Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en ändring av socialtjänstlagen så att anmälningsplikt också ska omfatta gravida kvinnor med ofödda barn och tillkännager detta för regeringen.
När ett barn far illa ska socialtjänsten i kommunen se till att barnet får det stöd det behöver. För att få vetskap om att barn far illa finns det i socialtjänstlagen, kapitel 14, regler om att myndigheter och yrkesverksamma inom vissa kategorier är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de, i sin verksamhet, får veta eller misstänker att ett barn far illa. Detta gäller för barn från att de är födda till 18 års ålder.
Tyvärr finns det fall där barnen inte omfattas av detta skydd, nämligen det ofödda barnet. Det kan till exempel röra sig om en incident där en polisman påträffar en höggravid kvinna i en miljö där det finns påtaglig risk att barnet kommer att fara illa eller vid en nykterhetskontroll där man påträffar en berusad höggravid kvinna. Det borde även i dessa fall finnas en anmälningsplikt för myndighetspersonen, och även ofödda barn borde få skydd av lagen.
Idag finns möjlighet, enligt den gamla sekretesslagen, för socialtjänsten eller hälso- och sjukvårdsmyndigheter att lämna uppgifter till socialnämnden i de fall det behövs för att skydda det väntade barnet. Det är där främst uppgifter om den gravida kvinnan som kan lämnas, men också uppgifter om närstående innefattas.
Vi kan konstatera att utskottet i sitt svar tidigare hänvisat till 14 kap. 1 § SoL, men som ovan beskrivits omfattas inte ofödda barn av denna paragraf varför socialtjänstlagen bör ändras så att anmälningsplikten också omfattar ett ofött barn. Då den tidigare sekretesslagen delvis medger detta, bör det inte vara ett problem att också implementera det i socialtjänstlagens fjortonde kapitel.
|
Jessika Roswall (M) |
Maria Malmer Stenergard (M) |