2020/21:3128
av Jimmie Åkesson m.fl. (SD)
Investera i Sverige – Sverigedemokraternas förslag till statsbudget 2021
Förslag till riksdagsbeslut
- Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
- Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar till 1 795 miljarder kronor för 2021 och 1 634 miljarder kronor för 2022 (avsnitt 24.1).
- Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2021 enligt vad som anförs i motionen (avsnitt 24.8) samt ställer sig bakom att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
- Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 24.9).
- Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2021 enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 24.6).
- Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2022 och 2023 som riktlinje för regeringens budgetarbete enligt vad som föreslås i motionen (avsnitt 24.7).
Innehåll
2 Den makroekonomiska utvecklingen
2.1 Konjunkturläget i omvärlden
2.3 Coronapandemin, osäkerhet i prognosen
3 Förutsättningar för ekonomisk stimulans
3.1 Det finanspolitiska ramverket
3.2 Svensk statsskuld ur ett internationellt perspektiv
3.3 Lärdomar från tidigare kriser
4 Inriktning för den ekonomiska politiken
5 Uppstart – Investera i Sverige
5.1 Centralt administrerat stöd till hushållen
5.1.3 Ett statligt engångsstöd
5.1.4 Direkta och indirekta effekter
5.1.6 Offentligfinansiell effekt
5.2 Nedsättning av arbetsgivaravgiften
5.6 Investeringar i transportinfrastrukturen
5.7 Rättsväsendet som ekonomisk stimulansåtgärd
5.8 Offentligfinansiell effekt av de ekonomiska stimulanserna
6 Kommuner och regioner i ekonomisk kris
6.1 En förstärkning av det kommunala utjämningssystemet
6.2 Regionaliserad fastighetsskatt
6.3 Indirekta effekter och minskade utgifter
6.4 En kraftfull förstärkning av kommunsektorn
7.2 Vårdgarantikansli och nationell väntelista
7.3 Hälso- och sjukvårdens beredskap
7.4 Personal inom regional sjukvård och kommunal äldreomsorg
7.5 Tillgång till vaccin och läkemedel
8.1 Mer resurser till brottsbekämpning
8.2 En betald polisutbildning, på riktigt
8.4 Flaskhalsar ska byggas bort
8.5 Ett riktigt brottsofferperspektiv
9.1 Sänkt skatt på bensin och diesel
9.2 Nej till miljöskadlig biodiesel
9.4 Nej till försämrat reseavdrag
9.6 Satsningar på infrastruktur
9.7 Coronastöd till kollektivtrafiken
10.1 Högre pensionsavsättningar i stället för högre pensionsålder
10.2 Nej till återinförd pensionärsskatt
10.3 Höjt grundskydd för pensionärer
10.4 Underlätta privat pensionssparande
10.5 Sänkt skatt på investeringsparkonton och kapitalförsäkringar
10.6 Slopad kvalificeringsregel
11 Grundtrygghet för barnfamiljer
11.1 Stärk de socioekonomiskt svaga barnfamiljerna
11.2 Bidrag till förstföderskor
11.3 Graviditetsdagar och mödravårdsbesök
11.4 Barnpension och efterlevandestöd
12 Trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
12.1 Rehabilitering före utförsäkring
12.2 Höjt tak för bostadstillägg för den med sjukersättning
12.3 Sjukersättning för ökad trygghet och rehabilitering
12.4 Flyktingundantaget i sjuk- och aktivitetsersättningen
13.1 Statligt finansierad a-kassa
13.3 Minskade sjuklönekostnader
13.4 Reformera Arbetsförmedlingen
14.1 Satsning på areella näringar
14.2 Prioritera svenskt jordbruk
15.1 Slopat karensavdrag och förskolemiljard
15.2 Höjd status för läraryrket
15.4 Tvååriga praktiska gymnasier
15.6 Kvalitetssatsning på högskolor och universitet
16 Miljö, energi och minskade utsläpp av växthusgaser
16.3 Avskaffa skatten på avfallsförbränning
17 Stärk Sveriges försvarsförmåga
19.2 Kulturlotsar och Sverigecenter
20.1 Ytterligare sänkt fastighetsavgift för utsatta grupper
20.2 Klassificera studentbostäder som elevhem
20.3 Skatt vid andrahandsuthyrning
20.4 Ökad trygghet i utsatta områden
21.1 Nej till återinförd pensionärsskatt
21.3 Sänkta arbetsgivaravgifter
21.5 Sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar
21.6 Lägre skatt på bensin och diesel
21.9 Avskaffad skatt på plastpåsar
21.10 Avskaffad skatt på avfallsförbränning
21.12 Nej till justerad förmånsbeskattning av tjänstebil
21.14 Slopad förmånsbeskattning av sjukvård
22 Fördelningspolitiska effekter
23.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
23.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
23.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
23.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
23.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
23.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
23.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
23.8 Utgiftsområde 8 Migration
23.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
23.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
23.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
23.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
23.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
23.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
23.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
23.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
23.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
23.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
23.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
23.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
23.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
23.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
23.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
23.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
23.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
23.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
24 Statsbudgeten och den offentliga sektorn
24.3 Statsbudgetens saldo och statsskuld
24.4 Den offentliga sektorns finanser
24.6 Förslag till utgiftsramar 2021
24.7 Förslag till utgiftsramar 2022–2023
24.8 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2021
24.9 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2022–2023
Under 2020 har riksdagen antagit tio extra ändringsbudgetar för att hantera akuta problem kopplat till covid-19. Dessa har varit nödvändiga, dels för att väga upp för intäktstapp som är direkt relaterade till de införda restriktionerna, dels för att säkerställa att välmående företag kan fortsätta verksamheten när restriktionerna lyfts. Det krävs dock ytterligare åtgärder för att hantera de långtgående problemen för ekonomin i allmänhet och arbetsmarknaden i synnerhet.
Regeringens svar har varit att använda utrymmet i budgeten för att köpa medhåll från stödpartierna. Miljöpartiet har fått miljarder, bland annat för att öka cyklandet, för ineffektiva klimat- och miljösatsningar samt för investerings- och effektiviseringsstöd som ingen efterfrågar. Liberalerna har fått miljarder för verkningslösa integrationsåtgärder och tillfälliga skattesänkningar som inte ger en krona mer i plånboken för någon under nästa år. Centerpartiet har fått miljarder för riktade satsningar mot unga och nyanlända som skapar alldeles för få jobb till en alldeles för hög kostnad.
På andra sidan behöver symbolpolitiken finansiering. Skatt på plastpåsar, skatt på vitvaror, skatt på avfallsförbränning, skatt på flyg, skatt på att åka bil. Inget område är fredat från den ständiga jakten på nya intäktskällor. Skatt på kläder och skor samt skatt på att ta en kaffe på vägen till jobbet finns med i planeringen.
Sverigedemokraterna väljer en annan inriktning för den ekonomiska politiken. Vi säger nej till regeringens ineffektiva åtgärder för att i stället satsa på sådant som stimulerar köpkraft, jobbskapande och tillväxt – på riktigt. I vårt förslag till budget går vi fram med breda, generella skattesänkningar på att anställa och behålla personal. Vi går fram med resurstillskott till hela rättsväsendet för att stärka tryggheten, med tidigareläggning av infrastrukturprojekt för att skapa långsiktig tillväxt samt med förstärkningar till Sveriges kommuner och regioner. Inte bara för att hantera problemen som uppstått i sviterna av pandemin, utan också för att permanent höja ambitionsnivån i välfärden.
Sammantaget innebär Sverigedemokraternas förslag till budget att ekonomin för alla svenska medborgare stärks och att näringslivet får den stimulans som krävs för att kugghjulen ska börja snurra igen. Vårt förslag innebär också att kommunerna och regionerna får efterlängtade tillskott för att hantera vårdskulden och täcka sina pandemirelaterade kostnader. Därutöver stärks rättsväsendet markant för att motarbeta gängkriminaliteten. Vi satsar också på upprustning och utbyggnad av väg och järnväg. Allt detta och mer därtill samtidigt som vi betalar av statsskulden i en snabbare takt än regeringen så att vi kan vara beredda när nästa kris drabbar Sverige. Det hela möjliggörs genom politiska prioriteringar som regeringen inte vill göra, eller mäktar med, såsom exempelvis ett bantat bistånd eller slopande av ineffektiva integrationsåtgärder.
I kristider behöver vi påminnas om att det finns en tid då krisen är över, då livet återgår till det normala. Vi ska dock inte låta den här krisen gå till spillo. Vi ska nyttja den för att stärka landet, infrastrukturen, tryggheten och folket. Vi ska investera i Sverige.
2 Den makroekonomiska utvecklingen
Coronapandemin har med full kraft slagit mot det svenska samhället. Det gäller såväl direkt smittspridning, insjuknanden, dödsfall, sjukskrivningar, karantän, psykisk ohälsa till följd av isolering, extraordinär belastning på sjukvården och avskurna förbindelser med utlandet som indirekta – men icke desto mindre dramatiska – effekter på ekonomi och arbetsmarknad.
Sverige har dock goda förutsättningar och ett stort handlingsutrymme att motverka en nedgång i den ekonomiska aktiviteten. Den offentliga sektorns skuldsättning är internationellt sett låg, även om den nu kommer att öka, vilket ger ett förhållandevis stort utrymme för ekonomisk stimulans.
2.1 Konjunkturläget i omvärlden
Redan inför 2020 var utsikterna för den globala ekonomin mindre goda. Tillväxten i omvärlden utvecklades svagare under 2019 än åren dessförinnan, global BNP ökade med 3 procent för 2019, vilket är en nedgång från 3,6 procent för 2018. Det var då den lägsta globala tillväxtökningen för ett enskilt år sedan finanskrisen. Avmattningen 2019 berodde bland annat på ökad politisk osäkerhet och upptrappade handelskonflikter åtföljt av en svagare ekonomisk aktivitet än förväntat i de utvecklade länderna, i synnerhet eurozonen, och i vissa stora utvecklingsekonomier.
Coronapandemin har inneburit stora påfrestningar för världsekonomin. Efter kontinuerliga revideringar av förväntad tillväxt beräknas samtliga regioner stå inför en negativ tillväxt för 2020, även om det finns skillnader mellan enskilda ekonomier där länder beroende av sektorer som turism och olja har drabbats hårdare.
Tabell 1 Tillväxtprognos omvärlden, årlig procentuell förändring av real BNP
|
Område |
2019 |
2020 |
2021 |
|
USA |
2,3 |
–8,0 |
4,5 |
|
Eurozonen |
1,3 |
–10,2 |
6,0 |
|
Tyskland |
0,6 |
–7,8 |
5,4 |
|
Frankrike |
1,5 |
–12,5 |
7,3 |
|
Italien |
0,3 |
–12,8 |
6,2 |
|
Spanien |
2,0 |
–12,8 |
6,3 |
|
Japan |
0,7 |
–5,8 |
2,4 |
|
Storbritannien |
1,4 |
–10,2 |
6,3 |
|
Kanada |
1,7 |
–8,4 |
4,9 |
|
Tillväxtekonomier |
3,7 |
–3,0 |
5,9 |
|
Kina |
5,5 |
–0,8 |
7,4 |
|
Indien |
4,2 |
–4,5 |
6,0 |
|
2,9 |
–4,9 |
5,4 |
Källa: IMF, World Economic Outlook Update, juni 2020.
USA har under våren visat upp historiskt höga siffror över nyanmälda arbetslösa. I slutet av mars, när restriktionerna infördes och stora delar av ekonomin stängdes ner, ökade antalet nyanmälda arbetslösa till 6,9 miljoner under den värsta veckan, vilket kan jämföras med det tidigare rekordet på 695 000 nyanmälda arbetslösa på en vecka – från 1982. Sedan dess har antalet nyanmälda arbetslösa och antalet amerikaner som får arbetslöshetsunderstöd sjunkit kontinuerligt, men är fortfarande på nivåer som är långt mycket högre än under USA:s bolånekris 2007–2009. Bortom pandemirelaterade risker har spänningarna mellan USA och Kina trappats upp på flera fronter samtidigt som oljepriset är på fortsatt låga nivåer.
Eurozonen har genomgått en historisk avmattning sedan covid-19 började spridas, med restriktioner som följd. Under det första kvartalet minskade BNP med 3,6 procent jämfört med föregående kvartal, följt av en ännu större minskning för andra kvartalet.
Efter vad som inte kan beskrivas som annat än en kollaps under det första halvåret förväntas tillväxten i eurozonen återhämta sig under andra halvåret, delvis med stöd av en expansiv penning- och finanspolitik men även till följd av lättade restriktioner. Medan prognoserna pekar på en negativ tillväxt för 2020 förväntas tillväxten öka under 2020 och 2021, även om prognoserna präglas av stor osäkerhet.
Arbetslösheten i EU har ökat under året, men mindre än i övriga världen till följd av att ett större antal länder har nyttjat korttidspermittering.
Svensk ekonomi var inför 2020 på väg in i en avmattningsfas, med historiskt svag tillväxt och nedjusterad förväntad tillväxt. Läget förvärrades drastiskt i samband med att smittspridningen av covid-19 ökade i slutet av första kvartalet, vilket gav uttryck i bland annat Konjunkturinstitutets barometerindikator som mäter det aktuella stämningsläget i den svenska ekonomin. Under april sjönk indikatorn, som sammanfattar svar från både företag och hushåll, till lägre nivåer än den lägsta nivån under finanskrisen och utgjorde det största fall som någonsin observerats. Därefter har indikatorn stigit för varje mätning, även om indikatorns nivå visar på ett betydligt svagare stämningsläge än normalt i ekonomin.
Figur 1 Indikatorer i Konjunkturbarometern
Källa: Konjunkturinstitutet.
Medan förväntningarna i tillverkningsindustrin är högre än det historiska genomsnittet, där framför allt företagens högre förväntningar på framtida produktion står för en stor del av uppgången, är tjänstesektorn fortsatt utsatt, där fler företag uppger att efterfrågan faller än att den ökar, och där förväntningarna på efterfrågan har minskat. Vidare rapporterar en stor andel av företagen om personalneddragningar och minskade försäljningspriser.
Figur 2 Tillväxt, BNP, 2019–2023, andel i procent
Källa: Finansdepartementet.
Svensk ekonomi såg ett tydligt tapp i aktivitet under det första halvåret 2020, och särskilt under det andra kvartalet där nedgången i BNP är den största som någonsin uppmätts sedan mätningarna inleddes 1980. Därefter har aktiviteten ökat och de flesta indikatorer visar på att konjunkturen nådde sin botten under det andra kvartalet.
Sammantaget förväntas BNP falla med 4,6 procent under 2020 för att därefter stiga med 4,1 procent nästa år – vilket är en uppskrivning jämfört med tidigare prognoser, även om det råder stor osäkerhet beroende på hur pandemin utvecklas. Den lågkonjunktur som har inletts förväntas dock bli långvarig, där återhämtningstakten till stor del beror på vilka stimulansåtgärder, och deras omfattning, som införs.
För att förbättra förutsättningarna för en snabb återhämtning krävs det åtgärder som riktar sig mot de utsatta sektorerna – däribland hushållen, tjänstesektorn samt bygg- och anläggningsverksamheten. Det kommer även att ha en stor inverkan på sysselsättningsnivån framgent.
Arbetslösheten i Sverige är på fortsatt höga nivåer, och har ökat kraftigt, jämfört med andra EU-länder och förväntas enligt Finansdepartementets senaste prognos från augusti uppgå till 9 procent under 2020 för att därefter öka till 9,5 procent under 2021. Sverige ligger för stunden långt över EU:s genomsnittliga arbetslöshet, och ytterligare ett steg bort från regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Matchningen, mellan arbetssökandes kompetens och företagens kompetensbehov, på svensk arbetsmarknad är fortsatt problematisk. Diskrepansen beror inte främst på förändrad efterfrågan hos arbetsgivarna utan att gruppen arbetslösa i allt större utsträckning består av lågutbildade och utrikes födda. Sverige har, både på kort och på lång sikt, misslyckats med att få nyanlända att anpassa sig till svensk kultur och svensk arbetsmarknad, vilket inneburit en högre jämviktsarbetslöshet och sämre offentliga finanser samt en risk för ett permanent utanförskap och segregerad arbetslöshet.
Figur 3 Arbetslöshet i EU, juli 2020, andel i procent
Källa: Eurostat.
Gapet i arbetslöshet mellan inrikes och utrikes födda är fortsatt stort. Under andra kvartalet 2021 var det relativa arbetslöshetstalet för inrikes födda i åldern 20–64 år 4,7 procent, motsvarande siffra för utrikes födda uppgick till 17,8 procent[1]. Nyanlända från vissa delar av Afrika och Mellanöstern står ut särskilt. I ett läge där högkonjunktur övergått till lågkonjunktur, med högre arbetslöshet som följd, parallellt med en fortsatt automatisering och digitalisering, med minskad efterfrågan på okvalificerad arbetskraft som följd, är det rimligt att anta att gruppen utrikes födda är särskilt utsatt. De riktade åtgärder som nuvarande och tidigare regeringar genomfört har visat sig vara verkningslösa för att minska gapet. Det blir alltmer tydligt att mer behöver göras för att få nyanlända att anpassa sig till den svenska arbetsmarknaden i stället för ytterligare försök med att anpassa den svenska marknaden efter nyanlända.
KPIF-inflationen, där effekten av ändrade bolåneräntor är borträknad, noterades under augusti månad till 0,7 procent. Inflationsförväntningarna hos arbetsmarknadens parter är därutöver fortsatt låga. Detta, tillsammans med låga räntor i omvärlden, försvårar Riksbankens möjligheter att långsamt börja höja reporäntan, vilket i sin tur begränsar penningpolitikens möjligheter att hantera krisen.
2.3 Coronapandemin, osäkerhet i prognosen
Medan Sverigedemokraternas ekonomiska politik tar sin utgångspunkt i scenariot som beskrivs ovan är osäkerheten stor där ett antal faktorer, både globala och lokala, kan påverka den ekonomiska utvecklingen i en mer positiv eller negativ riktning.
Coronapandemin har haft en direkt påverkan på ekonomin där produktionen för varor och tjänster har minskat kraftigt, både till följd av förändrade beteendemönster hos företag och människor men även på grund av restriktioner och andra åtgärder som införts för att begränsa smittspridningen.
Världshälsoorganisationen (WHO) har framhållit att den enda möjligheten att hejda virusutbrottets framfart är genom vaccinering. Trots att det finns ett hundratal vaccin under utveckling, där flera testas inom ramen för kliniska studier, är det inte säkert att det kommer gå snabbt att få fram en variant godkänd för bred användning varpå pandemin under en överskådlig tid kommer att ha en negativ inverkan på den ekonomiska aktiviteten. Vid ytterligare smittspridningsvågor riskerar den ekonomiska nedgången att fördjupas ytterligare, antingen på grund av förlängda restriktioner i Sverige eller återinförda restriktioner i omvärlden, där konkurser leder till att leverans- och värdekedjor förstörs samt en minskad sysselsättning. På andra sidan finns en möjlighet att smittspridningen avtar snabbare än förväntat eller att den ekonomiska utvecklingen i omvärlden ökar till följd av nya stödpaket – vilket skulle gynna svensk exportindustri.
3 Förutsättningar för ekonomisk stimulans
Under 2019 var svensk ekonomi på väg in i en avmattningsfas med avtagande sysselsättningstillväxt och ökad arbetslöshet, även om finanspolitiken låg i linje med överskottsmålet. Sedan mars 2020 har riksdagen beslutat om att införa en rad åtgärder för att skydda företag och arbetstillfällen, snarare än att verka som stimulansåtgärder, med avsikten att utsatta företag ska överleva en period med svag efterfrågan och för att förhindra stigande arbetslöshet. Åtgärderna kan även ses i avseendet att de ska minska risken för att fallet i realekonomisk aktivet ska sprida sig till finans- och fastighetssektorn och orsaka en finansiell kollaps i likhet med finanskrisen 2008–2009. De hittills beslutade åtgärderna har inneburit en försvagning av de offentliga finanserna, men innebär inte på något sätt att utrymmet för fortsatt ekonomisk stimulans är förbrukat.
3.1 Det finanspolitiska ramverket
Det finanspolitiska ramverket är ett verktyg som ska se till att finanspolitiken är långsiktigt hållbar och transparent och har sedan införandet under andra halvan av 1990-talet varit avgörande för den goda utvecklingen av Sveriges offentliga finanser.
Centrala för ramverket är de budgetpolitiska målen: överskottsmålet, skuldankaret, utgiftstaket och balanskravet för kommunerna. I händelse av en kris finns det utrymme att agera utan att det står i konflikt med det finanspolitiska ramverket; det finns varken juridiskt bindande gränser eller formella sanktioner. Att vidta åtgärder som leder till stora avvikelser från överskottsmålet eller skuldankaret, eller till att utgiftstaket måste höjas, innebär inte att ramverket har slutat gälla. Det bör i stället bedömas så att flexibiliteten i ramverket nyttjas i den utsträckning som är tillåtet och i enlighet med delar av det finanspolitiska ramverkets syfte – att skapa en finansiell buffert som kan användas i händelse av en djup lågkonjunktur eller oförutsedd kris.
Figur 4 Statens finansiella sparande, miljarder kronor
Källa: Ekonomistyrningsverket.
Den pågående pandemin har haft en stark negativ påverkan på svensk ekonomi, en utveckling som riskerar att bli särskilt allvarlig om det inte vidtas kraftiga åtgärder för att förhindra att krisen sprider sig till fler delar inom ekonomin. Vid denna akuta kris måste flexibiliteten i det finanspolitiska ramverket nyttjas fullt ut, även om det på längre sikt finns ett behov av att återgå till en strikt finanspolitisk disciplin, med avsikten att stärka förutsättningarna att kunna hantera framtida lågkonjunkturer eller oförutsedda kriser med samma finansiella handlingsfrihet som finns i dag.
3.2 Svensk statsskuld ur ett internationellt perspektiv
Riktmärket för hur stor den konsoliderade bruttoskulden ska vara på lång sikt utgörs av det så kallade skuldankaret, den konsoliderade skulden för hela den offentliga sektorn, även kallat Maastrichtskulden. Skuldankaret är fastställt till att bruttoskulden ska vara 35 procent av BNP. Vid en avvikelse på mer än 5 procentenheter för det senast avslutade, innevarande eller nästkommande året, ska regeringen förklara för riksdagen varför skulden avviker från riktmärket samt vilka åtgärder regeringen avser att vidta för att skulden ska återgå till stipulerade nivåer.
I Finansdepartementets prognos för den ekonomiska utvecklingen beräknades den offentliga sektorns skuldsättning öka till 42,9 procent av BNP under 2020[2]. Trots att statsskulden kommer att öka till följd av åtgärder som vidtas på grund av coronapandemin är den svenska statsskulden låg ur ett internationellt perspektiv. Det skuldkriterium som EU-länderna är bundna av stipulerar att Maastrichtskulden inte får överstiga 60 procent av BNP.
Figur 5 Utvecklingen av Sveriges statsskuld och Maastrichtskuld och genomsnittlig Maastrichtskuld för EU27, procent av BNP
Källa: Riksgälden samt Eurostat.
Det bör dock framhållas att även om det finns utrymme att öka statsskulden är det inte nödvändigtvis önskvärt. En hög skuldsättning riskerar att leda till högre räntor, vilket i sin tur försvårar för landet att betala tillbaka sina skulder. Vissa studier visar på att risken ökar vid ett visst tröskelvärde som uppskattas till cirka 60–70 procent av BNP. Därutöver begränsar en hög offentlig skuld möjligheten att sätta in finanspolitiska åtgärder och kan dämpa olika åtgärders effektivitet då marknaden uppfattar att det finns en hög framtida risk till följd av stora budgetunderskott.
Det finns inga entydiga svar på hur ett lands skuldnivå påverkar den ekonomiska utvecklingen, eller vad som är en optimal nivå på statsskulden. Däremot visar flertalet empiriska studier att det saknas ett samband, eller finns ett positivt samband, mellan skuld och tillväxt upp till cirka 90–100 procent av BNP samt att om skuldkvoten årligen utökas och ett land har återkommande budgetunderskott kan det ha en negativ inverkan på tillväxten[3][4].
