan deras egna utvecklingsagendor åsidosätts.
För att tillverka kretsar, smart teknik, surfplattor, datorer, batterier, magneter i elbilar etc. krävs sällsynta jordartsmetaller. Kina som står för 85–97 procent av världens årliga produktion och kontrollerar de största fyndigheterna. Utvinningen är dock smutsig och bidrar till klimatförstöringen. Efter USA:s och Storbritanniens blockad av Huawei är det möjligt att Kinas nästa drag i handelskriget är en blockad av jordartsmetallerna.
En rad diktaturer försöker öka sitt inflytande genom media. Det kan handla om regimkontrollerade mediehus såsom Russia TV och Sputnik (Ryssland) och Press TV (Iran). Även Kinas statliga tv agerar internationellt. Genom egna internationella medier försöker diktaturer stärka sina narrativ och bemöta internationell kritik. Många journalister som arbetar för dessa medier har inte andra alternativ. Frilansjournalistik är inte tillräckligt för att sätta mat på bordet.
Därför är det viktigt att Sverige stärker såväl demokratibistånd i diktaturer som vår egen motståndskraft mot fejkade nyheter och desinformation.
En viktig del av Kinas ”Belt and Road”-initiativ är att kontrollera Sydkinesiska havet. Kina visar inte respekt för havsrättskonventionen och den fria navigationsrätten till sjöss. Man agerar aggressivt och expansionistiskt gentemot andra stater som delar detta innanhav, inte minst Filippinerna och Vietnam. Denna hänsynslöshet är farlig från ett internationellt perspektiv och kan även drabba Sverige då vi har stor export till exempelvis Japan och Sydkorea som ligger på andra sidan Sydkinesiska havet från oss sett. Därför måste Sverige kraftfullt verka för att globala traktat ska gälla och den fria navigationsrätten till sjöss ska respekteras.
Taiwan är den första och hittills enda fullt ut fungerande kinesiska demokratin. Taiwans demokrati och trygghet måste värnas. Det är oroväckande att Taiwan inte kan delta i internationella sammanhang på grund av Kinas påtryckningar, såsom i bland annat världshälsoorganisationen WHO. Detta har lett till att viktig information från Taiwan om covid-19 inte delats på den internationella scenen. Taiwan drabbades av samma problem under den tidigare sarsepidemin. Därför är det viktigt att Sverige erkänner Taiwans rätt att forma sin egen samhällsutveckling och demokratiska system, samt integreras i internationella institutioner och samarbeten.
|
Fredrik Malm (L) |
|
|
Johan Pehrson (L) |
Maria Nilsson (L) |
|
Lina Nordquist (L) |
Gulan Avci (L) |
|
Christer Nylander (L) |
Mats Persson (L) |
|
Allan Widman (L) |
|