Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till förenklade skatteregler för enskilda näringsidkare och fysiska delägare i handelsbolag och tillkännager detta för regeringen.
Landets största småföretagargrupp är de enskilda näringsidkarna. Det finns även ganska många handelsbolag som ägs av fysiska personer. Eftersom de även utgör landets minsta företag är det av stor vikt att beskattningsreglerna är så enkla som möjligt. Detta inte minst som Lagrådet betecknat dessa företags beskattningsregler som så komplicerade att det är på gränsen till det acceptabla.
Den 19 december 2019 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att se över beskattningen av enskilda näringsidkare i syfte att presentera lämpliga åtgärder för att kraftigt förenkla beskattningen av enskilda näringsidkare. Utredningen har presenterats och förslagen ska beredas. Det är av största vikt att denna process kan leda till riktiga förenklingar för företagen.
De enskilda näringsidkarna är ca 800 000 till antalet, ett antal som håller sig förhållandevis konstant över tid. Enskilda näringsidkare kan grovt delas in i två ungefär lika stora grupper. Den ena baserar sin verksamhet på ett fastighetsinnehav (jord- och skogsbruk, hyreshus och industrienheter), som kan vara ganska stort. Det gör det särskilt angeläget att genomföra ytterligare förenklingar för denna stora grupp om målet om en kraftig förenkling ska uppnås.
Utredningen om Förenklade skatteregler (SOU 2014:68) presenterade i oktober 2014 ett flertal som kraftigt skulle förenkla skatteregelverket. Här kan särskilt noteras att förslagen är genomarbetade och remitterade. Regeringen har därför ett färdigt underlag att ta vidare i ett konkret lagstiftningsärende. Dessa förslag är:
Enligt förenklingsutredningens förslag ska dagens 5 000 kr bli 35 000 kr vid marköverföringar enligt FBL, dagens 5 000 kr bli 10 000 kr vid all framtidsupplåtelse och dagens 600 kr bli 1 500 kr vid delägarbeskattade samfälligheter. Genom denna ändring undviks komplicerade beräkningar vid försumbara inkomster.
Skogsavdragsreglerna, som ska förhindra beskattning av kapitaluttag, ger snabbare skogsavdrag vid rationaliseringsförvärv än vid vanliga förvärv. Begreppet rationaliseringsförvärv är mycket komplicerat och tillämpningen har lett till stor osäkerhet. Ett borttagande av begreppet i reglerna om skogsavdrag ger en betydande förenkling och stämmer väl överens om syftet bakom reglerna, att inte beskatta kapitaluttag.
Vid avyttring av en skogsfastighet ska gjorda skogsavdrag återföras till beskattning. Detta gäller även vid delavyttringar. Reglerna om återföring är oklara och svårtillämpade. De föreslagna förenklingarna är stora.
När reglerna om stickår infördes sattes detta till 1914, vilket sedan ändrats till 1952. Skatteförenklingsutredningens förslag (1996) förenklar och stimulerar fastighetsmarknaden genom att förbättringar och återföring 1952–1995 kan slopas.
Skatteförenklingsutredningen föreslog vidare att taxeringsvärdet vid beräkningen av alternativregeln för fastigheter skulle flyttas fram från 1993 till 2010. Utredningen konstaterade att med en sådan ordning minskar det problem som uppkommer vid den positiva räntefördelningen i samband med bl.a. lånefinansierade reparationer av byggnader. En framflyttning av fastighetsåret skulle också avsevärt minska de problem som uppkommer om övergångsposten avskaffas.
Dessa färdiga förslag, väl utredda, bör regeringen överväga att genomföra.
|
Helena Lindahl (C) |
|