Sammantaget går det att konstatera att Sverige har utrymme för att utöka statsskulden för att kunna vidta extrema åtgärder för att hantera de extrema förhållanden som coronakrisen har inneburit, utan att överstiga EU:s skuldkriterium samt fortfarande ha en god marginal till statsskuldsnivåer som riskerar att ha en negativ inverkan på BNP-tillväxten.
3.3 Lärdomar från tidigare kriser
Sverige har tidigare genomlidit ekonomiska kriser, där konsekvenser för näringslivet och effekten av olika ekonomiska stimulansåtgärder undersökts och utvärderats. Medan coronapandemin är en unik kris, då den påverkar både utbud och efterfrågan, finns det generella lärdomar att dra från tidigare.
Coronapandemin har vissa likheter med finanskrisen 2008–2009. Det var då oklart hur långvarig krisen skulle vara och hur den skulle slå mot olika branscher och regioner. 2012 fick Tillväxtanalys i uppdrag av regeringen att undersöka konsekvenserna av finanskrisen för det svenska näringslivet och effekten av näringspolitiken som sattes in för att möta krisen.[5] Bland lärdomarna och rekommendationerna med bäring på framtida insatser inom det näringspolitiska området framkommer bland annat:
- Att befintliga strukturer bör nyttjas för att insatserna snabbt ska nå den tilltänkta målgruppen.
- Att näringspolitiken bör vara av mer generell och dynamisk karaktär i stället för subventioner och enkla program för att skapa långsiktiga förutsättningar för en öppen, dynamisk ekonomi som främjar innovation, förnyelse och hållbar tillväxt.
- Att analysen över vilka åtgärder som ska vidtas har sin utgångspunkt i en tydlig problembeskrivning och vilka konsekvenser problemen kan ge upphov till.
- Att insatser har ett slutdatum för att undvika att de finns kvar även efter att krisens akuta skede är över.
Erfarenheter från tidigare kriser i svensk ekonomi visar även att konsekvenserna för arbetsmarknaden kan bli betydande även vid ett kort krisförlopp, särskilt om krisen leder till brett fallande tillgångspriser.[6]
Effekten av ekonomiska stimulansåtgärder kan delvis mätas genom multiplikatoreffekt, att utgiftsökningen även innebär en intäkt genom arbetstillfällen, ökad konsumtion och fler investeringar. Konjunkturinstitutet genomförde 2016 en studie om multiplikatoreffekter under perioden 1980–2015 som visade på att multiplikatoreffekterna för Sverige tycks vara störst vid stimulans av offentliga investeringar, transfereringar till hushåll och offentlig konsumtion. För sysselsättning visar samma studie att förändrade transfereringar och offentliga investeringar ger störst effekt på antalet sysselsatta, men att effekterna är små.
4 Inriktning för den ekonomiska politiken
Coronapandemin har tagit regeringen på sängen. Åtgärderna har hittills varit senfärdiga och otillräckliga samt bidragit till en osäkerhet för både näringslivet och arbetstagare. Den stigande arbetslösheten borde ha varit en väckarklocka, men sedan regeringen satte upp målet om EU:s lägsta arbetslöshet har mer energi spenderats på att bortförklara den höga arbetslösheten än på åtgärder för att motverka den.
Som nämnts i tidigare kapitel finns det goda förutsättningar, i förhållande både till det finanspolitiska ramverket och till internationella jämförelser av statsskulden, att gå fram med en bred, expansiv finanspolitik och undvika en negativ spiral av minskad ekonomisk aktivitet och ökad arbetslöshet. Detta får dock inte ske på bekostnad av att den konsoliderade bruttoskulden inte på sikt återgår till riktmärket.
Figur 6 Finansiellt sparande i offentlig sektor, miljarder kronor
Källa: BP21 samt egna beräkningar.
Sverigedemokraterna förordar en mer expansiv finanspolitik jämfört med regeringen för 2021, för att därefter övergå till en mer restriktiv finanspolitik för resterande del av budgetperioden, förutsatt att tillväxt och sysselsättning har börjat öka. Genom detta tillvägagångssätt ökar möjligheterna för företag att anställa, för konsumenter att handla och för det offentliga att göra nödvändiga investeringar samtidigt som det förbättrar förutsättningarna för att snabbare nå tillbaka till riktmärket för statsskulden och undviker att den fastnar på alltför höga nivåer.
En grundförutsättning för en effektiv finanspolitik som inte innebär en skenande skuldsättning är en tydlig uppdelning över tillfälliga stimulansåtgärder för att öka den ekonomiska aktiviteten och en medellångsiktig plan för att återgå till skuldankaret.
5 Uppstart – Investera i Sverige
Sverigedemokraternas förslag syftar till att öka köpkraften hos konsumenterna, möjliggöra för fler att komma i arbete genom minskade trösklar för företag att anställa samt underlätta expansion. Satsningarna tar sin utgångspunkt i vad som ger mest effekt sett till tillväxt och sysselsättning, både på lång och på kort sikt. Vidare är åtgärderna tillfälliga för att möjliggöra hög ekonomisk stimulans på kort sikt och en ansvarsfull ekonomisk politik på lång sikt.
5.1 Centralt administrerat stöd till hushållen
Sverigedemokraternas förslag: Ett statligt engångsstöd för samtliga svenska medborgare som är folkbokförda och varaktigt bosatta i Sverige ska införas. Det statliga engångsstödet ska uppgå till 10 000 kronor för medborgare över 5 års ålder och 5 000 kronor för medborgare upp till och med 5 års ålder.
Åtgärderna mot coronapandemins negativa påverkan på ekonomin har hittills främst riktat sig mot näringslivet – av förståeliga skäl. Medan det i krisens initiala skede har varit av vikt att säkerställa att företag kan övervintra och behålla personal behövs det, ju längre krisen fortskrider, åtgärder som stimulerar en återgång till konsumtion och ekonomisk omsättning på högre nivåer. Restriktionerna har inneburit att människor har förlorat sina jobb, att extra kostnader har uppstått för att exempelvis nyttja alternativa resvägar och att hushållens förväntningar på ekonomins tillväxt – både den egna och Sveriges – har sjunkit. I detta skede behövs det en bred, generell åtgärd som stärker hushållens ekonomi samt ökar konsumtionsbenägenheten.
5.1.1 Inriktning
För att åtgärden i det här fallet ska anses vara önskvärd bör ett antal mål uppnås:
- Åtgärden ska rikta sig mot individer och hushåll.
- Åtgärden ska öka konsumtionsbenägenheten.
- Åtgärden ska kunna genomföras skyndsamt.
- Åtgärden ska ha ett tydligt slutdatum.
Stödet bör vara generellt
Med ett generellt, tillfälligt stöd omfattas både hushåll med låg disponibel inkomst och hushåll med hög disponibel inkomst. Den marginella konsumtionsbenägenheten är större bland hushåll med låg inkomst varpå åtgärden väntas ge större effekt inom denna grupp, även om konsumtionsbenägenheten stärks inom samtliga inkomstdeciler. Förutsatt att stödet utgörs av ett nominellt belopp och inte påverkar eller påverkas av övrig inkomst ökar den relativa ekonomiska standarden i högre utsträckning för hushåll med låg disponibel inkomst samtidigt som det inte uppstår några tröskeleffekter. Administrationen av åtgärden minimeras – vilket möjliggör ett effektivt och snabbt genomförande. Därutöver blir åtgärden en engångsinsats som avslutas i anslutning till utbetalningen.
Med utgångspunkt i att stimulansen ska stärka hushållens konsumtionsbenägenhet finns det alternativa tillvägagångssätt i form av sänkt skatt eller ett riktat stöd mot utsatta grupper.
Krisen som uppstått till följd av covid-19 har resulterat i en stigande arbetslöshet. Att i det skedet gå fram med breda skattesänkningar på inkomst som åtgärd är sammankopplat med ett antal negativa faktorer. Dels har åtgärden dålig träffsäkerhet. Den marginella konsumtionsbenägenheten är som störst bland dem med låga inkomster. Dels finns det en risk att låga förväntningar på ekonomin ökar hushållens sparande snarare än deras konsumtion, och då en inkomstskattesänkning är ett kontinuerligt resurstillskott är konsumtionsbenägenheten lägre än om det vore ett tillfälligt tillskott. Därutöver innebär skattesänkningar en långsiktig belastning på statens budget. Till skillnad från ett tillfälligt stöd skulle skattesänkningen leda till att hushållen i högre utsträckning anpassar sig till den högre inkomsten varpå en återställning blir svårare. Slutligen har arbetslösheten primärt ökat på grund av avtagande efterfrågan varpå åtgärder som ökar incitamenten att söka arbete har lägre effekt på kort sikt.
Ett riktat stöd mot utsatta grupper är inte heller en framkomlig väg. Alternativet är vid en första anblick attraktivt. Hushåll med låg disponibel inkomst tenderar att i större utsträckning spendera en större del av ekonomiskt tillskott än hushåll med hög disponibel inkomst – vilka i större utsträckning sparar eller investerar pengarna. En sådan ordning skulle dock innebära problem med ökad administration, vilket ökar kostnaden och riskerar att fördröja åtgärden, tröskeleffekter och risk för fusk. Kvarstår gör då det första alternativet: ett generellt stöd.
Stödet bör vara skattefritt och oavhängigt av inkomst
Med ett generellt stöd i form av ett nominellt belopp som inte påverkas av mottagarens inkomst går det att nyttja nuvarande strukturer för utbetalning, vilket minskar tiden från beslut till utbetalning samt kostnaden för administration samtidigt som utfallet innebär att den ekonomiska standarden ökar mer för individer med låg inkomst (se avsnitt 5.1.6). Stödet bör därtill vara skattefritt och oberoende av övrig inkomst för att inte påverka exempelvis utbetalning av försörjningsstöd, studiemedel eller skattegrundande inkomst.
Stödet bör finansieras genom statsbudgeten
Idén om ett generellt stöd till medborgarna är inte ny. Milton Friedman lyfte åtgärden redan 1969, förvisso mer som ett verktyg för att illustrera konsekvenserna av förändringar i penningmängd än ett politiskt förslag, som sedermera kom att kallas helikopterpengar. Konceptet bygger på att utbetalningen helt finansieras av centralbanken genom ökad penningmängd, eller med andra ord: genom sedelpressen. Det finns dock ett antal problem med denna lösning, däribland:
- Finansiering genom ökad penningmängd utnyttjar centralbankernas makt att kunna skapa pengar till en försumbar kostnad, vilket riskerar att snabbt och oförutsebart urholka värdet på valutan.
- Det går inte att skapa finansiella tillgångar ur intet. Åtgärder som syftar till att finansiera offentliga utgifter eller skattesänkningar utan kostnad för nuvarande eller framtida skattebetalare är till sin natur omöjliga, även om bristen är svårupptäckt.
Därutöver finns det EU-rättsliga begränsningar som omöjliggör monetär finansiering, det vill säga att centralbanken finansierar statens utgifter. Även om det vore möjligt hade det dock inte varit önskvärt, dels på grund av anledningarna som beskrivs ovan men även för att det är ett strikt politiskt beslut och således bör hanteras, och finansieras, av staten.
Det mer attraktiva alternativet är att finansiera åtgärden genom statsbudgeten, antingen inom befintligt reformutrymme eller genom en ökning av statens belåning. Detta alternativ innebär att ökningen på tillgångssidan motsvaras av en identisk ökning på skuldsidan. Sett till att åtgärden syftar till att öka konsumtion och därigenom tillväxt samt det låga ränteläget i världsekonomin är det dock sannolikt att delar av skulden kommer att konsumeras av ökad inflation.
5.1.2 Begränsningar
Kostnaden för stimulansåtgärden har, av förklarliga skäl, en direkt korrelation med antalet som tar del av den. Medan det, som tidigare nämnts, finns skäl att låta stimulansåtgärden vara generell och bred finns det också skäl att begränsa åtgärden till och inom vissa grupper; dels för att minska kostnaden och risken att systemet utnyttjas, men även för att maximera effekten av stimulansåtgärden.
Det bör finnas en åldersgräns för utbetalningen
Syftet med åtgärden är att stärka hushållens konsumtionsförmåga på den inhemska marknaden. Utöver att ett stort, temporärt tillskott ökar konsumtionen mer än ett mindre, kontinuerligt tillskott är utbetalningens storlek i förhållande till hushållets disponibla inkomst en viktig faktor i sammanhanget. Vid en markant ökning av ekonomisk standard ökar sannolikheten att en större del av tillskottet går till sparande snarare än inhemsk konsumtion. I en normal situation hade det inte varit något problem, utan till och med positivt av många anledningar. När det rör sig om en stimulansåtgärd för ökad konsumtion, som kraftigt ökar statens kostnader, finns det dock skäl att utforma åtgärden så att konsumtionen på marginalkronan blir så hög som möjligt.
Utöver beteendeaspekten finns det även en rättvise- och kostnadsaspekt, där åtgärden bör ha en önskvärd fördelningspolitisk effekt samt att den totala kostnaden för åtgärden bör hållas på en så låg nivå som går att motivera utifrån de uppsatta målen.
Av denna anledning bör åtgärden begränsas så att barn till och med fem års ålder omfattas av en halv utbetalning, 5 000 kronor, medan de över fem års ålder omfattas av en hel utbetalning, 10 000 kronor. Detta innebär en besparing om cirka 3 miljarder kronor jämfört med att utbetalningen inte skulle justeras utifrån ålder.
Utländska medborgare bör inte omfattas av förslaget
Utgångspunkten för förslaget är att åtgärden ska rikta sig mot svenska medborgare folkbokförda i Sverige. Syftet med stimulansen, utöver att stärka hushållens ekonomi, är att öka konsumtionen och på så sätt även skapa fler arbetstillfällen. För detta krävs att konsumtionen sker i Sverige varför det finns anledning att begränsa engångsstödet till dem som är folkbokförda och varaktigt boende i Sverige.
Sverigedemokraterna har tidigare presenterat förslag för att uppvärdera medborgarskapet och införa villkor som behöver uppfyllas för att icke-medborgare ska få tillgång till sociala förmåner. Att en bred utbetalning utan krav på motprestation begränsas till personer med svenskt medborgarskap är ett steg i den riktningen.
Det finns därutöver ytterligare skäl att begränsa åtgärden till invånare med svenskt medborgarskap.
Under de senaste åren har ett utbrett bidragsfusk genom nyttjande av falska identiteter uppmärksammats. Sverigedemokraterna avsätter medel i budgeten för att påbörja en omfattande folkräkning. Det är dock troligt att en utbetalning till icke-medborgare skulle resultera i att personer med två eller flera identiteter tillförskansar sig multipelt stöd.
Ett ytterligare problem rör de så kallade remitteringarna, pengar som nyanlända skickar hem till sina familjer i fattigare länder, utifrån deras inverkan på svensk ekonomi och valutan. När växling mot främmande valuta sker innebär det en skadlig försvagning av den svenska kronan. Vid en utbetalning av en betydande summa finns det anledning att anta att storleken på remitteringarna skulle växa och försvaga kronan ytterligare.
EU:s likabehandlingsprincip
EU-rättsliga aspekter kan innebära ytterligare begränsningar. Likabehandlingsprincipen innebär att varje form av diskriminering grundad på nationalitetsskäl är förbjuden. Det innebär bland annat att EU- och EES-medborgare som bedöms ha uppehållsrätt i Sverige har samma rätt till socialt bistånd som svenska medborgare. Sverigedemokraterna gör bedömningen att utformningen av förslaget om ett generellt engångsstöd med krav på svenskt medborgarskap är förenligt med EU-rätten. I det fall att ärendet skulle prövas rättsligt med följden att även EU- och EES-medborgare som är folkbokförda i Sverige ska omfattas skulle det innebära en kostnadsökning om maximalt 4,3 procent, varav majoriteten skulle gå till medborgare i Finland, Norge och Polen.
5.1.3 Ett statligt engångsstöd
Sverigedemokraterna föreslår att ett statligt engångsstöd för samtliga svenska medborgare som är folkbokförda och varaktigt bosatta i Sverige ska införas. Det statliga engångsstödet ska uppgå till 10 000 kronor för medborgare över fem års ålder och 5 000 kronor för medborgare upp till och med fem års ålder. Engångsstödet ska inte påverkas av mottagarens inkomst, och det ska ej heller påverka mottagarens övriga offentliga stöd och förmåner. Stödet ska betalas ut vid ett tillfälle och finansieras genom statsbudgeten.
Liknande stimulansåtgärder har nyttjats i USA[7] och Hongkong[8] i sviterna av coronapandemin. Åtgärderna har ännu inte utvärderats, delvis beroende på att de nyligen genomfördes och att det inte har förflutit tillräckligt lång tid för att följa upp effekterna. Däremot kan det konstateras att det, givet erfarenheterna från dessa länder, är möjligt att skyndsamt gå från beslut till det att pengarna når hushållen.
5.1.4 Direkta och indirekta effekter
Den omedelbara effekten av åtgärden är att hushållens disponibla inkomst stiger påtagligt. En del av denna förstärkning kommer sannolikt gå till eget sparande, men en betydande andel kommer högst sannolikt och i enlighet med ekonomisk empiri stimulera konsumtion. Följaktligen ökar även statens skatteintäkter från moms och punktskatter.
Genom Statistiska centralbyråns mikrosimuleringsmodell (Fasit) går det att beräkna effekter av förändringar i skatte‑, avgifts- och transfereringssystemen för individer och hushåll. Det är möjligt att beräkna hur förändringar i dessa system påverkar olika grupper i samhället samt vilken effekt de får på de offentliga finanserna. Förslaget om ett statligt engångsstöd skulle innebära att skatteintäkter från moms och punktskatter ökar med knappt tio miljarder kronor 2021.[9]
På längre sikt stiger företagens omsättning och behovet av att anställa, vilket skapar skatteintäkter och en ökad sysselsättning. Dessa effekter har stor betydelse fram till den tidpunkt då tillväxttakten väntas återhämta sig genom marknadskrafterna.
5.1.5 Fördelningsanalys
Nedan redovisas procentuell förändring av ekonomisk standard per decil, kön, ålder samt familjetyp till följd av ett engångsstöd på 10 000 kronor. Samtliga inkomstdeciler gynnas av reformen. För de lägre decilerna är dock den procentuella förbättringen av ekonomisk standard högre än för de högre decilerna. Både kvinnor och män får höjd ekonomisk standard av reformen även om kvinnor gynnas något mer än män. Samtliga åldersgrupper gynnas.
I fördelningsanalysen redovisas förändring av genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet (ekonomisk standard). Disponibel inkomst är summan av samtliga bostadshushållsmedlemmars skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. För att kunna göra jämförelser mellan olika hushållstyper divideras hushållets disponibla inkomst med en konsumtionsvikt som i sin tur är bestämd av hushållets sammansättning.
Figur 7 Förändring av ekonomisk standard 2021 till följd av det föreslagna statliga engångsstödet, deciler
Källa: Fasit MSTAR 2018, version 3.
Tabell 2 Förändring av ekonomisk standard 2021 för kvinnor respektive män till följd av det föreslagna statliga engångsstödet
|
Kön |
Disponibel inkomst före reform |
Förändring i procent |
|
Kvinnor |
312 654 |
4,1 |
|
Män |
328 760 |
3,9 |
Källa: Fasit MSTAR 2018, version 3.
Tabell 3 Förändring av ekonomisk standard 2021 för olika åldersgrupper till följd av det föreslagna statliga engångsstödet
|
Åldersgrupp |
Disponibel inkomst före reform |
Förändring i procent |
|
0–19 |
273 430 |
5,3 |
|
20–24 |
283 461 |
4,6 |
|
25–34 |
289 416 |
4,3 |
|
35–44 |
297 964 |
4,6 |
|
45–54 |
355 596 |
3,9 |
|
55–64 |
395 498 |
3,2 |
|
65–74 |
340 131 |
3,6 |
|
75– |
260 148 |
4,6 |
Källa: Fasit MSTAR 2018, version 3.
Tabell 4 Förändring av ekonomisk standard 2021 för olika familjetyper till följd av det föreslagna statliga engångsstödet
|
Familjetyp |
Disponibel inkomst före reform |
Förändring i procent |
|
Ensam –64, ej barn |
280 091 |
3,5 |
|
Ensam med barn |
213 078 |
6,1 |
|
Sambo –64, ej barn |
430 605 |
3,1 |
|
Sambo, 1 barn |
328 515 |
4,2 |
|
Sambo, 2 barn |
313 423 |
5,8 |
|
Sambo, 3+ barn |
239 744 |
6,5 |
|
Ensam 65+, ej barn |
234 577 |
4,2 |
|
Sambo 65+, ej barn |
339 901 |
3,9 |
|
Övriga hushåll |
342 306 |
4,0 |
Källa: Fasit MSTAR 2018, version 3.
5.1.6 Offentligfinansiell effekt
Tabell 5 Offentligfinansiell effekt år 2021 av att införa ett statligt engångsstöd, miljarder kronor
|
Staten |
–82,0 |
|
varav engångsstöd |
–91,7 |
|
varav moms och punktskatter |
9,7 |
|
Totalt offentlig sektor |
–82,0 |
Källa: Fasit MSTAR 2018, version 3 samt egna beräkningar.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 82,0 miljarder kronor 2021.
5.2 Nedsättning av arbetsgivaravgiften
Sverigedemokraternas förslag: Den allmänna löneavgiften ska sänkas från 11,62 procent till 8,715 procent under det första halvåret 2021.
Under våren 2020 genomfördes en av de första åtgärderna för att lindra coronapandemins påverkan på näringslivet, en tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifterna under en period om fyra månader. Sverigedemokraterna förordade vid tidpunkten ett helt avskaffande av arbetsgivaravgiften under den mest akuta perioden, men biträdde likväl regeringens förslag som – sin begränsade karaktär till trots – medgav en viss finansiell respit till företagen. Sverigedemokraterna ser det som synnerligen angeläget att fortsätta arbetet med att stärka företagarna under denna återhämtningsperiod. Generella lättnader av arbetsgivaravgiften och egenavgifterna är då den mest framkomliga vägen.
Invändningarna mot tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifter, under perioden mars–juli 2020, bestod främst av att det även gynnar företag som går relativt bra, trots eller i vissa fall kanske till och med tack vare, covid-19. Det bör dock inte läggas någon större vikt vid den typen av invändning. Går det bra för ett visst företag – trots ekonomisk kris – och en tillfällig reform bidrar till att det går ännu bättre så är det inte problematiskt i sig. Det innebär att företaget i fråga har möjlighet att expandera sin verksamhet, nyanställa personal eller göra andra typer av investeringar. Att åtgärden inte är träffsäker, såtillvida att den inte enkom gynnar företag som det går dåligt för, är i sammanhanget således av mindre relevans.
Företag har i normalfallet inte endast privatpersoner som kunder utan även andra företag. Går det bra för exempelvis dagligvaruhandeln innebär det i förlängningen att det även går bra för leverantörer och för transportbranschen och så vidare.
Arbetsgivaravgiften för innevarande år uppgår till 31,42 procent och består av ett flertal ingående moment som i sin tur korrelerar till andra utgifter: ålderspensionsavgiften till ålderspensionssystemet, föräldraförsäkringsavgiften till föräldraförsäkringen och så vidare. Den allmänna löneavgiften (11,62 procent, eller en dryg tredjedel av hela arbetsgivaravgiften) har dock ingen motsvarande korrelation utan är att betrakta enbart som en skatt på att anställa och att inneha personal.
Sverigedemokraterna förordar att den allmänna löneavgiften sänks tillfälligt med en fjärdedel under första halvåret 2021 i syfte att stärka företagen och rikta incitament till nyanställningar. Detta gynnar såklart samtliga företag men i synnerhet de mest personalintensiva.
Åtgärden innebär även att Sveriges kommuner och regioner får ytterligare tillskott. Sett till att det finns cirka 1,2 miljoner anställda inom kommunsektorn innebär det minskade utgifter om cirka 6,15 miljarder kronor.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 23,30 miljarder kronor 2021, förstärka kommunsektorn med 6,15 miljarder kronor 2021 och förstärka ålderspensionssystemet med 1,10 miljarder kronor.[10]
Många företag har haft stora utgifter kopplade till sjuklöner. Anställda med lindriga symptom – som i normala fall förmodligen hade gått till jobbet ändå – har av naturliga skäl valt att inte göra det. Eftersom det också ligger i hela samhällets intresse att man faktiskt stannar hemma trots att man enbart har lindriga förkylningssymptom är det rimligt att staten tar ett större ansvar för företagens sjuklönekostnader än vad som annars är fallet.
Sverigedemokraternas förslag är att 2019 betraktas som ett ”basår” med ”normala” sjuklönekostnader. De kostnader som överstiger basåret för 2021 får antas vara coronarelaterade och bör således landa på staten snarare än på företagen.
Förslaget går dock inte att beräkna ex ante varpå det inte går att avsätta medel i denna budget varpå finansiering får ske genom kommande ändringsbudget ex post. Det viktigaste i nuläget är dock utfästelsen visavi företagen för att lindra deras oro.
Att staten tar ett ökat finansieringsansvar för kommunernas och regionernas välfärdsverksamhet är angeläget även under mer ekonomiskt normala förhållanden. Detta i synnerhet då det är regeringen som har tvingat på kommunerna en ökad kostnadsbörda, inte minst i samband med en okontrollerad migrationspolitik. Även som regelrätt stimulansåtgärd betraktat är det ett tämligen effektivt användande av statens resurser att satsa på offentlig välfärdsverksamhet i form av ökade tillskott till kommunsektorn. Vare sig det leder till höjda lärarlöner, fler undersköterskor, nybyggnation av äldreboenden och förskolor eller en kombination av samtliga så ökar det den ekonomiska aktiviteten.
Sverigedemokraternas samlade budgetpolitik leder – direkt eller indirekt – till påtagliga ekonomiska förstärkningar av kommunsektorn. Dit hör bland annat:
- Lägre arbetsgivaravgifter. Huvudsyftet är att stärka och stötta det privata näringslivet, men även kommunerna är arbetsgivare och gynnas således ekonomiskt av lägre arbetsgivaravgifter.
- Stärkt garantipension. Garantipensionen riktas mot de mest socioekonomiskt utsatta äldre och är ingen nettotransferering utan tvärtom skattepliktig, vilket även innebär att högre garantipensioner medför högre kommunala skatteintäkter.
- Höjd a-kassa. Även arbetslöshetsförsäkringen är en skattepliktig inkomst och ingen nettotransferering. Ett högre tak i a‑kassan leder således till högre kommunala skatteintäkter.
- Regionalisering av viss fastighetsskatt. Fastighetsskatt som utgår på industrienheter och elproduktion går i dag oavkortat till staten. Sverigedemokraterna föreslår att denna i stället går direkt till den berörda regionen, vilket förstärker dess möjligheter att bedriva främst sjukvård men även kollektivtrafik.
Utöver detta förordar Sverigedemokraterna ett betydligt högre anslag till det kommunala utjämningssystemet, dels för 2021 men även framgent. Den sammanlagda bäringen på kommunsektorns finanser av Sverigedemokraternas budgetpolitik framgår under avsnitt 6.4.
5.5 Höjt rotavdrag
Sverigedemokraternas förslag: Avdraget för arbetskostnaden vid renovering, ombyggnad och tillbyggnad (rot) ska höjas från 30 procent till 50 procent under 2021.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 4,50 miljarder kronor 2021.[11]
5.6 Investeringar i transportinfrastrukturen
Sverigedemokraternas förslag: Arbetet med utveckling och vidmakthållande av statens infrastruktur ska stärkas med inriktning på att tidigarelägga projekt med korta ledtider.
Långsiktiga infrastrukturprojekt är egentligen inte särskilt motiverade som stimulanspolitik betraktat, eftersom ledtiderna är så pass långa – inte sällan längre än en hel konjunkturcykel. Överlag bör infrastrukturprojekt stå på sina egna meriter, oaktat konjunkturläget. Det finns emellertid ett par projekt med tämligen korta ledtider, det vill säga projekt som kan starta väldigt snart. Det finns också anledning att öka ambitionerna för vidmakthållande och underhåll, inte minst i järnvägsnätet. Även flera vägar, inte minst på landsbygden och kanske i synnerhet i Norrlands inland, lider också av eftersatt underhåll. Sverigedemokraterna anser att Trafikverket bör få i uppdrag att konkretisera sådana projekt som kan starta med kort ledtid samt öka ambitionerna vad avser underhåll av väg- och järnvägsnätet.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 19,50 miljarder kronor 2021.
5.7 Rättsväsendet som ekonomisk stimulansåtgärd
Sverigedemokraternas förslag: Polismyndigheten ska tillföras resurser för att införa en riktad lönesatsning och en betald polisutbildning samt för att anställa 5 000 ordningsvakter. Antalet anstalts- och häktesplatser ska byggas ut. Åklagarmyndigheten och Sveriges Domstolar ska tillföras ytterligare resurser.
Ett stärkt rättsväsende är en grundsten för ett tryggare samhälle. Åtgärder inom området ger även positiva effekter för ekonomin. Myndigheterna inom rättsväsendet sysselsätter i dag över 50 000 människor. Med Sverigedemokraternas förslag till budget – med kraftigt ökade resurser – kommer antalet anställda att öka under de kommande åren. Därutöver skapas indirekta sysselsättningseffekter när det behövs nya anstalter och polishus för att matcha Sverigedemokraternas ambitioner inom området. Nedan beskrivs de större åtgärderna på ett övergripande plan. Mer detaljerad information om förslagen återfinns under avsnitt 8.
5.7.1 Polismyndigheten
För att Polismyndigheten ska nå målet om 10 000 fler polisanställda behöver det bli mer attraktivt att utbilda sig och arbeta som polis. För att poliserna sedan ska synas på gator och torg krävs det administrativ personal som övertar uppgifter som inte kräver polisiär kompetens.
Sverigedemokraterna föreslår därför bland annat en riktad lönesatsning för poliser, att det införs en betald polisutbildning där lön betalas ut under utbildningstiden, att administrativ personal anställs samt att 5 000 ordningsvakter anställs för att öka närvaron i samhället.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 6,63 miljarder kronor 2021.
5.7.2 Kriminalvården
Det finns en betydande överbelastning på Sveriges kriminalvård. Både häkten och anstalter överstiger vid tillfällen taket i kapacitet och det finns kontinuerligt toppar där enskilda häkten eller anstalter dras med överbeläggning. Sverigedemokraterna föreslår därför att Kriminalvården tillförs medel för att öka antalet anstaltsplatser samt för att hyra anstaltsplatser utomlands.
En utökad kriminalvård skapar vidare arbetstillfällen vid byggnation och kräver nyanställning av personal vid en utökad verksamhet framgent. Utbildningen för anställda är i många fall 8–24 veckor, vilket innebär en snabb effekt för ökad sysselsättning.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 2,22 miljarder kronor 2021.
5.8 Offentligfinansiell effekt av de ekonomiska stimulanserna
Tabell 6 Sammanställning av offentligfinansiella effekter för stimulanspaketet år 2021, miljarder kronor
|
Satsningar på kommunsektorn |
10,00 |
|
Nedsatta arbetsgivaravgifter |
23,30 |
|
Centralt administrerat stöd till hushållen |
82,00 |
|
Höjt rotavdrag |
4,50 |
|
Satsningar på transportinfrastruktur |
19,50 |
|
Satsningar på ökad trygghet |
11,16 |
|
Totalt |
150,46 |
6 Kommuner och regioner i ekonomisk kris
Redan före coronakrisen hade många kommuner och regioner ett pressat ekonomiskt läge. Var tredje kommun hade ett budgetunderskott för 2019, var femte såg sig tvingad att höja kommunalskatten inför 2020 och åtta av tio kommuner planerade besparingar inom kommunernas stora kärnverksamheter som äldreomsorg och skola.
Under 2020 har kommunsektorn, med anledning av coronapandemin, fått ökade statsbidrag med 21 miljarder kronor. Behovet är dock större än så och kommunerna som redan innan krisen stod inför en försvagad konjunktur och demografiska utmaningar riskerar nu att få höja skatten eller skära ner på kärnverksamhet om det inte kommer ytterligare tillskott. Regionerna har en än mer prekär situation där prognoserna för i stort sett samtliga regioner visar på underskott, trots statsbidragen, för 2020.
Utöver att både kommuner och regioner behöver fortsätta att effektivisera verksamheten och se över sina prioriteringar är det ofrånkomligt att det behövs ökade generella statsstöd för att undvika stora skattehöjningar och neddragning på personal, som i sin tur riskerar att leda till en fortsatt avmattning i ekonomin.
Regeringens förslag om en förstärkning av det kommunala utjämningssystemet är ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt. Sverigedemokraterna vill därför gå fram med ytterligare tillskott till kommunsektorn för att möta utmaningarna som kommunerna och regionerna står inför, för att kommunerna och regionerna ska ha en möjlighet att anställa och förbättra arbetsvillkor och för att staten ska ta sitt ansvar för kostnaderna kopplade till coronapandemin.
6.1 En förstärkning av det kommunala utjämningssystemet
Sverigedemokraternas förslag: Anslaget för kommunalekonomisk utjämning ska ökas med 10 miljarder kronor 2021.
Pandemin har inte bara inneburit ökade kostnader för kommuner och regioner i form av extrapersonal, skyddsmaterial, läkemedel och fler intensivvårdsplatser. Den har även inneburit att intäkterna har minskat samt att delar av verksamheten avstannat. Även efter pandemin kommer kommuner och regioner ha ett stort personalbehov för att exempelvis hantera det stora antalet operationer som skjutits upp.
Kommunsektorn påverkas även av en minskad skattebas, och ökade kostnader för ekonomiskt bistånd, när arbetslösheten stiger till följd av pandemin. Med anledning av korttidspermitteringar har denna effekt begränsats under 2020, men under de kommande åren kommer effekten vara desto större. Därutöver har kommuner och regioner sett intäktstapp från den egna verksamheten, exempelvis inom tandvård.
Sammantaget innebär detta att de ekonomiska effekterna av covid-19 behöver ses i ett större sammanhang och inte enbart med utgångspunkt från de direkta kostnaderna, vilket även gäller förstärkningen av statsbidragen. Sverigedemokraterna föreslår därför att det kommunala utjämningssystemet tillförs en förstärkning om totalt 30 miljarder kronor över tre år för att ge kommunsektorn rimliga förutsättningar att upprätthålla god välfärd, fungerande offentliga kärnverksamheter parallellt med ett rimligt skattetryck, utan att ytterligare behöva öka skuldbördan. Därmed förbättras även förutsättningarna avsevärt att inför framtiden upprätthålla krisberedskap, som i många avseenden är just ett lokalt ansvar.
Förslaget ökar utgifterna i statens budget med 10,00 miljarder kronor 2021 samt förstärker kommunsektorns ekonomi med 10,00 miljarder kronor 2021.
6.2 Regionaliserad fastighetsskatt
Sverigedemokraternas förslag: Skatteintäkterna från den statliga fastighetsskatten på industrienheter och elproduktionsenheter ska tillfalla regionerna i stället för staten.
Sjukvårdens finansiering faller väsentligen tillbaka på regionerna, vars ekonomi var pressad redan före coronakrisen. Behoven är avsevärda, samtidigt som höjningar av regionalskatten riskerar att ytterligare förvärra situationen genom att familjer och företag flyttar. Lägg därtill att regionerna kan ha svårt att behålla sin personal, som vänder ryggen åt de hårda arbetsförhållandena. Orsakerna är många och komplexa, men bristen på resurser går inte att bortse från.
Regionerna skulle dra nytta av satsningen på det kommunala (och regionala) utjämningssystemet enligt ovan. Därutöver vill Sverigedemokraterna stärka regionernas ekonomi genom att flytta över skatteinkomster från industrifastigheter samt elproduktionsenheter, så att dessa medel kommer regionerna till del i stället för att gå direkt till statskassan, vilket är fallet i dag. För 2021 skulle detta innebära en förstärkning av regionernas ekonomi med cirka 3,4 miljarder kronor.
Detta sker utan så kallad öronmärkning och innebär därmed en generell budgetförstärkning för regionerna, vilket skulle förbättra förutsättningarna att tillhandahålla god sjukvård och upprätthålla och utveckla infrastruktur i enlighet med lokala behov. Förslaget gagnar samtliga regioner. Samtidigt finns en nord-sydlig dimension och en skillnad mellan stad och landsbygd. Södra Sverige och storstadsregionerna får ett tillskott på mellan 150 och 310 kronor per person och år, medan exempelvis Jämtland får 1 350 kronor per person och år.
Tabell 7 Regionalisering av statlig fastighetsskatt avseende industri- och elproduktionsenheter, utfall totalt samt per capita
|
Region |
Skatteintäkter totalt, 2020, tkr |
Befolkningsstorlek, 2018 |
Skatteintäkter per capita, tkr |
|
Jämtland |
175 764 |
130 280 |
1,35 |
|
Norrbotten |
284 515 |
250 497 |
1,14 |
|
Västernorrland |
208 443 |
245 453 |
0,85 |
|
Västerbotten |
230 191 |
270 154 |
0,85 |
|
Halland |
141 302 |
329 352 |
0,43 |
|
Jönköping |
139 115 |
360 825 |
0,39 |
|
Uppsala |
132 025 |
376 354 |
0,35 |
|
Dalarna |
98 303 |
287 191 |
0,34 |
|
Gävleborg |
95 264 |
286 547 |
0,33 |
|
Västra Götaland |
552 582 |
1 709 814 |
0,32 |
|
Kalmar |
71 046 |
244 670 |
0,29 |
|
Värmland |
79 565 |
281 482 |
0,28 |
|
Östergötland |
129 766 |
461 583 |
0,28 |
|
Örebro |
82 983 |
302 252 |
0,27 |
|
Kronoberg |
47 902 |
199 886 |
0,24 |
|
Gotland |
14 314 |
59 249 |
0,24 |
|
Skåne |
308 887 |
1 362 164 |
0,23 |
|
Västmanland |
62 097 |
273 929 |
0,23 |
|
Södermanland |
66 410 |
294 695 |
0,23 |
|
Stockholm |
447 780 |
2 344 124 |
0,19 |
|
Blekinge |
25 616 |
159 684 |
0,16 |
|
Summa |
3 393 870 |
|
|
Källa: Riksdagens utredningstjänst, dnr 2019:1346.
Reformen gynnar alltså i synnerhet Norrlands inland, som de facto har strukturella nackdelar kopplade till långa avstånd. Regionerna får också ytterligare ett incitament att attrahera långsiktiga investeringar i och med att en större andel av företagens kassaflöde kommer regionerna till del.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 3,39 miljarder kronor 2021 samt förstärka regionernas ekonomi med 3,39 miljarder kronor 2021.
6.3 Indirekta effekter och minskade utgifter
Även i andra avseenden skulle kommun- och regionsektorn dra nytta av Sverigedemokraternas politik. Höjt tak i a‑kassan och höjd garantipension innebär högre skatteintäkter, och lägre arbetsgivaravgifter medför lägre utgifter, se tabell 8.
Diskussionen handlar i hög utsträckning om att på olika sätt överföra medel från staten till kommuner och regioner. Detta är helt motiverat, givet att Sverige har relativt goda statsfinanser, medan behoven i kommuner och regioner är betydande.
Det är samtidigt minst lika viktigt att se över utgifterna. Svensk politik har en olycklig tradition som i korthet går ut på att omfattande offentliga åtaganden uppstår genom beslut på riksnivå, som sedan måste hanteras och finansieras av kommuner och regioner. Sverige behöver en mycket bred och kritisk diskussion kring vad som är och vad som inte är ett offentligt ansvar, och vi gör inte anspråk på att gå till botten med den diskussionen här och nu. Slopat krav på modersmålsundervisning (undantaget de nationella minoritetsspråken) skulle exempelvis innebära en besparing på 1,9 miljarder kronor per år. Att slopa det tredje året på praktiska gymnasier innebär, då reformen slagit igenom (vilket blir fallet först 2024 om reformen genomförs i år) en besparing på 4,4 miljarder kronor per år.
6.4 En kraftfull förstärkning av kommunsektorn
Sammantaget innebär Sverigedemokraternas budgetförslag att kommunsektorns finanser förstärks kraftigt, både genom ökade intäkter och minskade utgifter. Därutöver har Sverigedemokraterna ett antal förslag som innebär ökade riktade statsbidrag, exempelvis utbyggda beredskapslager, men då dessa är öronmärkta för åtgärden förstärker de inte kommunsektorns disponibla resurser och ingår därför inte i beräkningarna nedan.
Tabell 8 Åtgärder som påverkar ekonomin i kommuner och regioner, miljarder kronor
|
Ökade intäkter |
2021 |
2022 |
2023 |
|
Regionalisering av fastighetsskatt |
3,39 |
3,39 |
3,39 |
|
Höjt tak i a-kassan |
|
|
0,60 |
|
Höjd garantipension |
1,44 |
1,52 |
1,52 |
|
Ökade tillskott i utjämningssystemet |
10,00 |
10,00 |
10,00 |
|
Minskade utgifter |
|
|
|
|
Lägre arbetsgivaravgifter |
6,15 |
2,77 |
3,25 |
|
Slopat lagkrav modersmålsundervisning (ej minoritetsspråk) |
1,9 |
1,9 |
1,9 |
|
2-årigt praktiskt gymnasium |
|
|
2,6 |
|
Övriga reformer |
–0,84 |
–2,44 |
–2,15 |
|
Förstärkning kommunsektorn |
22,04 |
17,14 |
21,11 |
Källa: Egna beräkningar.
Figur 8 Förstärkning kommuner och regioner, miljarder kronor
Källa: Egna beräkningar.
Det ligger i sakens natur att medborgare har mer långtgående sociala rättigheter än icke-medborgare, även om det självklart ska gå bra att arbeta och bo i Sverige även om man kommer från ett annat land. Sverigedemokraterna förordar vissa begränsningar vad gäller skattefinansierad välfärd till icke-medborgare, vilket i ett internationellt perspektiv är en helt normal ståndpunkt.
Vissa bidrag till utländska medborgare bör omprövas och Sverigedemokraterna står inte bakom reformerna om villkorslös vård till illegala migranter, akutvård undantaget.
Den omedelbara offentligfinansiella effekten av detta är svår att uppskatta och inkluderas inte i den aktuella budgetkalkylen, men det skulle vara till gagn för både stat, regioner och kommuner, på både kort och lång sikt.
Svensk vård håller hög internationell standard vad gäller medicinska resultat, men det finns enorma problem vad gäller vårdens kapacitet och tillgänglighet. Sverige hamnar numera långt ner i internationella jämförelser över antal vårdplatser per invånare och har enligt aktuella siffror lägst antal vårdplatser per 1 000 invånare i hela EU. För vårdpersonalen är detta i sig ett arbetsmiljöproblem.
Därutöver har Sverige, delvis till följd av coronapandemin, byggt upp en kraftig vårdskuld, där hundratusentals svenskar väntar på operation. Siffran präglas av stor osäkerhet då exempelvis de som avstått från att söka vård inte finns med i statistiken. Arbetsbelastningen har därutöver varit hög och personalbehovet kommer att vara stort även framgent.
Figur 9 Antal sjukhussängar per 100 000 invånare, 2018
Källa: Eurostat.
Figur 10 Måluppfyllelse, operationer/åtgärd, alla regioner, andel i procent
Källa: Sveriges Kommuner och Regioner.
Många regioner befinner sig i en ond spiral med uppsägningar och ökande kostnader till följd av ökande andel inhyrd personal. Problematiken bottnar delvis i rent demografiska orsaker och delvis i det faktum att medicinska landvinningar kan innebära större bördor för vårdkedjan. Jämförelser med exempelvis Danmark visar dock att nordiska länder har goda möjligheter att hålla jämna steg med utvecklingen och att svensk vård kan förbättras.
Sverigedemokraternas sjukvårdspolitik genomsyras av ett bevarande av offentligfinansierad vård av högsta kvalitet, höjda ambitionsnivåer vad gäller tillgänglighet, stärkt statlig finansiering i kombination med ett större övergripande statligt ansvar samt bättre samordning mellan olika regioner. I dagens globaliserade samhälle måste också en seriös diskussion föras kring vem som ska ha tillgång till skattefinansierad vård.
Skattefinansierad sjukvård har endast legitimitet om den kan leva upp till hälso- och sjukvårdslagens ambitioner. Det innebär att tillgängligheten måste förbättras inom många verksamheter över hela landet. Kortare väntetider skulle bidra till ett stärkt förtroende för vården och skulle öka den offentliga hälso- och sjukvårdens legitimitet.
7.1 Vårdskuld
Sverigedemokraternas förslag: För att reducera vårdköer och för att förbättra vidareutbildningen av sjuksköterskor ska regionerna tillföras ytterligare resurstillskott.
I stort sett samtliga regioner brottades med långa vårdköer och stora ekonomiska underskott redan innan covid-19-pandemin. Över 700 operationer ställs in varje vecka med anledning av den rådande pandemin och situationen med de långa vårdköerna i Sverige, som redan innan klassats bland de längsta i Europa, kommer att påverkas mycket negativt. I nuläget är det omkring 44 000 operationer som är inställda, vilket innebär att över hundratusentals människor väntar på sina operationer.
Regeringen har nu totalt satsat 28 miljarder kronor extra till kommuner och regioner, vilket främst ska täcka upp för minskade skatteintäkter som orsakas av pandemin. Det är långt ifrån tillräckligt. Enligt beräkningar från SKR saknas det 30 miljarder kronor fram till 2022 enbart för att kunna bibehålla samma bemanningsnivå i välfärden som vi har i dag.
Sverige kommer att behöva hantera en enorm vårdskuld när den pågående krisen har lagt sig och därför krävs det ett kraftfullt krisberedskapspaket för att möta hälso- och sjukvårdens behov efter covid-19-pandemin.
För att möta vårdskulden på ett effektivt och jämlikt sätt behöver staten gå in och ta ett tydligt ansvar. Med en nationell väntelista kan den regionala ojämlikheten motverkas och tillgången till vård förbättras. Socialstyrelsen bör därför ges mandat att samordna vårdköerna och påbörja arbetet med en nationell väntelista.
För att kunna klara vårdskulden krävs det ytterligare resurser till regionernas hälso- och sjukvård, som ska bidra till ökad kapacitet och tillgänglighet, där regionerna självständigt hanterar och fördelar resurserna utifrån varje regions särskilda behov och förutsättningar, se figur 8.
7.2 Vårdgarantikansli och nationell väntelista
Sverigedemokraternas förslag: Socialstyrelsen ska tilldelas ett särskilt samordningsansvar för vårdköerna och en nationell väntelista ska införas.
Varje enskild region kommer få det svårt att korta vårdköerna och erbjuda en jämlik vård till sin befolkning. Landets sjukvård behöver ses som en helhet, med ett samlat grepp om köerna. Staten måste ta ett större ansvar för att komma till rätta med effekterna av pandemin.
Sverigedemokraterna föreslår därför att det inrättas ett vårdgarantikansli för vårdköer under Socialstyrelsens regi samt att en nationell väntelista införs för behandlingarna och operationerna med längst vårdköer. Vårdgarantikansliet bör också ta fram underlag och upprätta samverkansavtal med olika vårdgivare, offentliga och privata, svenska och utländska, för att kunna öka vårdkapaciteten inom såväl behandling som operation och rehabilitering.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,20 miljarder kronor 2021.
7.3 Hälso- och sjukvårdens beredskap
Sverigedemokraternas förslag: Den svenska krisberedskapen ska förstärkas genom regionala beredskapslager med läkemedel, skyddsutrustning och medicinsk utrustning.
Det är i huvudsak regionerna som ansvar för beredskapen inom hälso- och sjukvården. Landets regioner ska enligt lagstiftningen kunna hantera krissituationer i fred. Ansvaret innebär således att det ska finnas beredskapslager av både utrustning och läkemedel. Dock är lagstiftningen otydlig gällande vad för typ av beredskap som förväntas och hur lång tid regionerna ska väntas klara sig på upprättade beredskapslager.
Finansieringen av den regionala beredskapen och dess beredskapslager är en mycket angelägen fråga. I dag brottas både regioner och kommuner med kraftiga ekonomiska underskott, vilket innebär att man har svårt att klara den dagliga verksamheten. Av den anledningen finns det i många fall inte ytterligare svängrum att finansiera en tillförlitlig beredskap.
Nuvarande lagstiftning måste ses över då det finns behov av tydligare formuleringar i lagtexten. Lagstiftningen gällande regionernas beredskap ska vara tvingande. Samtidigt ska det finnas ett tydligt statligt ansvar vad gäller nationell samordning och stöd från nationella myndigheter. Det är också angeläget att få till ett långsiktigt system för riktade resurser avseende att bygga upp en kvalitativ och jämlik beredskap i hela landet. Den bristfälliga beredskapen i regionerna måste även granskas grundligt när krisen har lagt sig, för att vi ska kunna utvärdera och ta lärdom inför framtida beslut.
7.4 Personal inom regional sjukvård och kommunal äldreomsorg
Sverigedemokraternas förslag: Karensdagen för personal inom hälso- och sjukvård samt inom kommunal äldreomsorg ska slopas permanent.
Arbetsvillkoren för personal inom hälso- och sjukvård samt inom kommunal äldreomsorg behöver förbättras. Det behövs fler kollegor, högre löner samt bättre arbetsmiljö. Därför föreslår vi kraftiga tillskott till regionerna och kommunerna, se figur 8, för att de ska kunna genomföra nödvändiga personalförstärkningar.
Det är även angeläget att anställda inom sjukvård inte går till jobbet när de är sjuka. En förutsättning är då att anställda inte drabbas ekonomiskt för att de tar det ansvaret. Av denna anledning bör karensdagen slopas permanent för dessa yrkesgrupper.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,17 miljarder kronor 2021.[12]
7.5 Tillgång till vaccin och läkemedel
Sverigedemokraternas förslag: Vaccintillverkning i statlig regi ska utredas och den medicinska forskningen ska stärkas.
Sverige var länge ett framgångsland inom läkemedelsindustrin. Avsaknaden av kapital och starka ägare har varit avgörande orsaker till att svenska läkemedelsföretag har sålts till andra länder. Medicinsk forskning kan växa sig stark igen och forskningen är grundbulten i det avseendet. Antalet patent och kliniska prövningar måste således stimuleras för att vi ska kunna vända trenden och därmed komma ifrån vår beroendeställning.
När det gäller vaccin vid stora smittutbrott har vi pandemivaccingarantier, som innebär att vi betalar stora summor pengar för garanti om vaccin när behov finns. Tidigare har det funnits planer på statlig vaccintillverkning, men tyvärr finns det inga liknande ambitioner kvar i dag. Egen tillverkning av vaccin kan komma att bli billigare att finansiera för staten, i jämförelse med kostnader för att reservera produktionskapacitet hos internationella producenter. Vaccinmarknaden tillhör i dag ett fåtal producenter i världen. En statlig vaccintillverkning har inte bara ekonomiska fördelar utan även säkerhetsmässiga. Under rådande pandemikris har vi sett att kontrakt och avtal många gånger tappar sitt egentliga värde. Av den anledningen finns det goda skäl att återigen utreda frågan om statlig tillverkning av vaccin.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,05 miljarder kronor 2021.
Sverigedemokraternas förslag: Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade ska återställas till dess ursprung. Uppräkningen av assistansersättningen ska höjas med 7 procent 2021.
Assistansersättningen betalas ut månadsvis med ett preliminärt belopp, där varje beviljad assistanstimme ersätts med ett schablonbelopp. I dag går uppräkningen av schablonen inte i takt med löneutvecklingen, vilket innebär att ersättningen inte täcker de ökade kostnaderna för assistenter.
Enligt en medlemsundersökning utförd av arbetsgivarföreningen KFO:s medlemmar inom avtalsområdet personlig assistans framgår att den nuvarande uppräkningstakten av schablonersättningen är ohållbar, och nästan hälften av dem svarar att man klarar att bedriva verksamhet maximalt två år till med nuvarande uppräkningstakt av schablonersättningen. Så många som 70 procent av tillfrågade arbetsgivare svarar att verksamheten redan nu är under ekonomisk press, medan 75 procent svarar att de redan behövt göra anpassningar till den rådande ekonomiska situationen, vilket klart försämrar verksamheten. Det handlar om att man har tvingats dra ned på utbildningar och behövt anställa assistenter med lägre ingångslön.
För att assistansersättningen ska motsvara löneutvecklingen och täcka upp en del av det gap som uppstått under de senaste åren föreslår Sverigedemokraterna att uppräkningen för assistansersättning ökar till 7 procent för 2021 jämfört med 2020.
Det är dessutom viktigt att LSS i ett första steg ska återgå till lagens ursprungliga intentioner före prejudicerande domar och regleringsbrev. Lagen behöver uppenbarligen ändras för att stoppa den kraftiga inskränkning av LSS som pågått de senaste åren.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med totalt 1,15 miljarder kronor 2021.[13]
7.7 Kvinnors hälsa
Sverigedemokraternas förslag: Ett nationellt screening- och vaccinationsprogram för livmoderhalscancer ska införas. Endometriosvården ska utvecklas.
Sverigedemokraterna ser ett behov av att utöka arbetet gällande kvinnors hälsa. Det behövs ett nationellt screening- och vaccinationsprogram för att nå målsättningen att göra Sverige fritt från livmoderhalscancer. Även endometriosvården behöver stärkas för att skapa mer jämlika förutsättningar för kvalitativa behandlingsmetoder. Därutöver är det nödvändigt att stärka forskningen inom området kvinnorelaterade sjukdomar generellt.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,21 miljarder kronor 2021.
7.8 Psykisk ohälsa
Sverigedemokraternas förslag: Arbetet för att motverka psykisk ohälsa ska stärkas.
Redan före pandemin var den psykiska ohälsan i samhället ett komplext problem. Med anledning av covid-19-pandemin förväntas en ökning av antalet psykiska sjukdomstillstånd under den närmsta tiden. Det är också sannolikt att tillståndet förvärras hos människor som lidit av psykiska besvär redan innan pandemin.
Sverigedemokraterna väljer att göra tydliga satsningar för att hantera den ökade psykiska ohälsan och för att motverka förekomsten av suicid. Därför föreslås bland annat en satsning på en rikstäckande nationell stödtelefonfunktion för personer med psykiska besvär och suicidala tankar, en haverikommission vid suicid och utökat stöd till ideella organisationer som arbetar med psykisk ohälsa och suicidprevention.
Vidare föreslås att det införs en samlad nationell strategi för arbetet med psykisk hälsa samt att primärvårdens förmåga att fånga upp tidiga risktecken vid psykisk ohälsa utvecklas.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,66 miljarder kronor.
Att upprätthålla lag och ordning tillhör statens kärnuppgifter och måste prioriteras mycket högt. Dit rättsstaten inte når tar andra, informella, strukturer över och den enskildes rätt till skydd och säkerhet blir en angelägenhet för olika självutnämnda aktörer, vilket uppenbart är en grogrund för organiserad brottslighet.
I Sverige har en tilltagande gängbrottslighet skördat allt fler liv, vilket har seglat upp som ett av samhällets allvarligaste problem. Medan coronapandemin har resulterat i att vissa verksamheter avstannat har de kriminella gängen fortsatt sin verksamhet. Skottlossningar har ökat, brott mot person har ökat och andelen kvinnor som utsätts för sexualbrott har skjutit i höjden.[14] Därutöver växer kriminaliteten fram på nya områden, bland annat rån mot barn och unga.[15] Detta i en situation där tekniska framsteg, exempelvis kamerabevakning, de facto har potentialen att stävja grov brottslighet.
Förutom att brottsligheten orsakar mänskligt lidande och otrygghet är samhällskostnaden enorm. Bortsett från rättsväsendets kostnader tvingas företag stå för kostnader på tiotals miljarder varje år för att hantera rena säkerhetsproblem – kostnader som måste bäras av ägare, försäkringsbolag, kunder och arbetstagare.[16] Den negativa utvecklingen är intimt förknippad med Sveriges misslyckade migrations- och integrationspolitik och bristande gränskontroll – i kombination med att rättsväsendets resurser och befogenheter inte håller jämna steg med behoven. Den långsiktiga lösningen ligger i en kombination av utbildning, socialpolitik, nationell sammanhållning och inte minst en verklighetsförankrad migrationspolitik. Den kortsiktiga men mycket angelägna lösningen är dock att tillföra de brottsbekämpande myndigheterna erforderliga resurser. Det är en ren prioriteringsfråga som dessutom ligger direkt på staten och statliga myndigheter.
8.1 Mer resurser till brottsbekämpning
Sverigedemokraternas förslag: Anslagen till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Åklagarmyndigheten ska höjas.
Sverige har en iögonenfallande låg polistäthet på ungefär 200 poliser per 100 000 invånare, att jämföra med EU-snittet på 350 poliser per 100 000 invånare. Just nu föreligger ett odiskutabelt behov av betydligt fler poliser ute i verkligheten, vilket i realiteten endast kan uppnås genom att mer resurser tillförs Polismyndigheten. Det ligger utanför politikens område att i detalj reglera löner eller det exakta antalet poliser, men den resursförstärkning som Sverigedemokraterna föreslår bör innebära betydande lönepåslag för poliser i yttre tjänst. Det är i sin tur en förutsättning för att kunna anställa fler poliser. Flera tusen personer med polisutbildning arbetar i dag i andra branscher och ett lönepåslag bör kunna locka tillbaka en andel av dessa.
Sedan 2015 har hundratals européer fallit offer för terrorattacker och Sverige har inte varit förskonat. Oavsett förövarnas politiska åskådning är enskilda terrordåd svåra, ibland omöjliga, att förutse. Förekomsten av återvändande fanatiker från Islamiska staten måste emellertid betraktas som en särskild risk. Det är också mycket allvarligt att vissa områden i Sverige de facto har utgjort en rekryteringsbas för Islamiska staten, vilket innebär att Sverige indirekt utgör en säkerhetsrisk för andra länder. Arbetet mot terrorism och bevakningen av radikala, våldsbenägna miljöer måste alltså prioriteras.
Åklagarmyndigheten är redan hårt belastad av nuvarande ärendehantering. En satsning på fler poliser kan under en övergångsperiod medföra att antalet ärenden ökar ytterligare, vilket i sin tur ställer krav på hela rättsapparaten. Sverigedemokraternas målsättning är dessutom att handläggningstider i möjlig mån ska kortas ned och sammantaget måste rättsväsendets ekonomiska förutsättningar anpassas till denna höjda ambitionsnivå.
Sverigedemokraterna anser därutöver att beredskapspolisen ska återinföras för att kunna sättas in vid extraordinära händelser och budgeterar för detta.
Tabell 9 Satsningar på brottsbekämpning i förhållande till regeringens budget, miljarder kronor
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Polismyndigheten |
4,13 |
4,52 |
6,71 |
|
Säkerhetspolisen |
0,21 |
0,22 |
0,22 |
|
Åklagarmyndigheten |
0,17 |
0,39 |
0,54 |
|
Totalt |
4,51 |
5,13 |
7,47 |
8.2 En betald polisutbildning, på riktigt
Sverigedemokraternas förslag: Under utbildningsperioden ska personer antagna till polisutbildningen erhålla en månadslön.
Att tumma på antagningskraven är inte en lämplig åtgärd för att kunna utbilda fler poliser. I stället behöver yrkets attraktionskraft vad gäller lön och arbetsvillkor förbättras.
Därtill finns det ett antal människor som jobbar inom andra yrken som har viljan och de fysiska förutsättningarna att bli polis, men som av exempelvis ekonomiska skäl inte har möjlighet att leva på studiemedel under ett antal år. Sverigedemokraterna föreslår därför att de som är antagna på polisutbildningen erhåller en månadslön även under studietiden.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 1,50 miljarder 2021.
Sverigedemokraternas förslag: Administrativ personal ska anställas för att överta uppgifter som inte kräver polisiär kompetens. 5 000 ordningsvakter ska anställas för att stärka närvaron.
Ett mål med förstärkningen av Polismyndigheten är att antalet poliser som arbetar i yttre tjänst ska öka. Utöver att göra det mer attraktivt att arbeta i yttre tjänst genom en riktad lönesatsning krävs det även att vissa av de administrativa uppgifter som polis i dag utför, exempelvis skriva anmälningar, hantera gods, boka tider m.m., övertas av civil personal så att inte flaskhalsar uppstår i den administrativa delen av organisationen.
Det finns även ett behov av att snabbt förstärka ordningsmaktens närvaro i vissa områden. För att underlätta detta föreslås att Polismyndigheten tilldelas medel för att anställa 5 000 ordningsvakter under 2021 och 2022. Polismyndigheten kan sedan använda ordningsvakterna för att öka närvaron i områden som inte är av karaktären att beväpnad polis behöver närvara.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 3,20 miljarder kronor 2021.
8.4 Flaskhalsar ska byggas bort
Sverigedemokraternas förslag: Anslagen till Sveriges Domstolar och Kriminalvården ska höjas.
För att undvika flaskhalsar till följd av satsningar på fler poliser, åklagare samt utökade möjligheter och verktyg för dessa att lagföra brottslingar krävs tillskott till Sveriges Domstolar och Kriminalvården.
Måltillströmningen i Sveriges Domstolar har ökat under de senaste åren med längre väntetider som följd. Får inte myndigheten tillskott är risken att väntetiderna ökar ytterligare samt att utbildningsplatserna för nya domare minskar.
Anstalts- och häktesplatser har periodvis varit överbelagda och aktuella straffskärpningar kommer att förvärra situationen. Enligt Kriminalvårdens beräkningar framgår att det under kommande budgetperiod saknas över 100 platser i häkten och 712 till 1 109 platser i anstalt. Platsbristen i anstalter förutses inte åtgärdas på ett fullgott vis under den tid som myndigheten prognostiserar, fram till åtminstone 2029. Då byggnation av nya anstalter och häkten är en långsam process – det tar 5–10 år från beslut till färdigställd anstalt – krävs åtgärder både på kort sikt i form av temporära lösningar och på lång sikt.
I syfte att tillgodose behovet av kapacitet i ett kort perspektiv föreslås ökade resurser för att Kriminalvården ska kunna hyra anstaltsplatser utomlands samt för att öka utbyggnaden av temporära anstaltsplatser. Denna satsning kompletteras med en större satsning för att tidigarelägga planerad utbyggnad av antalet häktes- och anstaltsplatser.
Tabell 10 Satsningar på Sveriges Domstolar och Kriminalvården i förhållande till regeringens budget, miljarder kronor
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Sveriges Domstolar |
0,47 |
0,87 |
0,98 |
|
Kriminalvården |
2,22 |
2,74 |
2,94 |
|
Totalt |
2,69 |
3,61 |
3,92 |
8.5 Ett riktigt brottsofferperspektiv
Sverigedemokraternas förslag: En statlig skadeståndsgaranti ska införas.
Att brottsoffer först måste försöka driva in utdömda skadestånd av gärningsmän via Kronofogden och sedan vända sig till försäkringsbolag innan de kan vända sig till Brottsoffermyndigheten och ansöka om brottsskadeersättning är inte en tillfredsställande ordning. Det riskerar att skapa obehag hos offret, kanske till den grad att skadeståndet inte drivs in.
För skadestånd på grund av brottmål bör brottsoffret därför aldrig själv tvingas kräva in detta av gärningspersonen. I stället bör en statlig skadeståndsgaranti införas, där staten betalar ut skadestånd till brottsoffer och därefter kräver hela summan, motsvarande det utbetalda skadeståndsbeloppet, av gärningsmannen.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,13 miljarder kronor 2021.
Ingen ifrågasätter att bränsle ska beskattas och att vägtrafiken ska bidra med intäkter till statens kassa, inte minst för att infrastrukturen måste finansieras. I den svenska debatten har dock en ofullkomlig diskussion uppstått, där i synnerhet bil- och flygtransporter utmålas som skadliga för miljön och samhället. Transporter ger definitivt upphov till koldioxidutsläpp, men diskussionen har fått besynnerliga proportioner. Man kan misstänka att miljödebatten ses som en ursäkt att utkräva allt högre skatter från landets bilister och flygresenärer, pengar som sedan förs över till annat som politikerna vill prioritera.
Sverigedemokraterna har en annan linje. Samtliga transportslag, inklusive bil och flyg, är viktiga för att samhället ska fungera. Att ensidigt beskatta vissa trafikslag slår onödigt hårt mot strävsamma människor i alla samhällsskikt, inte minst på landsbygden.
En politik för sänkt pris på bensin och diesel gynnar för det första en stor andel svenskar utanför stadskärnorna, som är beroende av bilen i sin vardag. Buss och tåg är också viktiga transportmedel och ska inte nedprioriteras, men Sverigedemokraterna förordar en transportvänlig politik för både stad och landsbygd.
Figur 11 Försäljningspris vid pump av bensin i Sverige, kronor per liter
Källa: Svenska Petroleum och Biodrivmedel Institutet.
Förvisso kan många transporter på sikt ställas om till exempelvis el- och vätgasdrift. Denna övergång ska dock genomföras i harmoni med vad som är tekniskt, ekonomiskt och även miljömässigt rimligt. Att alltför snabbt driva fram en extremt stor efterfrågan på exempelvis batterier kan få oönskade miljöeffekter i de områden där råvarorna bryts. Framförallt ska inte svensk landsbygd offras till förmån för orealistiska koldioxidmål, som inte ens om de nåddes skulle åstadkomma någon mätbar global effekt. Därför står Sverigedemokraterna inte bakom det så kallade 2030-målet, som är orealistiskt och riskerar att stimulera till åtgärder som är suboptimala ur både miljömässig och ekonomisk synvinkel.
9.1 Sänkt skatt på bensin och diesel
Sverigedemokraternas förslag: Hela indexuppräkningen på bensin- och dieselskatten ska avskaffas.
Den nuvarande regeringen ökar bensinpriset varje år genom en indexering, baserad enbart på konsumentprisindex, KPI, och en överindexering på KPI plus 2 procent. Den sammantagna effekten av detta, även om man delvis kompenserar med en mindre skattesänkning just detta år, är att bensin- och dieselpriser byggs upp till skyhöga nivåer. Detta drabbar givetvis dem som har långt att pendla till jobbet och dem som bor utanför tätort utan rimliga kollektiva transportsätt. Effekten är mest kännbar för socioekonomiskt svagare grupper, vilket betyder att regeringen har gjort bilen till en klassfråga.
Sverigedemokraterna inser att stora delar av befolkningen är beroende av bilen samt att det måste finnas möjligheter att fortsatt använda bilen och motsätter sig därför varje höjning av skatten på bensin och diesel under budgetperioden.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 0,53 miljarder kronor 2021.[17]
9.2 Nej till miljöskadlig biodiesel
Sverigedemokraternas förslag: Reduktionsplikten ska sänkas till 5 procent för diesel och 2 procent för bensin. Beskattningen av MK3 och MK1 ska likställas. Alla kvarvarande skattelättnader på biodrivmedel ska avskaffas.
Svenska regeringar, både Alliansen och det rödgröna blocket, för sedan ett antal år en politik som går ut på en gradvis ökande inblandning av biodrivmedel i bränslemixen. Detta kan närmast tjäna som typexempel på en politik som möjligen kan se bra ut på pappret och som tillfredsställer politiska mål, men som i verkligheten i bästa fall är ineffektiv och i värsta fall kontraproduktiv. Den är dessutom kostsam för konsumenter och skattebetalare.
I denna diskussion bör man ha i åtanke att det finns drivmedel baserade på avfall och restprodukter, som har en acceptabel miljöprestanda, medan drivmedel baserade på jordbruksråvaror i ett större perspektiv snarare bidrar till högre nettoutsläpp av växthusgaser. Detta gäller i synnerhet om man tar hänsyn till så kallad förändrad markanvändning, en slutsats som stöds av forskare vid Chalmers och Princeton University.
Sverigedemokraterna förespråkar en lägre reduktionsplikt, 5 procent för diesel och 2 procent för bensin, jämfört med regeringens 26 procent för diesel och 6 procent för bensin. Detta banar väg för ett starkare miljöfokus med högre krav, så att man kan fortsätta att använda inhemskt producerade biodrivmedel med hög miljöprestanda, medan miljömässigt sämre importerade alternativ kan exkluderas från den svenska drivmedelsmarknaden. Samtidigt slopas samtliga skattenedsättningar för biodrivmedel och beskattningen för diesel miljöklass 1 och diesel miljöklass 3 likställs, vilket är budgetförstärkande åtgärder.
Det är svårt att exakt uppskatta effekten på drivmedelspriset vid pump av en reformerad reduktionsplikt, i synnerhet om man tar hänsyn till marknadseffekter. Men givet den uppenbart fördyrande effekten av inblandning, som krävs i dag, skulle Sverigedemokraternas förslag kunna sänka priset med ytterligare upp till en krona per liter.
Förslaget beräknas öka statens skatteintäkter med 3,81 miljarder kronor 2021.[18]
Sverigedemokraternas förslag: Milersättningen ska höjas från 18,50 kronor per mil till 23,50 kronor per mil.
Skattefri milersättning för privat bil i tjänsten ligger för närvarande på 18,50 kronor per mil. Denna ersättning avser att täcka kostnader för bensin och andra drivmedel, slitage, underhåll och service. Ersättningen har legat på denna nivå sedan 2007, då den ökade med femtio öre. Inflationen har sedan dess urholkat beloppet med mer än 10 procent. Dessutom har skatten på drivmedel ökat betydligt, vilket sammantaget innebär att milersättningen har urholkats över tid. Löntagare med stora avstånd till arbetsplatsen bör nu kompenseras för detta genom en avvägd höjning av milersättningen.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 1,40 miljarder kronor 2021.[19]
9.4 Nej till försämrat reseavdrag
Sverigedemokraternas förslag: Nej till föreslagna förändringar av befintligt reseavdrag.
I januariöverenskommelsen föreslås att befintligt regelverk för reseavdrag ska försämras. Enligt förslag som presenterats av den så kallade reseavdragskommittén kan omkring 150 000–200 000 bilpendlare förlora sina avdrag. Sverigedemokraterna motsätter sig varje försämring av reseavdraget, som medför fördyringar för personer boende utanför tätorter med långa resor till arbetsplatsen.
Sverigedemokraternas förslag: Bonus–malus-systemet för personbilar ska avskaffas.
Bonus/malus innebär i korthet att tyngre fordon beläggs med högre skatt, pengar som sedan subventionerar inköp av exklusiva miljöbilar. Inverkan på koldioxidutsläpp är begränsad och det bör framhållas att elektrifieringen av bilflottan fortgår även utan subventioner. I realiteten innebär bonus–malus att pengar överförs från familjer, ofta på landsbygden, som behöver något större fordon, till höginkomsttagare i tätort.
Problemet är att skattehöjningen för många bilägare blir högst kännbar. Det handlar om tusentals kronor per år, beroende på bilmodell. Bonus/malus ska ses i en större kontext, där regeringen konsekvent lägger allt större pålagor på bilister i glesbygd.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 1,71 miljarder kronor 2021.[20]
9.6 Satsningar på infrastruktur
Sverigedemokraternas förslag: Ett stimulanspaket för infrastruktur ska införas.
Sverigedemokraternas strategi för en heltäckande infrastruktur omfattar samtliga trafikslag. Tyvärr har infrastrukturen i Sverige under en längre tid använts som budgetregulator och behoven av underhåll och nya satsningar är betydande. Som första parti i riksdagen markerade Sverigedemokraterna att denna situation inte motiverar en extremt dyr satsning på snabbjärnvägar, ett olönsamt prestigeprojekt som saknar underlag i form av resenärer och som riskerar att tränga undan nödvändigt underhåll på de befintliga väg- och järnvägsnäten.
Järnvägsunderhållet i Sverige har under en längre tid varit underfinansierat. Trafikverkets kostnader för egen administration har ökat då antalet anställda kraftigt ökat. Dessutom utgörs en alltför stor del av arbetet av akuta åtgärder i stället för förebyggande underhåll, mycket på grund av att infrastrukturen under lång tid använts som en budgetregulator. Det finns även ett flertal prioriterade sträckningar som behöver byggas eller utökas till dubbelspår eller fyrspår. Det finns även en vinning av att öka hastigheten till 250 km/h på flera sträckor samt möjliggöra längre och tyngre godståg så att större mängder gods kan flyttas över från väg till järnväg, särskilt för den tunga basindustrin.
I takt med att trafiken ökar så ökar också behovet av ny eller utbyggd infrastruktur. Listan över projekt för att utveckla vägnätet är lång och anslagen har under många år varit för låga. Samtidigt har medel saknats till att underhålla det statliga vägnätet. I synnerhet de mindre vägarna har drabbats av bristande underhåll. Om underhåll brister en längre tid kan detta leda till skenande kostnader om själva vägkroppen skadas. Med de medel som regeringen anslår kommer vi att få se en fortsatt negativ utveckling av vägunderhållet. Likt det statliga järnvägsnätet har även vägnätet en underhållsskuld som behöver täckas. Sverigedemokraterna satsar därför för kraftiga förstärkningar inom området.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 10,50 miljarder kronor 2021.
9.7 Coronastöd till kollektivtrafiken
Sverigedemokraternas förslag: Regionerna ska tillföras resurser för att täcka upp coronarelaterade kostnader i kollektivtrafiken.
Under den pågående coronapandemin beräknar de olika kollektivtrafikbolagen att de kommer att gå med ett gigantiskt underskott på runt 9 miljarder för 2020 och bedömer samtidigt att det även för 2021 kommer att saknas många miljarder för att upprätthålla kollektivtrafiken på en hållbar nivå. Samtidigt finns det från riksdagens samtliga partier en önskan om att upprätthålla befintlig trafik och på ett sådant sätt att vi samtidigt kan minska smittspridningen i samhället. Sverigedemokraterna gör bedömningen att regeringens stödåtgärder för att kompensera kollektivtrafiken är otillräckliga och anslår därför ytterligare medel till regionerna.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 6,00 miljarder 2021.
Sverigedemokraternas förslag: Trängselskatten ska pausas under det första halvåret 2021.
Under pandemin har det varit ett högt tryck på kollektivtrafiken. Att skydda medborgare från att sitta på överfulla bussar och tunnelbanor för att ta sig till jobbet, genom att möjliggöra för fler resvägar är värdefullt, både för resenärerna och för all personal som jobbar inom kollektivtrafiken. För att öka incitamenten att välja ett annat färdmedel föreslår Sverigedemokraterna att trängselskatten pausas under det första halvåret 2021.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 1,35 miljarder kronor 2021.[21]
Sverigedemokraternas förslag: Flygskatten ska avskaffas.
Sverige är ett stort och avlångt land. Vi är beroende av flygtrafiken när det kommer till privata resor och för att möta näringslivets behov av kommunikationer, men även för att upprätthålla samhällsnödvändiga transporter såsom brandflyg, ambulansflyg, polis och försvar. Att det finns flygplatser utspritt över landet är av vikt för Sveriges tillväxt, för vår säkerhet och för vårt välbefinnande.
Under coronapandemin har branschen drabbats hårt, vilket bland annat har resulterat i att staten behövt delta i en rekapitalisering av SAS AB och Swedavia AB under 2020 – en nödvändig åtgärd. Den svenska flygindustrin behöver dock förutsättningar för att överleva och utvecklas på lång sikt, vilket försvåras av regeringens otydliga hållning och tvära kast om framtidens flyg. För att detta ska kunna uppnås i en bransch som kännetecknas av långsiktiga och kostsamma investeringar måste det råda absolut klarhet om att svensk flygindustri ska konkurrera på marknadsmässiga villkor. Av denna anledning anser Sverigedemokraterna att flygskatten ska avskaffas.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 1,90 miljarder kronor 2021.[22]
Situationen för många svenska pensionärer är alarmerande. Problemet är akut i och med att över 300 000 pensionärer redan lever under fattigdomsgränsen i Sverige. Statistiken rymmer både vad som måste beskrivas som social misär och ett mellanskikt, som efter mer än 30 år av hårt arbete riskerar oskäligt låg levnadsstandard.
Samtidigt föreligger ett i högsta grad långsiktigt problem, eftersom hela pensionssystemet är underfinansierat och inte anpassat till den demografiska utvecklingen. Sålunda påkallar pensionsproblemet både kortsiktiga och långsiktiga åtgärder.
10.1 Högre pensionsavsättningar i stället för högre pensionsålder
Sverigedemokraternas förslag: Möjligheten att höja pensionsavsättningarna inom arbetsgivaravgiften, samtidigt som den allmänna löneavgiften sänks i motsvarande mån för att bibehålla kostnadsneutralitet för företagarna, så att pensionsåldern kan återgå till tidigare nivå, ska utredas.
Regeringen har drivit igenom en proposition med innebörden att en ny generell riktålder för pension införs, som sedan successivt trappas upp. Förvisso finns det en logik i att man kan jobba längre upp i åldrarna i takt med att medellivslängden ökar. Dock bör detta åstadkommas genom en betydligt högre grad av flexibilitet och med riktade incitament, snarare än med tvång. Det regeringens proposition inte tar hänsyn till är att det inte finns en enda gemensam pensionsålder som lämpar sig för alla individer och i alla yrkesgrupper. Den som är utsliten efter ett långt och krävande yrkesliv ska inte tvingas att jobba längre mot sin vilja, medan de som känner sig kapabla ska erbjudas incitament att stanna kvar på arbetsmarknaden.
Ålderspensionssystemet är inte långsiktigt finansiellt hållbart i den meningen att medborgarna inte får en tillräckligt hög pension, mätt som andel av slutlönen. Exempelvis får en genomsnittlig 80-talist (född 1985) som träder in på arbetsmarknaden vid 25 års ålder och arbetar fram till 67 med en slutlön på 30 000 kronor per månad (i nuvarande penningvärde) en inkomstpension på enbart 13 600 kronor. Det motsvarar bara drygt 45 procent, vilket är långt ifrån målbilden om minst 80 procent av slutlönen. Genom att växla mellan lägre allmän löneavgift och högre pensionsavsättningar inom arbetsgivaravgifterna, på så sätt att företagarna inte drabbas av högre skatter, kommer samma person få en lika hög eller högre pension utan att den generella pensionsåldern behöver höjas.
10.2 Nej till återinförd pensionärsskatt
Sverigedemokraternas förslag: Skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension ska likställas.
Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet pläderat för ett slopande av skatteskillnaden mellan tjänst och pension. I samband med budgetpropositionen så avskaffar man pensionärsskatten å ena sidan samtidigt som man inför en ny pensionärsskatt å andra sidan. Sverigedemokraterna är överlag positiva till inkomstskattelättnader men vi villkorar vårt stöd till en sådan reform med att den bland annat, utöver löntagarna, även ska omfatta pensionärerna. Sverigedemokraternas förslag är därmed att regeringens åtgärd om tillfälliga skattelättnader på inkomster som inte omfattar pensionärer ska stoppas.
Förslaget beräknas öka statens skatteintäkter med 5,00 miljarder kronor 2021.
10.3 Höjt grundskydd för pensionärer
Sverigedemokraternas förslag: Garantipensionen ska höjas med 800 kronor per månad.
Regeringen lämnade under sommaren en proposition om höjt grundskydd för pensionärer, där såväl garantipension som bostadstillägg för äldre stärktes. Detta är ett steg i rätt riktning, även om det var otillräckligt. Exempelvis stärktes garantipensionen med bara 200 kronor per månad. Sverigedemokraterna har tidigare föreslagit och budgeterat för en höjning av garantipensionen med 1 000 kronor per månad. För att nå upp till denna ambition föreslås en höjning, utöver regeringens 200 kronor per månad, på ytterligare 800 kronor per månad.
Nästan 700 000 äldre över 65 år uppbar garantipension i någon form 2018. Den föreslagna åtgärden syftar dock inte enbart till att stärka socioekonomiskt svaga grupper bland äldre utan medför även en jämställdhetsreform; bland äldre kvinnor uppbär ungefär varannan garantipension medan motsvarande siffra för äldre män uppgår till mer modesta 15 procent.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 4,20 miljarder kronor 2021.[23]
10.4 Underlätta privat pensionssparande
Sverigedemokraternas förslag: En allemanspension utan avdragsrätt vid insättningar, men med låg schablonbeskattning, där varje individ kan sätta av upp till ett prisbasbelopp per enskilt inkomstår med tidigast möjliga uttag vid 55 års ålder ska införas.
Regeringen begick ett misstag när man avskaffade möjligheten att spara privat till sin pension. Effekten blir att invånarna blir mer beroende av ett offentligt ålderspensionssystem, som inte klarar av att leverera tillräckligt höga pensioner. Det gamla systemet var förvisso bristfälligt, eftersom det i praktiken bara var lönsamt att pensionsspara för relativt välavlönade individer. Sverigedemokraternas förslag är ett system för privat pensionssparande, där man inte gör något skatteavdrag vid själva insättningarna och heller ingen drabbas av reavinstbeskattning när man säljer exempelvis fonder eller aktier, utan i stället betalar en väldigt låg schablonskatt. Förslaget är att denna schablonbeskattning uppgår till 15 procent av föregående års statslåneränta, vilket är detsamma som för befintliga tjänstepensioner och hade för 2018 bara uppgått till 0,08 procent.
10.5 Sänkt skatt på investeringsparkonton och kapitalförsäkringar
Sverigedemokraternas förslag: Schablonintäkten som underlag för avkastningsskatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringar ska sänkas från 1,0 procent plus statslåneräntan till 0,75 procent plus statslåneräntan.
Skatten på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar ska återställas till nivån före regeringens senaste höjning av golvet från 0,75 till 1,0 procent. Schablonintäkten baserat på tillgångar och insättningar på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar ska enligt Sverigedemokraternas förslag beräknas med 0,75 procent plus statslåneräntan, därefter beskattning av schablonintäkten med vanlig kapitalskatt.
Många som i dag sparar i investeringssparkonto uppger att man gör det som ett pensionssparande, vilket bör uppmuntras med förmånliga skattevillkor. Man kan befara att regeringen stegvis inför en sorts förmögenhetsskatt, vilket skulle medföra att kapital styrs bort från Sverige.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 1,08 miljarder kronor 2021.[24]
10.6 Slopad kvalificeringsregel
Sverigedemokraternas förslag: Rätten att tillgodoräkna sig år i hemlandet vad gäller garantipensionens nivå för den som har invandrat till Sverige ska avskaffas.
Invandrare som beviljats uppehållstillstånd genom flyktingskäl eller övrigt skyddsbehov kan tillgodoräkna sig tid i hemlandet vid avgörande om garantipensionens storlek. Sverigedemokraterna anser att denna så kallade kvalificeringsregel ska avskaffas.
Förslaget beräknas minska utgifterna i statens budget med 0,80 miljarder kronor 2021.[25]
11 Grundtrygghet för barnfamiljer
Sverigedemokraterna har en vision om en barndomsgaranti, som bland annat innebär att samhället, så långt det är möjligt, garanterar en trygg uppväxt för barn. Starka och trygga familjer är en nödvändig förutsättning för harmoniska samhällsförhållanden och politikens uppgift är att stödja familjerna utan att inkräkta på deras handlingsfrihet. Att familjer ges rätt förutsättningar att knyta band och kunna spendera tid tillsammans under de viktiga småbarnsåren är oerhört viktigt. Familjepolitiken ska samtidigt vara flexibel för att ge alla barnfamiljer rätt förutsättningar.
11.1 Stärk de socioekonomiskt svaga barnfamiljerna
Sverigedemokraternas förslag: Inkomsttaket för bostadsbidraget ska höjas med 25 000 kronor och intervallet för bostadskostnaden ska höjas med 500 kronor.
Bostadsbidraget är en viktig extra trygghet för barnfamiljer med låga inkomster. I dag lever i sammanhanget en alltför stor del barn i ekonomiskt svaga familjer, vilket för barnen kan innebära flera negativa konsekvenser. Det är exempelvis vanligare att barn som lever i ekonomiskt utsatta familjer utsätts för mobbning. Det påverkar även barnens möjlighet till fritidsaktiviteter samt kan leda till sämre resultat senare i skolåldern. Det bör vara en självklarhet att barnfattigdom inte ska finnas i Sverige. Bostadsbidraget är ett av de viktigaste instrumenten som i dag finns för att komma tillrätta med fattigdom då bidraget riktas särskilt till dem som har det svårast.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,75 miljarder kronor 2021.[26]
11.2 Bidrag till förstföderskor
Sverigedemokraternas förslag: Ett engångsbidrag till förstföderskor på 20 000 kronor ska införas.
Som ett familjevänligt parti vill Sverigedemokraterna införa ett nytt bidrag till förstföderskor. Detta ska vara ett engångsstöd som utgår till förstföderskor och förstagångsadoptivföräldrar och ska kunna täcka en del av de engångskostnader som uppstår i samband med första barnet. Givetvis är det viktigt att varje familj, så långt det är möjligt, på egen hand skapar ekonomiska förutsättningar för familjebildning, men det är ändå viktigt att den nya familjen får ett extra stöd. Bilbarnstol och barnvagn är exempel på utgifter där också säkerheten för barnet utgör en viktig aspekt.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 1,00 miljard kronor 2021.[27]
11.3 Graviditetsdagar och mödravårdsbesök
Sverigedemokraternas förslag: Rätt till ytterligare 10 graviditetsdagar och rätt till tillfällig föräldrapenning för besök hos mödravården ska införas.
Sverigedemokraterna anser att det, särskilt under graviditetens sista fas, ska finnas förutsättningar för lugn och harmoni för såväl mamman som det ofödda barnet. Kvinnor som på grund av ett ansträngande yrke upplever besvär, har i dag möjlighet till graviditetspenning. Denna kan erhållas från och med 60:e dagen före beräknad födsel. Trots detta nekas många denna avlastning med följden att de tvingas fortsätta att arbeta heltid, trots höggraviditet och inte sällan med fysiskt påfrestande arbetsuppgifter. Därför är det Sverigedemokraternas ambition att det ska bli lättare att beviljas ersättning från den 60:e dagen före beräknad förlossning. Dessutom bör kvinnor ha rätt till 10 dagar med graviditetspeng, som kan tas ut 30 dagar före beräknad förlossning, oavsett om man har behov av det i förhållande till sitt arbete eller inte.
Från den tidpunkt då graviditeten är bekräftad ska båda föräldrarna ha en lagstadgad rättighet att få ledighet från sitt arbete för att kunna delta vid besök i mödravården. Båda föräldrarna ska ha en möjlighet att ansöka om en ny form av tillfällig föräldrapenning för besök hos mödravården. De ordinarie föräldrapenningdagarna ska inte behöva användas till detta före de 60 dagar före beräknad förlossning som båda föräldrarna numera har rätt att ta ut föräldrapenning för vid mödravårdsbesök.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,32 miljarder kronor 2021.[28]
11.4 Barnpension och efterlevandestöd
Sverigedemokraternas förslag: Regelverket för barnpension och efterlevandestöd ska skärpas.
Barnpension och efterlevandestöd betalas ut automatiskt i de fall både barn och den förälder det gäller var bosatta i Sverige vid tidpunkten för dödsfallet. En ansökan krävs dock när den efterlevande är ett barn som är bosatt i Sverige, men vars avlidna förälder inte var att anse som bosatt i Sverige. Prognosen på senare år för efterlevandestöd har ökat delvis på grund av fler nyanlända barn vars ena eller båda föräldrar saknas samt ändrad praxis sedan våren 2014 som innebär att intyg från andra länder inte längre är ett absolut krav för att beviljas efterlevandestöd utan lämnas på ”heder och samvete”, vilket framgår av proposition 2017/18:150. I dessa fall menar vi att systemet är alldeles för osäkert som det är i dag. Det är vår mening att efterlevandestöd i första hand kopplas till barn som är bosatta i Sverige som innehar medborgarskap i Sverige alternativt i annat EU-/EES-land samt att den förälder som efterlevandestöd kopplas till ska inneha svenskt medborgarskap alternativt EU-/EES-medborgarskap eller vara folkbordförd i Sverige vid dödsfallet eller försvinnandet.
Förslaget beräknas minska utgifterna i statens budget med 0,14 miljarder kronor.[29]
11.5 Höjt underhållsstöd
Sverigedemokraternas förslag: Underhållsstödet ska höjas.
Utgångspunkten måste vara att föräldrar tar sitt ansvar för att betala underhållsbidrag utan att staten och Försäkringskassan ska behöva gå in som mellanhand och betala ut underhållsstöd. Samtidigt är det viktigt att barnet eller barnen i fråga inte ska drabbas och komma i kläm på grund av att den bidragsskyldiga föräldern inte betalar. Underhållsstödet är oftast betydligt lägre än de underhållsbidrag som borde betalats, vilket ofta leder till konflikt mellan föräldrarna. För att minska skillnaden och göra stödet mer förutsägbart och anpassat efter verkligheten vad gäller inkomster och utgifter vill Sverigedemokraterna stärka underhållsstödet. Vidare bör det ske en översyn gällande hur systemet kan utformas så att de nödvändiga höjningarna som sker på grund av inflationen inte kommer med mer än ett års mellanrum utan indexeras och kopplas till faktisk inflation och följer prisutvecklingen på årsbasis.
Tabell 11 Offentligfinansiell effekt av att räkna om beloppet för underhållsstöd med prisbasbeloppets utveckling, år 2021–2023, miljarder kronor
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Staten |
0 |
0 |
0,1 |
|
Kommunsektorn |
0 |
0 |
0 |
|
Ålderspensionssystemet |
0 |
0 |
0 |
Källa: SCB, Fasit version 8:3.
Förslaget beräknas inte ha någon offentligfinansiell effekt 2021.[30]
12 Trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
En viktig del av samhällskontraktet handlar om ekonomisk trygghet för dem som av olika anledningar inte kan försörja sig på den reguljära arbetsmarknaden. Det kan handla om tillfällig arbetslöshet, sjukdom eller permanenta funktionsvariationer.
Problemet är att välfärden är satt under hård press och många upplever sig orättvist behandlade. Det är dags för politiker att återupprätta grundtryggheten i Sverige. Sverigedemokraternas utgångspunkt är att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet. Den som har möjlighet att bli frisk ska erbjudas bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete.
12.1 Rehabilitering före utförsäkring
Sverigedemokraternas förslag: Sjukskrivna från dag 180 ska endast prövas mot arbetsmarknaden inom sitt kompetensområde.
Efter dag 180 i gällande rehabiliteringskedja ska den försäkrade prövas mot arbete på hela arbetsmarknaden om det inte bedöms att denne kan återgå i arbete inom 365 dagar eller om det anses oskäligt att pröva mot hela arbetsmarknaden. Just vid dag 180 har många drabbats av utförsäkring och enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) håller inte bedömningarna vid dag 90 och 180 i rehabiliteringskedjan tillräckligt god kvalitet.
Den som anses permanent oförmögen att återgå till sitt tidigare yrke måste förr eller senare prövas mot andra branscher. Samtidigt finns dock ett värde i att tillvarata den kompetens som den sjukskrivne redan besitter. Sverigedemokraterna föreslår därför en reform där den som är sjukskriven från dag 180 enbart prövas mot en bredare arbetsmarknad än endast sin tidigare arbetsplats, men enbart mot yrken inom sitt kompetensområde, fram till dag 365.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,13 miljarder kronor 2021.[31]
12.2 Höjt tak för bostadstillägg för den med sjukersättning
Sverigedemokraternas förslag: Taket i bostadstillägget ska höjas till 7 000 kronor i månaden.
Bostadstillägget för personer med sjuk- och aktivitetsersättning är ett behovsprövat stöd som når de mest ekonomiskt utsatta. Det finns även ett bostadstillägg för pensionärer vilket höjdes från max 5 560 kronor till max 6 540 kronor per månad den 1 januari 2020. Sverigedemokraterna anser att människor som har en permanent sjukdom eller funktionsnedsättning ska få lika villkor som pensionärer. Därför föreslår vi att bostadstillägget stärks för att ligga på samma nivå som för pensionärer, bland annat genom att taket och maxbeloppet höjs till samma nivå och utifrån samma regelverk som för pensionärer.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,75 miljarder kronor 2021.[32]
12.3 Sjukersättning för ökad trygghet och rehabilitering
Sverigedemokraternas förslag: Möjligheten till tillfällig sjukersättning ska återinföras och garantinivån ska stärkas.
Sverigedemokraterna menar att den som är kroniskt sjuk ska ha en ekonomisk trygghet. De som är mest utsatta i dag är de som har garantiersättning inom sjukersättningen. Sverigedemokraterna vill därför stärka sjukersättningen med 300 kronor i månaden för att öka den ekonomiska tryggheten för några av de mest utsatta i samhället.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,50 miljarder kronor 2021.[33]
12.4 Flyktingundantaget i sjuk- och aktivitetsersättningen
Sverigedemokraternas förslag: Rätten att tillgodoräkna sig tid i hemlandet som försäkringstid för flyktingar och skyddsbehövande ska avskaffas. Den som troligen inte kommer kunna arbeta till följd av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning kan få sjukersättning eller aktivitetsersättning. Storleken avgörs av ett antal variabler, exempelvis tidigare inkomst, ålder och antal år boende i Sverige. Invandrare med uppehållstillstånd på grund av olika skyddsskäl kan dock därtill tillgodogöra sig tid i hemlandet som försäkringstid. Sverigedemokraterna föreslår att detta undantag avskaffas.
Förslaget beräknas minska utgifterna i statens budget med 0,30 miljarder kronor 2021.[34]
Sverige har stora samhällsproblem som åtminstone delvis kan förklaras med att stora grupper står utanför den reguljära arbetsmarknaden. I många fall gäller det människor som faktiskt har potential att arbeta. Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitik vilar på pragmatisk grund och följer inga dogmer i form av klassisk höger- eller vänsterpolitik. Den svenska modellen har visat sig framgångsrik i att reglera villkoren mellan arbetstagare och större företag, men vi vill se en större flexibilitet och bättre villkor för små och medelstora företag som förenas med en trygg arbetsmiljö.
Mycket av den svenska arbetsmarknads- och åtgärdspolitiken måste dock underkännas av två skäl. För det första är den spektakulärt kostsam och för det andra iögonenfallande ineffektiv. Den oundvikliga slutsatsen är att arbetsmarknadspolitiken måste underkastas reformer som innebär mindre pengar till arbetsmarknadsåtgärder och bättre villkor för i synnerhet mindre företag. Det innebär att Sverigedemokraterna avvisar nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsutbildningar. Kommunernas kompensation för slopade etableringsersättningar kompenseras av en avsevärt större ökning av det kommunala utjämningsbidraget.
13.1 Statligt finansierad a-kassa
Sverigedemokraternas förslag: Arbetslöshetsförsäkringen ska finansieras av staten och administreras på myndighetsnivå i stället för av fackförbunden.
Det är uppenbart att alla löntagare behöver ha tillgång till grundläggande trygghet vid sjukdom och arbetslöshet. Sverigedemokraterna har sedan riksdagsinträdet framfört att arbetslöshetsförsäkringen bör ses som en del av det generella trygghetssystemet. För att skapa förutsättningar för detta bör arbetslöshetsförsäkringen bli helt statligt finansierad och rent administrativt övertas av Försäkringskassan.
I dag är arbetslöshetsförsäkringen i hög grad skattefinansierad, och därför är det inte mer än rätt att alla löntagare ges möjlighet att ta del av denna trygghet vid arbetslöshet. Kraven för att få ersättning ska kvarstå i nuvarande form men kravet på medlemskap i en a‑kassa ska avvecklas. Det ska också anföras att det är otidsenligt att koppla en så viktig institution som a‑kassan till den i stor utsträckning politiserade fackföreningsrörelsen.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 4,40 miljarder kronor 2021.[35]
Sverigedemokraternas förslag: Den allmänna löneavgiften för de första två anställda i samtliga företag upp till en taknivå om 300 000 kronor per anställd och år ska avskaffas. Förslaget ska träda i kraft den 1 juli 2021.
Småföretagen har en stor betydelse för ekonomins dynamik och förmåga att skapa nya arbetstillfällen. Åtgärder som underlättar för småföretagen får samtidigt inte hindra dem från att växa. Företrädare för små företag meddelar ofta att kostnaden för att anställa är alldeles för hög i förhållande till nyanställdas produktivitet, vilket gör det svårare att ta de första stegen med att utveckla småföretag. Sverigedemokraterna förordar ett generellt avskaffande av den allmänna löneavgiften för de två första anställda (till en taknivå om 300 000 kronor per anställd och år), vilket är särskilt gynnsamt för de mindre företagen utan att det ger upphov till tröskeleffekter. Denna lösning är att föredra framför olika sorters särlösningar för exempelvis vissa åldersgrupper, nyanlända eller grupper som stått utanför arbetsmarknaden en längre tid, vilket i praktiken innebär diskriminering för arbetsmarknaden.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 8,35 miljarder kronor 2021 samt förstärka kommunsektorns ekonomi med 0,90 miljarder kronor 2021.[36]
13.3 Minskade sjuklönekostnader
Sverigedemokraternas förslag: Ett avdrag i sjuklönekostnaderna som motsvarar de faktiska kostnaderna för ett småföretag med upp till nio anställda ska införas. För företag med fler anställda betalas enbart de sjuklönekostnader som överstiger schablonavdraget.
I en rapport från Företagarna visar det sig att sjuklöneansvaret har haft en stor betydelse för en fjärdedel av företagarna när det gäller att inte anställa personer utanför familjen.
Många företag drar sig för att anställa okända personer som kanske också bär på en risk att bli sjuka. Enligt gällande regler kan företaget tvingas stå för hela sjuklönekostnaden vid sjukdom, vilket förstärker utanförskapet genom att individer med sjukdomshistorik har svårare att få anställning. Det är viktigt att på alla sätt bryta utanförskapet i Sverige både ekonomiskt och kulturellt för ökad sammanhållning och starkare ekonomier såväl i hushållen som i den offentliga sektorn.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 3,20 miljarder kronor 2021.[37]
13.4 Reformera Arbetsförmedlingen
Sverigedemokraternas förslag: Arbetsförmedlingen ska reformeras i syfte att öppna upp för privata aktörer i förmedlingsverksamheten.
Arbetsförmedlingen har som myndighet haft lågt förtroende hos både arbetsgivare och arbetssökande. Myndigheten är både ineffektiv och dyr i drift och vi ser att i stort sett varje försök till reform misslyckas. Lägg därtill att hela arbetsmarknadspolitiken finansierar en stat i staten, ett arbetsmarknadsindustriellt komplex, som gång på gång misslyckas med att förverkliga politikens ambitioner.
På sikt bör därför Arbetsförmedlingen i dess nuvarande form avvecklas, medan matchningen på arbetsmarknaden under kontrollerade former öppnas för privata aktörer. Steg i denna riktning har tagits av januaripartierna men det fortsatta reformarbetet måste fortskrida under sträng kontroll och kontinuerlig utvärdering.
Under rådande omständigheter har januaripartierna pausat reformarbetet, vilket är förståeligt. Tidigare premisser kullkastas och i det här läget bör tid och resurser gå till att rädda liv och på alla sätt minimera krisens skadeverkningar. Det är dock vår uppfattning att krisen framgent kommer att belysa reformbehovet.
13.5 Skyddsombud
Sverigedemokraternas förslag: Arbetsmiljörådgivare ska underställas Arbetsmiljöverket.
Under en tid då arbetsmiljö och hälsorisker på arbetet är mer aktuella än någonsin finns anledning att rikta uppmärksamheten mot skyddsombuden.
De regionala skyddsombuden utses och anställs av fackförbunden. Finansieringen sker till stor del genom skattemedel som betalas ut via Arbetsmiljöverket. Fackförbundens nära band till Socialdemokraterna har politiserat fackföreningsrörelsen till en sådan nivå att fackförbunden inte längre i första hand fokuserar på att försvara och framföra medlemmarnas intressen utan i stället driver socialdemokratins frågor i en facklig kontext.
De som har en annan politisk uppfattning hindras aktivt av facket från att erhålla förtroendeposter trots att de har både kunskap och engagemang, och därtill medarbetarnas förtroende.
Sverigedemokraterna vill se ett annat system för att främja arbetsmiljöarbetet och vill se oberoende arbetsmiljörådgivare, helt fristående från arbetstagarorganisationerna, i stället underställda Arbetsmiljöverket. Tid och resurser skulle härigenom läggas på arbetsmiljöarbetet i stället för på en politisk agenda.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,10 miljarder kronor 2021.[38]
Sverigedemokraternas förslag: Statligt subventionerade lärlingsanställningar ska införas.
I ett internationellt perspektiv finns många framgångsrika exempel på lärlingsanställningar. Sverigedemokraterna vill se över möjligheten att skapa en svensk modell i samarbete med arbetsmarknadens parter, anpassad till de förutsättningar som råder på den svenska arbetsmarknaden. Utgångspunkten ska vara att den som deltar i denna utbildningsinsats ska kunna kombinera gymnasiestudier med möjligheten att lära sig ett yrke hos en arbetsgivare. Insatsen ska kunna erhållas efter behov och inte begränsas till någon specifik kategori av arbetssökande. Deltagarnas ersättning under insatsen ska bestå av en procentsats av den av parterna överenskomna ingångslönen. Arbetsgivarna ska erhålla ett handledarstöd under tiden individen deltar i insatsen.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,50 miljarder kronor 2021.
13.7 Starta eget-bidrag
Sverigedemokraternas förslag: Ett starta eget-bidrag för yrkesverksamma ska införas.
Sverigedemokraterna vill se fler småföretag och vill underlätta för människor som har företagsidéer att våga sig på att pröva dessa. I dagsläget ges denna möjlighet främst till arbetssökande. Många yrkesverksamma som bär på företagsidéer vågar av ekonomiska skäl inte säga upp sig för att pröva sin idé. Därför vill vi införa ett starta eget-bidrag för yrkesverksamma. Den administrativa hanteringen bör ligga på Tillväxtverket och kraven för att erhålla stödet ska vara likvärdiga med de krav som i dag ställs av Arbetsförmedlingen.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,25 miljarder kronor 2021.
Svensk landsbygdspolitik under de senaste decennierna är ett enormt misslyckande, vilket har inneburit förlorad samhällsservice och förlorade arbetstillfällen. Över tid har utflyttningen eroderat landsbygdens befolkningsunderlag och samtidigt bidragit till överhettade bostadsmarknader och överbelastad infrastruktur i storstäderna. En aktiv och konstruktiv landsbygdspolitik är alltså en nationell angelägenhet.
Det finns flera politiska aspekter på landsbygdsutveckling. Sänkta bränsleskatter, bevarat reseavdrag och skattelättnader för småföretag utgör breda reformer som gynnar både stad och landsbygd. Ett livskraftigt näringsliv genererar arbetstillfällen och skatteintäkter över hela landet.
De landsbygdsnära näringarna, framförallt jordbruk och skogsbruk, är med sina respektive långa förädlingskedjor av fundamental betydelse inte bara för landsbygden utan för hela Sveriges ekonomi.
Trots relativt goda geografiska förutsättningar för ett både miljövänligt och högproduktivt jordbruk har den så kallade självförsörjningsgraden i Sverige sjunkit till omkring 50 procent. Räknat i kronor och ören producerar vi mindre än hälften av de livsmedel vi konsumerar, ett resultat av att politiker i decennier har negligerat lantbrukarnas villkor. Den senaste tidens utveckling understryker att livsmedel inte kan jämföras med vilken handelsvara som helst. I en krissituation måste Sverige kunna lita till egna resurser och beredskapslager för att under en period leverera de livsmedel som nationen behöver. Så är inte fallet i dag.
14.1 Satsning på areella näringar
Sverigedemokraternas förslag: Anslaget för areella näringar, landsbygd och livsmedel ska höjas med 0,66 miljarder kronor 2021.
Att det svenska skogsbruket även i framtiden ges ekonomiska förutsättningar för att vara konkurrenskraftigt och lönsamt är fundamentalt för Sveriges landsbygdsutveckling. Det är också en grundförutsättning för att skogsindustrin, en av landets viktigaste industri- och exportnäringar, ska kunna fortsätta att vara världsledande. Samhället ska därför, genom Skogsstyrelsen, verka för ett aktivt skogsbruk som bidrar till sysselsättning, artbevarande och minskade koldioxidutsläpp.
Sverigedemokraterna stärker finansieringen för hela utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Detta inkluderar bland annat insatser för skogsbruket, stödåtgärder för fiske och vattenbruk, höjt anslag till Livsmedelsverket och åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. I denna summa ingår exempelvis nedsättning av slaktersättningen, för att kompensera för kostnadsökningar.
14.2 Prioritera svenskt jordbruk
Sverigedemokraternas förslag: Skatten på diesel för jord- och skogsbruksändamål ska sänkas till dansk nivå (10,2 öre per liter). En djurvälfärdsersättning på 1 000 kronor per mjölkko och år ska införas.
Det svenska lantbruket är inne i en negativ spiral och har stora och växande svårigheter. Den allra viktigaste målsättningen just nu är ökad lönsamhet i jordbruket, vilket skulle minska sårbarheten och öka handlingsutrymmet för lantbrukare. Ökad lönsamhet ska skapas genom att minska omkostnader, öka efterfrågan och skapa och tillhandahålla förutsättningar för teknisk utveckling samt ge kostnadsersättning för vissa svenska särkrav. Det är också viktigt att undanröja onödiga hinder, genom minskad administration, förenklingar och en mer tillförlitlig myndighetsprövning och tillsyn.
Svenska bönder konkurrerar på samma europeiska marknad som sina danska grannar och Sverigedemokraterna anser att det är rimligt att skattenivån gällande olika insatsvaror ska vara densamma. Därför bör återbetalningen av drivmedelsskatt för jord- och skogsbruk justeras, så att svenska bönder ligger på samma (låga) skattenivå som danska bönder. Samma skattesänkning ska omfatta även skogsbruket.
Sverigedemokraterna budgeterar också för en djurvälfärdsersättning för betande kor på 1 000 kronor per mjölkko och år. Detta är ett sätt att kompensera för den konkurrensnackdel som svenska mjölkbönder har gentemot andra länder på den inre marknaden, till följd av ett mer långtgående djurskydd och beteskravet.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 1,42 miljarder kronor 2021.[39]
15 Utbildning
Ett fungerande utbildningssystem är en direkt förutsättning för demokrati, kultur och hela det svenska kunskapssamhället. När etnisk och religiös segregation raserar samhällets strävan mot ett någorlunda jämlikt samhälle, framstår lika förutsättningar för unga människor alltmer som en utopi. Hur den tilltagande segregationen kan hanteras och i slutändan rullas tillbaka beror i hög grad på hur väl utbildningskedjan fungerar, från förskola till högre utbildning. Vidare står arbetsmarknaden och hela samhället inför stora omvälvningar, vilket ytterligare understryker behovet av verklighetsanpassad utbildning.
Många skolfrågor hanteras på kommunal nivå, men Sverigedemokraterna förespråkar ett statligt huvudmannaskap för skolan och en, i vissa avseenden, starkare statlig styrning.
15.1 Slopat karensavdrag och förskolemiljard
Sverigedemokraternas förslag: Karensavdraget för skol- och förskolepersonal ska avskaffas. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren för anställda inom förskolan ska förbättras.
Barn behöver ges goda förutsättningar och få uppmärksamhet och omsorg i förskolan. I många fall drabbas förskolepersonal av hög arbetsbelastning, underbemanning och för många bisysslor. Detta leder till ökat antal sjukskrivningar, utbränd personal, hög personalomsättning samt till försämrad trygghet och kontinuitet för barnen.
En riktlinje bör vara max fem barn per förskolepersonal. Detta skulle innebära en kostnadsökning inom kommunerna på 1,3–1,7 miljarder kronor, vilket motsvarar lönekostnaden för 3 100 fler heltidstjänster.[40] Denna satsning ryms delvis inom det generella tillskottet till kommunsektorn.
Sverigedemokraterna förespråkar därutöver ett slopat karensavdrag för fritids‑, skol- och förskolepersonal. Personalen utsätts konstant för smittorisk och genom slopat karensavdrag får förskolepersonal bättre möjlighet att stanna hemma i stället för att sprida smitta på sin arbetsplats.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 1,16 miljarder kronor 2021.[41] [42]
15.2 Höjd status för läraryrket
Sverigedemokraternas förslag: En karriärtrappa med stärkt löneutveckling för lärare ska införas.
Regeringens system med förstelärartjänster ska ersättas med en genomgripande reform med en karriärtrappa i flera steg. Lärarnas vidareutveckling sker stegvis med krav på prestation, vidareutbildning, ansvarstagande och mentorskap för yngre kollegor. Det långsiktiga målet är att de lärare som satsar på sitt yrke ska ha avsevärt bättre möjligheter till löneutveckling än vad som är fallet i dag. I samband med detta ska systemet med förstelärartjänster reformeras om.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,33 miljarder 2021.
15.3 Utökade kontroller
Sverigedemokraternas förslag: Jourklasser ska införas. Skolinspektionen ska tillföras medel för att genomföra fler kontroller och oanmälda besök.
Problemen med otrygghet, dålig studiero samt hot och våld i skolan har ökat och måste åtgärdas. Elever som inte klarar av en normal undervisningssituation och inte är mottagliga för vuxenvärldens markeringar är ett arbetsmiljöproblem och förstör studieron för andra elever. De behöver extra stöd av särskilt kompetent personal, och ska därför placeras i jourklass.
Förberedelseskola är en skolform avsedd för elever som ännu inte tillägnat sig svenska. Det är inte en rimlig ordning att vanliga lärare, utöver sina ordinarie uppgifter, ska behöva hantera elever som inte behärskar undervisningsspråket. Nyanlända elever ska därför placeras i förberedelseskola tills de är redo att slussas in i den ordinarie verksamheten.
Eftersom missförhållanden i många skolor vuxit i omfattning behövs en rejäl satsning på Skolinspektionen. Fler kontroller, oanmälda besök samt utökning av rutiner för kravställning och uppföljning behövs. Om Skolinspektionen noterar att en skola, trots upprepade varningar, inte fungerar och utgör ett arbetsmiljöproblem för lärare och elever, ska staten ta över dess drift. Staten tillsätter då en rektor som får de befogenheter och resurser som krävs för att verksamheten ska kunna drivas i enlighet med läroplanens intentioner.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,30 miljarder kronor 2021.[43]
15.4 Tvååriga praktiska gymnasier
Sverigedemokraternas förslag: Samtliga praktiska gymnasieprogram ska minska från 3 års studietid till 2 års studietid.
Gymnasieskolan i Sverige har stora problem med att många elever inte fullföljer sina utbildningar. Många elever hoppar av skolan helt och hållet eller lämnar den med stora luckor i betyget. Detta är ett mycket stort problem, inte minst eftersom konkurrensen på arbetsmarknaden är stor, men också för att det i dag är regel snarare än undantag att det krävs en genomförd gymnasieutbildning för att erhålla ett arbete. En del ungdomar vill snabbt ut på arbetsmarknaden och börja försörja sig själva. Alla ungdomar är däremot inte motiverade att studera teoretiska ämnen på gymnasiet. Genom att i praktiken tvinga dessa ungdomar att läsa 3‑åriga program, bidrar det nuvarande systemet till att fler ungdomar hoppar av gymnasiet. De tvååriga praktiska gymnasieprogrammen med minskat teoretiskt innehåll ska därför återinföras. Den som så vill kan sedan bygga på sin 2‑åriga utbildning med ett tredje år och därigenom stärka sin teoretiska profil.
Förslaget beräknas minska utgifterna i kommunerna med 4,4–5,6 miljarder kronor från och med 2023. Förslaget beräknas inte ha någon offentligfinansiell effekt 2021.
15.5 Teknikbrygga
Sverigedemokraternas förslag: En teknikbrygga ska införas.
Ungdomar som inte erhållit jobb efter avslutad teoretisk utbildning kan erbjudas en andra chans att bli anställningsbara i industrin genom en så kallad teknikbrygga. Under två terminer stärker eleven sina kunskaper i teoretiska och praktiska ämnen varefter man genomför en termin med betald praktik hos det lokala näringslivet. Staten skjuter till medel för en termins praktikperiod.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,30 miljarder kronor 2021.[44]
15.6 Kvalitetssatsning på högskolor och universitet
Sverigedemokraternas förslag: Produktivitetsavdrag ska avskaffas och medel ska tillföras för att öka lärartätheten på högskolor och universitet.
Det finns, över tid, en trend att anslagen per student på högskolor och universitet urholkas. Urholkningen av resurserna per student fortsätter år efter år till stor del på grund av ett så kallat produktivitetsavdrag. Det innebär i korthet att de flesta utbildningar ska bli effektivare varje år och en procentsats dras av när anslagen räknas upp i den årliga pris- och löneomräkningen. I slutändan innebär detta en orimlig situation, där interaktionen mellan lärare och studenter minskas till ett minimum och utbildningarnas kvalitet förfaller.
Sverigedemokraterna budgeterar för ett avskaffande av produktivitetsavdraget under 2020 och skjuter därutöver till medel för att öka lärartätheten och öka antalet undervisningstimmar.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,68 miljarder kronor 2021.[45]
16 Miljö, energi och minskade utsläpp av växthusgaser
Naturen ska bevaras och förvaltas på ett sätt som balanserar och tar hänsyn till samhällets olika intressen. Sverigedemokraterna lyfter fram människors hälsa, bevarande av ekosystem, biologisk mångfald och bevarandet av ett varierat kulturlandskap, liksom möjligheterna att bo och verka på landsbygden. Allt hänger ihop. Sveriges natur och växlande geografi rymmer omistliga naturvärden som i många fall behöver skyddas från mänsklig påverkan. I andra fall är det just samspelet mellan natur och människa som upprätthåller det svenska kulturlandskapet.
Sverigedemokratisk politik går i princip inte ut på att separera människan från naturen, snarare tvärtom. Vidare tyder ingenting på att fria människor avstår från resor och god levnadsstandard. Det bör inte heller vara politikens strävan, men vetenskaplig utveckling banar väg för modern miljöteknik som minskar människans miljöpåverkan.
Regeringen lägger stora pengar på symbolprojekt, vars nytta ofta kan beskrivas som obetydlig eller direkt obefintlig. Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård, har ökat mycket kraftigt sedan 2015, från 5,3 miljarder kronor till 16,2 miljarder kronor i det som regeringen nu föreslår. Att ifrågasätta denna oseriösa hantering av skattemedel handlar absolut inte om brist på omsorg om miljön utan om att avvisa ineffektiv symbolpolitik till förmån för andra miljösatsningar och andra behov i samhället.
Sverigedemokraternas förslag: Ett särskilt anslag för innovativ miljöteknik ska inrättas.
En balanserad miljödebatt bör ha sin utgångspunkt i att världens befolkning ökar och att efterfrågan på energi och resurser måste mötas. Kunskap, teknik och internationellt samarbete är nyckelord inför dessa utmaningar i en osäker framtid. Om målet, från ett svenskt perspektiv, är att dämpa utsläppen av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen bör blicken lyftas från de 1–1,5 promille (eller lägre, beroende på beräkningsmodell) av utsläppen som kommer från Sverige. I stället bör mer fokus ligga på kunskap, teknikutveckling samt att arbeta för ny miljöteknik för globalt genomslag.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,50 miljarder kronor 2021.
Sverigedemokraternas förslag: En forskningsreaktor för fjärde generationens kärnkraft ska upprättas.
Kärnkraften utgör ett besynnerligt kapitel i den svenska klimatdebatten. Medan de mest obetydliga och ineffektiva åtgärder lyfts fram som en fråga om liv och död så förhåller man sig väldigt kallsinnig till kärnkraften, som står för ca 40 procent av den svenska elproduktionen. Nedläggningen av två reaktorer på Ringhals är högst aktuell, vilket regeringen driver fram som om diskussionen om växthusgaser inte fanns.
Sverigedemokraterna driver motsatt linje och förordar att kärnkraften inte bara ska bevaras utan också utvecklas. Sverige kan genom att finansiera en forskningsreaktor bidra till utvecklingen av fjärde generationens kärnkraft, som skulle tillåta ett radikalt bättre utnyttjande av kärnbränsle och samtidigt minska produktionen av kärnavfall.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,15 miljarder kronor 2021.
16.3 Avskaffa skatten på avfallsförbränning
Sverigedemokraternas förslag: Den särskilda punktskatten på avfallsförbränning ska avskaffas.
Sverigedemokraterna motsätter sig en skatt på avfallsförbränning, främst för att den inte på ett vare sig kostnadseffektivt eller verkningsfullt sätt styr mot en mer resurseffektiv och giftfri avfallshantering. Skatter på avfallsförbränning har inte gett de effekter som varit önskvärda utan i praktiken endast renderat i ytterligare en pålaga på hushållen.
Den utredning som tidigare lagts fram i frågan avstyrkte också förslaget om att införa denna skatt, samtidigt som samtliga berörda myndigheter också avstyrkte det, liksom Sveriges Kommuner och Landsting.
Denna skatt försämrar lönsamheten för de verk som eldar avfall och där regeringens skattepolitik redan har haft en mycket negativ inverkan på konkurrenskraften för kraftvärmen i Sverige. Den föreslagna skatten bör därmed avskaffas.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 0,42 miljarder kronor 2021.[46]
16.4 Vätgasstrategi
Sverigedemokraternas förslag: En statlig stimulans för vätgasteknik ska införas.
Övriga partier i Sveriges riksdag har en överenskommelse om att fasa ut fossila drivmedel fram till 2030. Att minska oljeberoendet är en bra målsättning, men den helt orealistiska tidsplanen riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för politiska mål. Att försöka forcera en orealistisk tidsplan riskerar dessutom att leda till kostnadsineffektiva eller till och med kontraproduktiva åtgärder.
Batteri- och vätgasdrift emotser dock, av allt att döma, en positiv utveckling utan omfattande statliga åtgärder. Sverigedemokraterna förordar däremot en statlig stimulans för vätgastekniken, som kommer att utgöra ett viktigt komplement.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,10 miljarder kronor 2021.
17 Stärk Sveriges försvarsförmåga
Sverigedemokraternas förslag: Försvarsberedningens rapporter ”Värnkraft” och ”Motståndskraft” ska finansieras fullt ut med målsättningen att Försvarsmaktens medel uppgår till 84 miljarder kronor, motsvarande 1,5 procent av BNP, senast 2025. Förberedelser ska ske för fortsatt stegvis upptrappning under kommande försvarsbeslut perioden 2026–2030 för att uppnå 2 procent av BNP senast 2030.
Sverigedemokraternas målsättning är att stärka det svenska totalförsvaret i en omfattning som återställer dess förmåga att skydda hela territoriet från yttre hot. Detta kräver rejäla satsningar på såväl ett skalförsvar som ett invasionsförsvar, i syfte att skapa en tröskeleffekt, så att en presumtiv angripare avhåller sig från aggressionshandlingar mot Sverige. Ett sådant försvar baseras inte bara på högteknologiska vapen, utan även på en stark försvarsvilja. Detta i sin tur uppnås genom satsningar på en utökad värnplikt, engagerade och lojala medborgare samt en stark uppslutning till totalförsvarets frivilligorganisationer.
Figur 12 Försvarsanslag som del av BNP, 2019, andel i procent
Källa: Stockholm International Peace Research Institute.
Sverigedemokraterna anser att försvarsbudgeten, som andel av BNP, på sikt ska fördubblas jämfört med dagens nivå. För att undvika att Försvarsmakten blir en budgetregulator krävs en grundlag som reglerar att försvarsbudgeten ska ha en lägsta nivå om två procent av BNP. Antalet brigader i armén behöver utökas och förbandens materiel moderniseras. Detta kräver att fler regementen etableras. Sverige behöver också ett modernt luftvärnssystem med förmåga att bekämpa kryssningsrobotar.
Sverige har mer än 270 mil kust. För att kunna övervaka denna på ett effektivt sätt ser Sverigedemokraterna att den svenska marinen behöver förstärkas genom fler fartyg, ubåtar och amfibieförband. För att klara av utbildningen av fler förband behöver fler regementen och marinbaser etableras inom marinen. Även marinen har ett stort behov av modernt luftvärn.
Sverigedemokraterna bedömer vidare att flygvapnet behöver tillföras ytterligare flygplan och basförband för att klara av en framtida hotmiljö och de krav som den kommer att ställa. Fler flygflottiljer behöver etableras för att klara av produktionen av dessa förband, och flygvapnet behöver även ersätta sina tunga transportflygplan. Om totalförsvaret ska kunna växa i enlighet med denna vision är en väl fungerande personalförsörjning helt avgörande. Antalet värnpliktiga kommer att behöva öka för att fylla upp nya förband med kompetent personal, vilket även innebär att officersutbildningen behöver utökas och omstruktureras.
Avslutningsvis är ett väl utbyggt och uthålligt civilförsvar av stor betydelse för Sveriges försvarsförmåga. För att återupprätta ett sådant krävs omfattande satsningar på området.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 1,44 miljarder kronor 2021.
17.1 Beredskapslager
Sverigedemokraternas förslag: Inrättandet av beredskapslager för eventuella krissituationer ska skyndsamt utredas.
Sveriges beredskapslager avvecklades stegvis från 1990-talet och framåt. Lagringen av exempelvis livsmedel, läkemedel, sjukvårdsmaterial samt drivmedel avsåg att göra Sverige mindre sårbart för längre perioder av avspärrning. Vad gäller insatsmedel till jordbruket var lagren dimensionerade för att klara flera års blockad. Besynnerligt nog innebar EU-medlemskapet, då det svenska jordbruket inledde sin tillbakagång, att lagren minskades väsentligt.[47] Regeringen och berörda myndigheter bör under alla omständigheter skyndsamt planera för inrättandet av beredskapslager för eventuella krissituationer. Utöver lager av livsmedel (och sjukvårdsmateriel) bör Sverige bygga upp förråd av insatsvaror såsom utsäde, agrokemikalier och drivmedel.
Sverigedemokraternas förslag: Sveriges biståndsram ska utgöra 0,70 procent av BNI 2021.
Sverigedemokraterna ser bistånd som det primära verktyget för att understödja fattiga människor i utvecklingsländer. Sveriges bistånd bör fokusera på att tillmötesgå utsatta personers grundläggande behov i deras vardag. I en värld som till stor del präglas av god ekonomisk tillväxt, snabb förbättring av levnadsstandarder samt ökad framtidstro är det inte acceptabelt att miljoner människor saknar tillgång till enkel sanitet, grundläggande sjukvård och säkert dricksvatten. Sverige kan inte som enskilt land ta ett helhetsansvar för att över 700 miljoner människor lever i extrem fattigdom, men vi kan bidra till en positiv utveckling genom befintliga institutioner.
De senaste åren har Sveriges bistånd präglats av ett antal incidenter, som understryker ett akut reformbehov och som i det längre perspektivet utgör ett hot mot allmänhetens förtroende för biståndet som verktyg.
Sverigedemokraterna ser fyra konkreta problem som måste adresseras snarast: en osund företagskultur vad gäller ersättningar inom biståndsorganisationer, bristfällig kontroll över utbetalningar och betalningsmottagare, otillräcklig resultatstyrning inom framförallt demokratibiståndet samt skadliga incitament som följer av utgiftsmålet om 1 procent av BNI.
För riksdagsåret 2020/21 föreslås en biståndsram om 0,7 procent av BNI, vilket beräknas minska utgifterna i statens budget med 15,79 miljarder kronor 2021.
Kultursektorn har drabbats hårt av coronapandemin. Inställda föreställningar och stängda utställningar, ovisshet om kommande planerade evenemang, publikbortfall och andra intäktsbortfall har varit vardag för branschen under krisen. Detta är å ena sidan inte överraskande utan en följd av verksamheternas natur, då stora delar av kultursektorn är orienterade mot publik verksamhet som bygger på upplevelser och möten människor emellan. Samtidigt visar det å andra sidan på sårbarheten i dagens system och förstärker Sverigedemokraternas principiella idé om att fler av kulturlivets aktörer behöver fler ben att stå på och stimuleras till en högre krisberedskap.
För Sverigedemokraterna har kulturen en central plats i livet, samhället och politiken. Våra ledord lyder sammanhållning, tillgänglighet och folkhälsa. Kultur ska vara lättillgänglig inte minst för barn, gamla och funktionsnedsatta. En särskilt viktig roll har kulturen för ett starkt socialt kapital och social tillit mellan människor och mellan individer och institutioner. Sverige är unikt, och självklart är den svenska kulturen unik och värd att värna, vårda och visa. Den gemensamma svenska kulturen har också en avgörande betydelse för det fredliga, demokratiska och solidariska välfärdssamhälle som formats i Sverige – det välfärdssamhälle vi idag ser krackelera inte minst på grund av storskaliga kulturella spänningar och motsättningar.
Att stärka vårt lands gemenskap liksom kulturarvets ställning är alltså positivt för samhällsutvecklingen och den nationella sammanhållningen. Svensk kultur ska erkännas och kultur- och kunskapsinstitutioner med bildningsuppdrag tillåtas få vara just bildningsinstitutioner.
För Sveriges del är det viktigare än på länge att samlas kring gemensamma normer och värderingar, traditioner, seder och bruk för att hålla ihop. Särskilt viktigt är detta i ett samhälle med en solidariskt finansierad välfärd, just eftersom den solidaritet som håller upp systemet i sin tur baseras på en gemensam identitet och en stark känsla av gemenskap. Sverigedemokraternas syn är att den svenska kulturen ska erkännas och blomstra.
Utifrån det här bör en stor del av kulturpolitikens fokus vara att vårda och värna det svenska kulturarvet, det svenska språket, svenska värderingar och kunskap om Sveriges historia. Samhället bör även prioritera tillgänglighetsåtgärder, kultur i relation till folkhälsa och insatser som är ägnade åt att bevara det svenska naturarvet. Allas rätt till kultur och gemensamma kulturella referenspunkter är en grogrund för social sammanhållning mellan gammal och ung, fattig och rik, stadsbo och landsbygdsbo, oavsett härkomst.
19.1 Kulturarvsmiljard
Sverigedemokraternas förslag: En kulturarvsmiljard ska införas.
Den svenska kulturens särart bottnar i Nordens historia, natur och klimat. Det svenska kulturarvet ska vårdas och värnas, till gagn för nationens sammanhållning och för att öka kunskaperna om svensk historia och vår gemensamma identitet.
I konkreta budgettermer översätts detta i en kulturarvsmiljard, där en höjning av den kyrkoantikvariska ersättningen motsvarar ungefär hälften. Andra komponenter är satsningar på bland annat Statens musikverk, Institutet för språk och folkminnen och Riksantikvarieämbetet.
Sverigedemokraterna vill även inrätta en särskild fond dit privatpersoner, organisationer, föreningar och i särskilda fall även kommuner ska kunna vända sig för att äska medel till verksamheter som bevarar och levandegör kulturarvet. Utöver att bidra med rena ekonomiska medel skulle en särskild kulturarvsfond också skicka en tydlig signal om att staten värdesätter den svenska nationens historia och kulturarv – på riktigt, från yttre glesbygd till inre storstad.
Sverigedemokraterna avsätter också medel för att bevara, vårda, levandegöra och sprida kunskap om fornlämningar, kulturlandskap och bebyggelse, bland annat genom ett rotavdrag öronmärkt för kulturhistoriska bebyggelsemiljöer. Framåt bör en samlad översyn av utbildningsbehoven inom byggnadsvårds- och kulturmiljöområdet i stort göras för att säkra kunskapsöverföring och rekryteringsbehov för framtiden.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,98 miljarder kronor 2021.
19.2 Kulturlotsar och Sverigecenter
Sverigedemokraternas förslag: Kulturlotsar och Sverigecenter ska införas.
För att stärka integrationen i samhället, kommunernas utveckling, invånares relation till sitt lokala kulturarv och det sociala kapitalet föreslår Sverigedemokraterna kulturlotsar och Sverigecenter, en landsomfattande kulturpolitisk reform för sammanhållning och vitalisering av kulturlivet. Kulturlotsen är en funktion för samordning av kulturinsatser på både kommunal och nationell nivå. Lotsreformen utgör huvuddelen av denna satsning. Sverigecentren, en form av pilotprojekt, är tänkta som en väg till deltagande i svensk kultur och samhällsorientering i landets särskilt utsatta områden.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,30 miljarder kronor 2021.
19.3 Bibliotekssatsning
Sverigedemokraternas förslag: Bibliotekstjänsterna och den tryckta litteraturskatten ska digitaliseras.
Våra nordiska grannländer har i flera avseenden gjort betydande framsteg vad gäller digitaliseringen av bibliotekstjänster och har visat på möjligheter att utveckla biblioteken och deras uppdrag och samverkan. För ökat nordiskt erfarenhetsutbyte, ökad likvärdighet och bättre samordning bör det vara en uttalad ambition att Sverige under en tioårsperiod digitaliserar merparten av vad som har getts ut i landet.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,10 miljarder kronor 2021.
Sverigedemokraternas förslag: Produktionsincitament för filmproduktion ska införas.
Sverige är på väg att tappa vital film- och tv-produktion. Stora delar av vår omvärld har statliga produktionsrabatter för filmproduktion i landet där staten återbetalar upp till 25 procent av bolagens utgifter, vilket stimulerar såväl filmskapandet som inspelningsmiljöerna och ekonomin. Det här ger andra länder stora konkurrensfördelar och Sverige motsvarande nackdelar så länge motsvarande rabatter saknas i vårt land. Detta har blivit alltmer kännbart på senare år, då stora filmproduktioner förlagts till andra länder.
Sverigedemokraterna motionerade om införandet av produktionsrabatter för filmproduktion i Sverige redan år 2015 och har drivit frågan sedan dess. Riksdagens övriga partier och numera även sittande regering har anammat förslaget och är i sak positivt inställda. Riksdagen har tidigare riktat ett tillkännagivande om att utreda frågan. Frågan är nu sedan en tid utredd, men regeringen avsätter inga ekonomiska medel för ett införande, inte heller i år. Rapporter från Tillväxtverket och Svenska Filminstitutet finns att tillgå i frågan. Reformen väntas initialt kosta cirka 300 miljoner kronor att införa, men beräknas på sikt vara självfinansierande och stärka flera delar av näringslivet och besöksnäringen. Att medel för produktionsincitament för filmindustri i Sverige saknas såväl i årets som i förra årets budgetproposition från regeringen har uppmärksammats medialt. Ett införande kan ses inte bara som en stimulans för filmproduktion, utan även en successiv omställning från en bidragsfinansierad och politiserad filmpolitik till en friare filmbransch med bättre villkor för filmproducenter och branschen i stort.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,30 miljarder kronor 2021.
Den långsiktiga visionen för Sverigedemokraternas bostadspolitik är balans mellan utbud och efterfrågan. Storskalig invandring har drivit fram ett efterfrågeöverskott och bidragit till köbildning och stor obalans på bostadsmarknaden. Byggsektorns konkurrens, planering och finansiering av bostäder är ytterligare faktorer som påverkar situationen på bostadsmarknaden.
Den långsiktiga visionen måste vara att Sveriges otrygga bostadsområden steg för steg förbättras så att alla bostadsområden på sikt kan anses vara trygga, vilket inte är fallet i dag. Det finns många aspekter på denna utveckling, inte minst socioekonomiska, men bostadspolitiken utgör en pusselbit.
Sverigedemokraterna vill åstadkomma en social bostadspolitik som på riktigt gagnar unga personer, hemlösa och äldre som lever i olika former av ekonomisk utsatthet. Samtidigt påverkar bostadspolitiken alla grupper i samhället och målet måste vara att åstadkomma en fungerande helhet.
20.1 Ytterligare sänkt fastighetsavgift för utsatta grupper
Sverigedemokraternas förslag: Taket på fastighetsavgiften för småhus avseende pensionärer och utsatta grupper ska sänkas från 4 procent till 3 procent av inkomsten.
Fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad är begränsad för grupper som är ekonomiskt utsatta. Pensionärer eller de som uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning har en takbegränsning av hur mycket av sin inkomst de ska behöva betala i fastighetsavgift.
Sverigedemokraterna ser positivt på denna begränsningsregel och vill ytterligare sänka nivån för hur mycket fastighetsavgiften maximalt ska kunna belasta utsatta grupper i samhället.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 0,20 miljarder kronor 2021.[48]
20.2 Klassificera studentbostäder som elevhem
Sverigedemokraternas förslag: Fastighetsavgiften på studentbostäder ska avskaffas.
På många av Sveriges högskoleorter, inte minst i storstäderna, råder akut brist på studentbostäder. Det rör sig om ett växande problem i form av utbredd osäkerhet, långa köer, trångboddhet, långpendling och i många fall en växande svart marknad. I längden utgör detta en betydande socioekonomisk problematik i och med att det gör det väsentligt svårare för ungdomar från mindre välbeställda familjer att studera.
Sverigedemokraterna anser att studentbostäder ska kunna jämställas med elevhem och därmed omfattas av ett undantag i fastighetstaxeringslagen, med slopad fastighetsavgift som följd. Dessutom bör den kommunala fastighetsavgiften för studentbostäder avskaffas.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 0,20 miljarder kronor 2021.[49]
20.3 Skatt vid andrahandsuthyrning
Sverigedemokraternas förslag: Schablonavdraget för andrahandsuthyrning ska utökas från 40 000 kronor per år till 60 000 kronor per år.
När stor bostadsbrist råder tenderar informella andrahandsmarknader och mer eller mindre tvivelaktiga överenskommelser uppstå, vilka myndigheterna inte har insyn i. Laglig andrahandsuthyrning är då att föredra, vilket man kan stimulera genom att göra det skattemässigt mer attraktivt. I till exempel Norge har man lyckats lösa en del av bostadsbristen genom att skattebefria andrahandsuthyrning.
Sverigedemokraterna vill därför utöka gränsen för hur mycket det är tillåtet att hyra ut en del av bostad i andra hand skattebefriat. Förslaget kan därtill antas öka utbudet av tillgängliga lägenheter.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 0,30 miljarder kronor 2021.[50]
20.4 Ökad trygghet i utsatta områden
Sverigedemokraternas förslag: Tryggheten i utsatta områden ska stärkas.
Säkerheten och tryggheten i många av landets bostadsområden och stadsdelar har försämrats, framför allt i de så kallade utsatta områdena. Det är ett stort problem, där insatser behövs för förbättring. Satsningar behövs på utökad fysisk planering för ökad säkerhet och trygghet genom exempelvis ökad belysning och uppöppnande av områden mellan byggnader. Vidare behövs utvecklad organiserad samverkan där polisen, andra offentliga aktörer, fastighetsägare med flera intressenter deltar. Metoder som använts och givit goda resultat både nationellt och internationellt är exempelvis BID-samverkan (Business Improvement Districts) och CPTED (crime prevention through environmental design). Metoderna kan med fördel på ett mer organiserat sätt implementeras i Sverige.
Förslaget beräknas öka utgifterna i statens budget med 0,25 miljarder kronor 2021.
21 Skatter
Sverigedemokraterna är ett tillväxt- och välfärdsvänligt parti. Välstånd genereras genom arbete, vilket stimuleras genom ett dämpat skattetryck. Samtidigt har samhället stora gemensamma behov, vilket kräver finansiering. Debatten om skattenivåer i en inrikespolitisk svensk kontext har ofta varit mer polariserad än de sakpolitiska skillnaderna. Även om höger och vänster har olika ideologiska utgångspunkter är inte skillnaden i förd politik enorm.
Partiets ideologiska profil handlar i första hand om vad pengarna ska användas till, nationens och medborgarnas bästa. Det är viktigt att upprätthålla skattebetalarnas respekt för den offentliga ekonomin. Om skattemedel förslösas blir effekten den motsatta.
Sverigedemokraterna står för en pragmatisk, avvägd skattepolitik som understryker solidaritet och nationell sammanhållning, samtidigt som den som arbetar ska kunna känna en trygghet i att inte bli beskattad mer än vad som verkligen behövs.
Regeringen lägger fram en budget som innehåller skattelättnader för höginkomsttagare medan skatterna höjs på vanlig konsumtion (drivmedel, hemelektronik, plastpåsar). Detta får en direkt negativ effekt för vanliga konsumenter, som drabbas av nya pålagor utan att de tar del av några fördelar.
21.1 Nej till återinförd pensionärsskatt
Sverigedemokraternas förslag: Skatteskillnaden mellan inkomstslagen tjänst och pension ska likställas.
Se avsnitt 10.2.
Sverigedemokraternas förslag: Återställ den särskilda inkomstskatten för utomlands bosatta (SINK) från 25 procent till tidigare 20 procent.
Boende i utlandet som är skattskyldiga i Sverige behöver ofta betala privat vårdförsäkring, beroende på vilket land de bor i, samtidigt som de inte nyttjar svensk välfärd i någon större utsträckning. Därför är det rimligt att utlandsboende betalar 20 procent i skatt på sina inkomster, vilket tidigare var fallet innan regeringen höjde den till 25 procent.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 0,40 miljarder kronor 2021.[51]
21.3 Sänkta arbetsgivaravgifter
Sverigedemokraternas förslag: Den allmänna löneavgiften ska sänkas från 11,62 procent till 8,715 procent under det första halvåret 2021. Den allmänna löneavgiften för de första två anställda i samtliga företag upp till en taknivå om 300 000 kronor per anställd och år ska avskaffas från och med den 1 juli 2021.
Se avsnitt 5.2 och 13.2.
21.4 Utfasade ränteavdrag
Sverigedemokraternas förslag: Påbörja en utfasning av ränteavdragen med 1 procentenhet per år under fem års tid, 2021–2025.
Ränteavdragen är problematiska då staten subventionerar lånande samtidigt som man höjt beskattningen av sparande i två steg. Samtidigt bidrar ränteavdragen till att öka den finansiella stabiliteten eftersom det allt annat lika blir mer förmånligt att låna. Ränteavdragen behöver därför successivt avvecklas. För att inte skapa en finansiell kris och med respekt för att hushållen agerar utifrån de regelverk som sätts upp bör en utfasning ske oerhört långsamt.
Förslaget beräknas minska utgifterna i statens budget med 0,7 miljarder kronor 2021.[52]
21.5 Sänkt skatt på investeringssparkonton och kapitalförsäkringar
Sverigedemokraternas förslag: Schablonintäkten som underlag för avkastningsskatten på investeringssparkontot och kapitalförsäkringar ska sänkas från 1,0 procent plus statslåneräntan till 0,75 procent plus statslåneräntan.
Se avsnitt 10.5.
21.6 Lägre skatt på bensin och diesel
Sverigedemokraternas förslag: Reduktionsplikten ska sänkas till 5 procent för diesel och 2 procent för bensin. Beskattningen av MK3 och MK1 ska likställas. Alla kvarvarande skattelättnader på biodrivmedel ska avskaffas.
Se avsnitt 9.1.
21.7 Avskaffad flygskatt
Sverigedemokraternas förslag: Flygskatten ska avskaffas.
Se avsnitt 9.9.
Sverigedemokraternas förslag: Den så kallade kemikalieskatten, det vill säga den särskilda punktskatten på elektronikprodukter, ska avskaffas.
Undersökningar visar att kemikalieskatten har slagit hårt mot svensk handel. Kemikalieskatten har medfört att vart tionde köp har flyttats från svenska butiker till utländska hemsidor. Kemikalieskatten är alltså skadlig för näringslivet och leder till lägre intäkter och svagare förutsättningar för industriell utveckling och detaljhandel i Sverige. Företagens anpassning till det nya läget har medfört att de har förflyttat delar av sin verksamhet bort från Sverige, färre svenska arbetstillfällen och i förlängningen mindre resurser till offentlig sektor.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 2,16 miljarder kronor 2021.[53]
21.9 Avskaffad skatt på plastpåsar
Sverigedemokraternas förslag: Den särskilda punktskatten på plastpåsar ska avskaffas.
Sverigedemokraterna var kritiska mot plastpåseskatten vid införandet i maj 2020. Kritiken bestod främst av att skatten inte innebär någon miljönytta – svenska plastpåsar återvinns till ny plast och/eller energi och en utfasning av dem innebär således ingen minskad miljö- eller klimatpåverkan. Sedan skatten infördes har det skett en kraftig minskning av beskattade plastbärkassar, och parallellt en ökning av icke-beskattade avfallspåsar av plast och papperspåsar – produkter som är sämre ur miljösynpunkt.
När regeringen införde skatten hävdades vidare att intäkterna skulle gå till att rensa upp i naturen. Även här får regeringen bakläxa efter att det visat sig att skatteutfallet är långt ifrån prognosen. Sverigedemokraterna föreslår därför att skatten avskaffas.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 0,62 miljarder kronor 2021.
21.10 Avskaffad skatt på avfallsförbränning
Sverigedemokraternas förslag: Den särskilda punktskatten på avfallsförbränning ska avskaffas.
Se avsnitt 16.3.
21.11 Avskaffad bonus–malus
Sverigedemokraternas förslag: Bonus–malus-systemet för personbilar ska avskaffas.
Se avsnitt 9.5.
21.12 Nej till justerad förmånsbeskattning av tjänstebil
Sverigedemokraternas förslag: Förmånsbeskattningen av tjänstebil ska inte justeras.
En del arbetsgivare erbjuder anställda möjligheten att växla lön mot tjänstebil, vilket innebär att bilen leasas av arbetsgivaren mot att arbetstagaren får lägre lön. Därefter förmånsbeskattas arbetstagaren för bilen som löneförmån. Regeringens förslag om ett kraftigt ökat förmånsvärde innebär att ett antal arbetstagare, som i många fall är beroende av bilen, får en kraftigt höjd skatt. Sverigedemokraternas förslag är att förmånsvärdet inte ska uppjusteras.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 0,15 miljarder 2021.
21.13 Återställda momssatser
Sverigedemokraternas förslag: Återställ momsen på restaurang- och cateringtjänster, på burkar och flaskor samt på hämtmat till ordinarie momssats om 25 procent.
Ordinarie momssats i Sverige är 25 procent, men flertalet varor och tjänster har nedsatta momssatser, till antingen 12 eller 6 procent. Därtill är vissa varor och tjänster helt momsbefriade. Många momsnedsättningar verkar som ett riktat branschstöd, vilket är negativt ur perspektiven samhällsekonomisk effektivitet och rättvisa. Ett exempel är den nedsatta momsen på restaurang- och cateringtjänster samt på hämtmat. De önskade effekterna har inte uppfyllts. Utvärderingar har gjort gällande att så lite som 1 000 nya jobb har skapats, till en kostnad om närmare 6 miljarder kronor.
I denna budget återställer Sverigedemokraterna dessa båda momssatser. Tillika höjs momsen på flaskor och burkar till ordinarie 25 procent. I ett längre perspektiv bör en större skatteväxling mellan moms och förvärvsinkomster utredas, eftersom sysselsättningseffekten blir mer påtaglig av sänkta inkomstskatter. En sådan utredning bör även ta sikte på fördelningspolitiska effekter av en skatteväxling.
Förslaget beräknas öka statens skatteintäkter med 13,90 miljarder kronor 2021.[54]
21.14 Slopad förmånsbeskattning av sjukvård
Sverigedemokraternas förslag: Avskaffa förmånsbeskattningen av privata sjukvårdsförsäkringar.
Svensk sjukvård är överbelastad och har långa köer. Privata sjukvårdsförsäkringar som ger tillgång till privat sjukvård vid sidan av den ordinarie offentliga vården har medfört en avlastning från vårdköerna och från regionerna i den nu rådande situationen. En ökad beskattning på privat sjukvård kan medföra att allt fler väljer att ställa sig i de ordinarie vårdköerna och på så sätt ytterligare belasta den redan problemfyllda offentliga vården med längre väntetider. Sverigedemokraterna motsätter sig därför sjukvårdsskatten som inte leder till samhällsekonomisk nytta eller leder till mer jämlik vård.
Förslaget beräknas minska statens skatteintäkter med 0,40 miljarder kronor 2021.[55]
22 Fördelningspolitiska effekter
Det går inte att uppnå ett samhälle som är helt ekonomiskt jämlikt. Människor är olika och kommer alltid att prioritera olika vad gäller utbildning, arbete och sparande. Och man lyckas olika väl. Historiens dom över försöken att forcera fram total ekonomisk jämlikhet är hård.
Med detta sagt strävar Sverigedemokraterna efter ett samhälle som präglas av sammanhållning. Det finns många aspekter på detta och ekonomi är en av dem. Det är samhällets uppgift att stödja svaga grupper i samhället och det är inte fel att relativt välavlönade får dra ett tyngre lass än andra.
Sverigedemokraternas förslag till statsbudget innebär dessutom ett steg mot större ekonomisk jämställdhet mellan kvinnor och män.
Tabell 12 Förslagens effekt på genomsnittlig disponibel inkomst per konsumtionsenhet, år 2021, efter decilgrupp, andel i procent
Källa: SCB, Fasit, basår 2018, version 3, STAR.
Figur 13 Förslagens effekt på individuell inkomst, år 2021, efter kön, andel i procent
Källa: SCB, Fasit, basår 2018, version 3, STAR.
23.1 Utgiftsområde 1 Rikets styrelse
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 1 Rikets styrelse
iljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 1 Rikets styrelse |
||||
|
1:1 |
Kungliga hov- och slottsstaten |
3 |
3 |
3 |
|
3:1 |
Sametinget |
1 |
1 |
1 |
|
4:1 |
Regeringskansliet m.m. |
−25 |
−50 |
−100 |
|
5:1 |
Länsstyrelserna m.m. |
10 |
10 |
10 |
|
6:1 |
Allmänna val och demokrati |
5 |
5 |
5 |
|
6:3 |
Integritetsskyddsmyndigheten |
5 |
5 |
5 |
|
6:4 |
Valmyndigheten |
5 |
20 |
5 |
|
6:5 |
Stöd till politiska partier |
−19 |
−19 |
−19 |
|
8:1 |
Mediestöd |
−140 |
−280 |
−420 |
|
9:1 |
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information |
−19 |
−20 |
−20 |
|
Summa |
−174 |
−325 |
−530 |
|
23.2 Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning |
||||
|
1:11 |
Finansinspektionen |
5 |
5 |
5 |
|
99:1 |
Centralt administrerat stöd till hushållen |
91 700 |
±0 |
±0 |
|
Summa |
91 705 |
5 |
5 |
|
23.3 Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution |
||||
|
1:1 |
Skatteverket |
245 |
245 |
238 |
|
1:2 |
Tullverket |
26 |
92 |
175 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
25 |
25 |
25 |
|
99:1 |
Folkräkning |
500 |
±0 |
±0 |
|
Summa |
796 |
362 |
438 |
|
23.4 Utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 4 Rättsväsendet
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 4 Rättsväsendet |
||||
|
1:1 |
Polismyndigheten |
2 630 |
3 023 |
5 212 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
210 |
215 |
220 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
169 |
385 |
544 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
63 |
106 |
101 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
470 |
865 |
980 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
2 217 |
2 739 |
2 939 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
4 |
5 |
6 |
|
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
125 |
135 |
145 |
|
99:1 |
Betald polisutbildning |
1 500 |
1 500 |
1 500 |
|
99:2 |
Ordningsvakter |
2 500 |
2 500 |
±0 |
|
Summa |
9 887 |
11 472 |
11 646 |
|
23.5 Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan |
||||
|
1:3 |
Nordiskt samarbete |
10 |
10 |
10 |
|
1:5 |
Inspektionen för strategiska produkter |
1 |
1 |
1 |
|
1:9 |
Svenska institutet |
10 |
10 |
10 |
|
Summa |
21 |
21 |
21 |
|
23.6 Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap |
||||
|
1:1 |
Förbandsverksamhet och beredskap |
190 |
75 |
100 |
|
1:2 |
Försvarsmaktens insatser internationellt |
±0 |
−800 |
−800 |
|
1:3 |
Anskaffning av materiel och anläggningar |
930 |
1 665 |
1 590 |
|
1:7 |
Officersutbildning m.m. |
10 |
50 |
100 |
|
2:1 |
Kustbevakningen |
10 |
10 |
10 |
|
2:6 |
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap |
300 |
400 |
600 |
|
Summa |
1 440 |
1 400 |
1 600 |
|
23.7 Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
|||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd |
|||||
|
1:1 |
Biståndsverksamhet |
−15 288 |
−16 040 |
−16 706 |
|
|
1:2 |
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) |
−475 |
−499 |
−522 |
|
|
1:3 |
Nordiska Afrikainstitutet |
−2 |
−2 |
−2 |
|
|
1:4 |
Folke Bernadotteakademin |
−19 |
−20 |
−20 |
|
|
1:6 |
Utvärdering av internationellt bistånd |
−1 |
−2 |
−2 |
|
|
Summa |
−15 785 |
−16 563 |
−17 252 |
||
23.8 Utgiftsområde 8 Migration
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 8 Migration
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 8 Migration |
||||
|
1:1 |
Migrationsverket |
−398 |
−768 |
−1 060 |
|
1:2 |
Ersättningar och bostadskostnader |
−1 380 |
−2 363 |
−2 552 |
|
1:3 |
Migrationspolitiska åtgärder |
−128 |
−105 |
−105 |
|
1:4 |
Domstolsprövning i utlänningsmål |
29 |
−222 |
−390 |
|
1:5 |
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål |
±0 |
−58 |
−141 |
|
1:6 |
Offentligt biträde i utlänningsärenden |
±0 |
−67 |
−168 |
|
1:7 |
Utresor för avvisade och utvisade |
300 |
300 |
300 |
|
99:1 |
Återvandring |
800 |
800 |
800 |
|
Summa |
−777 |
−2 483 |
−3 316 |
|
23.9 Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
||||
|
1:1 |
Socialstyrelsen |
360 |
360 |
360 |
|
1:6 |
Bidrag till folkhälsa och sjukvård |
605 |
630 |
635 |
|
1:8 |
Bidrag till psykiatri |
330 |
330 |
1 630 |
|
4:2 |
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet |
40 |
40 |
70 |
|
4:4 |
Kostnader för statlig assistansersättning |
1 147 |
1 335 |
1 675 |
|
4:5 |
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet |
210 |
200 |
200 |
|
4:7 |
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m. |
5 |
5 |
5 |
|
99:1 |
Medicinsk forskning |
50 |
50 |
50 |
|
99:2 |
Kvinnors hälsa |
210 |
60 |
60 |
|
Summa |
2 957 |
3 010 |
4 685 |
|
23.10 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
||||
|
1:1 |
Sjukpenning och rehabilitering m.m. |
1 077 |
760 |
880 |
|
1:2 |
Aktivitets- och sjukersättningar m.m. |
900 |
800 |
800 |
|
1:3 |
Merkostnadsersättning och handikappersättning |
30 |
30 |
30 |
|
1:6 |
Bidrag för sjukskrivningsprocessen |
100 |
500 |
500 |
|
1:7 |
Ersättning för höga sjuklönekostnader |
−1 000 |
−1 000 |
−1 000 |
|
2:1 |
Försäkringskassan |
100 |
100 |
100 |
|
2:2 |
Inspektionen för socialförsäkringen |
29 |
28 |
27 |
|
99:1 |
Sjuklön för små företag |
4 100 |
4 200 |
4 300 |
|
Summa |
5 336 |
5 418 |
5 637 |
|
23.11 Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
||||
|
1:1 |
Garantipension till ålderspension |
4 700 |
4 800 |
4 700 |
|
1:3 |
Bostadstillägg till pensionärer |
−1 200 |
−1 200 |
−1 200 |
|
1:4 |
Äldreförsörjningsstöd |
−100 |
−100 |
−100 |
|
Summa |
3 400 |
3 500 |
3 400 |
|
23.12 Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
||||
|
1:2 |
Föräldraförsäkring |
1 530 |
1 695 |
1 745 |
|
1:3 |
Underhållsstöd |
±0 |
±0 |
100 |
|
1:4 |
Adoptionsbidrag |
2 |
2 |
2 |
|
1:5 |
Barnpension och efterlevandestöd |
−142 |
−139 |
−144 |
|
1:8 |
Bostadsbidrag |
750 |
700 |
700 |
|
99:3 |
Bidrag till förstföderskor |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
|
Summa |
3 140 |
3 258 |
3 403 |
|
23.13 Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
||||
|
1:1 |
Etableringsåtgärder |
−172 |
−112 |
−72 |
|
1:2 |
Kommunersättningar vid flyktingmottagande |
−3 097 |
−4 333 |
−5 851 |
|
1:3 |
Hemutrustningslån |
−172 |
−178 |
−178 |
|
2:1 |
Diskrimineringsombudsmannen |
−64 |
−130 |
−131 |
|
3:1 |
Särskilda jämställdhetsåtgärder |
75 |
75 |
75 |
|
3:2 |
Jämställdhetsmyndigheten |
−38 |
−76 |
−72 |
|
4:1 |
Åtgärder mot segregation |
−500 |
−500 |
−500 |
|
4:2 |
Delegationen mot segregation |
−9 |
−18 |
−19 |
|
Summa |
−3 977 |
−5 272 |
−6 747 |
|
23.14 Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv |
||||
|
1:1 |
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader |
−100 |
−100 |
−100 |
|
1:2 |
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd |
15 |
60 |
3 570 |
|
1:3 |
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser |
−3 257 |
−4 932 |
−4 834 |
|
1:4 |
Lönebidrag och Samhall m.m. |
100 |
100 |
100 |
|
1:13 |
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar |
−2 422 |
−5 744 |
−6 665 |
|
1:14 |
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare |
−1 696 |
−1 621 |
−1 736 |
|
2:1 |
Arbetsmiljöverket |
30 |
50 |
50 |
|
2:5 |
Myndigheten för arbetsmiljökunskap |
10 |
10 |
10 |
|
2:6 |
Regional skyddsombudsverksamhet |
100 |
100 |
100 |
|
99:1 |
Lärlingsanställningar |
500 |
500 |
500 |
|
Summa |
−6 720 |
−11 578 |
−9 005 |
|
23.15 Utgiftsområde 15 Studiestöd
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 15 Studiestöd
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 15 Studiestöd |
||||
|
1:1 |
Studiehjälp |
−240 |
−240 |
−240 |
|
1:2 |
Studiemedel |
580 |
710 |
710 |
|
1:7 |
Studiestartsstöd |
−542 |
−400 |
−400 |
|
99:1 |
Studieskuldsavdrag lärare i glesbygd |
90 |
180 |
280 |
|
Summa |
−112 |
250 |
350 |
|
23.16 Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
|||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning |
|||||
|
1:2 |
Statens skolinspektion |
300 |
300 |
300 |
|
|
1:7 |
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet, m.m. |
1 000 |
1 000 |
1 000 |
|
|
1:13 |
Bidrag till lärarlöner |
325 |
325 |
325 |
|
|
1:15 |
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling |
−6 230 |
−6 230 |
−6 230 |
|
|
2:29 |
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
−95 |
−95 |
−95 |
|
|
2:35 |
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
53 |
53 |
54 |
|
|
2:36 |
Stockholms konstnärliga högskola: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
−53 |
−53 |
−54 |
|
|
2:53 |
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
20 |
21 |
21 |
|
|
2:54 |
Konstfack: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
−20 |
−21 |
−21 |
|
|
2:55 |
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
11 |
12 |
12 |
|
|
2:56 |
Kungl. Konsthögskolan: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
−11 |
−12 |
−12 |
|
|
2:57 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
21 |
21 |
21 |
|
|
2:58 |
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå |
−21 |
−21 |
−21 |
|
|
2:59 |
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå |
−55 |
−55 |
−55 |
|
|
3:1 |
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation |
−100 |
−100 |
−100 |
|
|
3:4 |
Rymdforskning och rymdverksamhet |
300 |
300 |
300 |
|
|
99:1 |
Stöd till glesbygdsskolor |
370 |
380 |
390 |
|
|
99:2 |
Slopat karensavdrag för förskolepersonal |
80 |
100 |
100 |
|
|
99:3 |
Utökning av SYV grundskola och gymnasieskola |
125 |
125 |
125 |
|
|
99:4 |
Slopat karensavdrag för grundskollärare och fritidspersonal |
80 |
100 |
100 |
|
|
99:5 |
Inrättande av jourklasser |
700 |
700 |
700 |
|
|
99:6 |
Utökad personaltäthet fritidshem |
450 |
450 |
450 |
|
|
99:7 |
Teknikbrygga |
300 |
280 |
260 |
|
|
99:8 |
Ökad lärartäthet och fler undervisningstimmar högre utbildning |
250 |
250 |
250 |
|
|
99:9 |
Avskaffat produktivitetsavdrag |
430 |
430 |
440 |
|
|
99:10 |
Nationella prov i lärarutbildningen |
25 |
25 |
25 |
|
|
99:12 |
Satsning på ett nytt strategiskt forskningsanslag riktat mot kärnenergiforskning |
100 |
100 |
100 |
|
|
99:13 |
Skolhälsovård |
305 |
305 |
305 |
|
|
Summa |
−1 340 |
−1 310 |
−1 310 |
||
23.17 Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid |
||||
|
1:1 |
Statens kulturråd |
5 |
1 |
1 |
|
1:4 |
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet |
20 |
20 |
20 |
|
1:5 |
Stöd till icke-statliga kulturlokaler |
15 |
15 |
15 |
|
2:1 |
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner |
−16 |
−16 |
−16 |
|
2:2 |
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål |
−16 |
−16 |
−16 |
|
2:3 |
Statens musikverk |
7 |
7 |
7 |
|
3:1 |
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter |
−30 |
−30 |
−30 |
|
3:2 |
Myndigheten för tillgängliga medier |
0 |
0 |
0 |
|
3:3 |
Institutet för språk och folkminnen |
11 |
11 |
11 |
|
4:3 |
Nämnden för hemslöjdsfrågor |
5 |
5 |
5 |
|
4:4 |
Bidrag till bild- och formområdet |
−6 |
−6 |
−6 |
|
5:2 |
Ersättningar och bidrag till konstnärer |
−133 |
−133 |
−133 |
|
6:1 |
Riksarkivet |
31 |
31 |
31 |
|
7:1 |
Riksantikvarieämbetet |
65 |
65 |
65 |
|
7:2 |
Bidrag till kulturmiljövård |
14 |
14 |
14 |
|
7:3 |
Kyrkoantikvarisk ersättning |
440 |
440 |
440 |
|
8:1 |
Centrala museer: Myndigheter |
−94 |
−94 |
−94 |
|
8:2 |
Centrala museer: Stiftelser |
10 |
10 |
10 |
|
8:3 |
Bidrag till vissa museer |
10 |
10 |
10 |
|
9:1 |
Myndigheten för stöd till trossamfund |
5 |
5 |
5 |
|
9:2 |
Stöd till trossamfund |
−50 |
−50 |
−50 |
|
10:1 |
Filmstöd |
−100 |
−100 |
−100 |
|
11:4 |
Statens medieråd |
−15 |
−17 |
−24 |
|
11:5 |
Stöd till taltidningar |
6 |
6 |
6 |
|
12:1 |
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor |
6 |
6 |
6 |
|
12:2 |
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet |
−88 |
−88 |
−38 |
|
13:3 |
Stöd till friluftsorganisationer |
65 |
65 |
65 |
|
13:4 |
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer |
−15 |
−15 |
−15 |
|
14:1 |
Bidrag till folkbildningen |
−905 |
−940 |
−788 |
|
14:3 |
Särskilda insatser inom folkbildningen |
−140 |
−100 |
±0 |
|
15:1 |
Spelinspektionen |
6 |
6 |
6 |
|
99:1 |
Produktionsrabatt film |
300 |
300 |
300 |
|
99:2 |
Kulturreservat |
33 |
33 |
33 |
|
99:3 |
Kulturarvsrot |
160 |
160 |
160 |
|
99:4 |
Kulturarvsfond |
100 |
100 |
100 |
|
99:5 |
Skapande äldreomsorg |
35 |
35 |
35 |
|
99:6 |
Öppna museer |
150 |
150 |
150 |
|
99:7 |
Stimulansbidrag kulturmiljökompetens |
50 |
50 |
50 |
|
99:8 |
Stimulansbidrag kultur i vården |
35 |
35 |
35 |
|
99:9 |
Kulturlotsar och Sverigecenter |
295 |
295 |
295 |
|
99:10 |
Bibliotekssatsning |
96 |
96 |
96 |
|
Summa |
368 |
367 |
661 |
|
23.18 Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
||||
|
1:3 |
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad |
−25 |
−25 |
−25 |
|
1:6 |
Lantmäteriet |
250 |
250 |
250 |
|
1:7 |
Energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer |
−900 |
−2 400 |
−1 000 |
|
1:8 |
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande |
−3 150 |
−4 050 |
−4 900 |
|
1:9 |
Bidrag till åtgärder mot radon i bostäder |
14 |
34 |
34 |
|
2:1 |
Konsumentverket |
−3 |
−3 |
−3 |
|
2:2 |
Allmänna reklamationsnämnden |
3 |
2 |
2 |
|
99:1 |
Ökad trygghet i förorterna |
250 |
250 |
250 |
|
Summa |
−3 562 |
−5 942 |
−5 392 |
|
23.19 Utgiftsområde 19 Regional tillväxt
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 19 Regional utveckling
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 19 Regional utveckling |
||||
|
1:2 |
Transportbidrag |
39 |
39 |
39 |
|
Summa |
39 |
39 |
39 |
|
23.20 Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård |
||||
|
1:1 |
Naturvårdsverket |
−170 |
−91 |
−50 |
|
1:3 |
Åtgärder för värdefull natur |
−500 |
−500 |
±0 |
|
1:4 |
Sanering och återställning av förorenade områden |
30 |
30 |
30 |
|
1:7 |
Avgifter till Internationella organisationer |
−10 |
−10 |
−10 |
|
1:8 |
Klimatbonus |
−2 910 |
−2 960 |
−2 970 |
|
1:9 |
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
−10 |
−10 |
−10 |
|
1:11 |
Åtgärder för havs- och vattenmiljö |
50 |
50 |
50 |
|
1:12 |
Insatser för internationella klimatinvesteringar |
265 |
265 |
265 |
|
1:14 |
Skydd av värdefull natur |
−800 |
−800 |
−300 |
|
1:16 |
Klimatinvesteringar |
−1 935 |
−1 955 |
−700 |
|
1:17 |
Klimatpremier |
−170 |
−180 |
−130 |
|
1:18 |
Stöd för gröna och trygga samhällen |
−150 |
−200 |
±0 |
|
1:19 |
Industriklivet |
−375 |
−375 |
−400 |
|
2:2 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning |
25 |
25 |
25 |
|
99:1 |
Laddinfrastruktur elfordon |
250 |
250 |
250 |
|
99:2 |
Innovativ teknik för miljö och klimat |
500 |
500 |
500 |
|
99:3 |
Förädlingsprojekt alm och ask |
20 |
20 |
20 |
|
Summa |
−5 890 |
−5 941 |
−3 430 |
|
23.21 Utgiftsområde 21 Energi
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 21 Energi
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 21 Energi |
||||
|
1:2 |
Insatser för energieffektivisering |
72 |
72 |
72 |
|
1:3 |
Insatser för förnybar elproduktion |
−25 |
−25 |
−25 |
|
1:4 |
Energiforskning |
103 |
103 |
103 |
|
1:6 |
Energimarknadsinspektionen |
5 |
5 |
5 |
|
1:7 |
Energiteknik |
−1 462 |
−578 |
±0 |
|
1:9 |
Avgifter till internationella organisationer |
1 |
1 |
1 |
|
1:10 |
Lokal och regional kapacitetsutveckling för klimat- och energiomställning |
−120 |
−120 |
−120 |
|
99:1 |
Forskningsreaktor |
150 |
150 |
150 |
|
99:3 |
Vätgas |
100 |
100 |
100 |
|
Summa |
−1 176 |
−292 |
286 |
|
23.22 Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 22 Kommunikationer
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 22 Kommunikationer |
||||
|
1:1 |
Utveckling av statens transportinfrastruktur |
5 480 |
2 050 |
50 |
|
1:2 |
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur |
1 025 |
250 |
250 |
|
1:6 |
Ersättning avseende icke statliga flygplatser |
125 |
100 |
100 |
|
1:15 |
Sjöfartsstöd |
1 000 |
275 |
275 |
|
1:16 |
Internationell tågtrafik |
−5 |
−45 |
−95 |
|
1:18 |
Bidrag för upprätthållande av kollektivtrafik |
6 000 |
±0 |
±0 |
|
2:5 |
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation |
1 000 |
±0 |
±0 |
|
99:1 |
Ersättning för inbetalade banavgifter för 2020 |
2 000 |
±0 |
±0 |
|
99:2 |
Ökad säkerhet på flygplatser |
25 |
±0 |
±0 |
|
99:3 |
Näringslivspott till stöd för järnvägsanslutningar till industrier |
50 |
50 |
50 |
|
99:4 |
Näringslivspott till stöd för väganslutningar till industrier |
250 |
150 |
150 |
|
99:5 |
Upprustning av kommunala vägar |
1 000 |
1 000 |
800 |
|
99:6 |
Underhåll av enskilda vägar |
50 |
50 |
50 |
|
Summa |
18 000 |
3 880 |
1 630 |
|
23.23 Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
|||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
|||||
|
1:1 |
Skogsstyrelsen |
10 |
10 |
10 |
|
|
1:2 |
Insatser för skogsbruket |
55 |
55 |
55 |
|
|
1:5 |
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder |
12 |
10 |
10 |
|
|
1:7 |
Ersättningar för viltskador m.m. |
5 |
5 |
5 |
|
|
1:12 |
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk |
15 |
15 |
15 |
|
|
1:15 |
Konkurrenskraftig livsmedelssektor |
20 |
60 |
60 |
|
|
1:19 |
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket |
10 |
210 |
210 |
|
|
1:22 |
Främjande av rennäringen m.m. |
12 |
10 |
10 |
|
|
1:23 |
Sveriges lantbruksuniversitet |
60 |
60 |
60 |
|
|
1:24 |
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning |
50 |
50 |
50 |
|
|
1:26 |
Nedsättning av slakteriavgifter |
40 |
40 |
40 |
|
|
99:2 |
Djurvälfärdsersättning |
310 |
310 |
310 |
|
|
99:3 |
Växtförädling |
10 |
10 |
10 |
|
|
99:4 |
Åkermarksinventering |
2 |
14 |
14 |
|
|
99:5 |
Sekretariat för synkronisering av forskning och behov |
5 |
5 |
5 |
|
|
99:6 |
Särskild miljöprövningsdelegation för tillståndsprövningar i jordbruket |
10 |
10 |
10 |
|
|
99:7 |
Pilotprojekt för avbytartjänst inom jordbruket |
20 |
20 |
20 |
|
|
99:8 |
Projekt grogrund |
10 |
10 |
10 |
|
|
99:9 |
Uppföljning biologiska bekämpningsmedels spridning |
5 |
5 |
5 |
|
|
Summa |
661 |
909 |
909 |
||
23.24 Utgiftsområde 24 Näringsliv
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 24 Näringsliv
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
|||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
Utgiftsområde 24 Näringsliv |
|||||
|
1:1 |
Verket för innovationssystem |
−50 |
−50 |
−50 |
|
|
1:2 |
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling |
−1 323 |
−1 323 |
−1 323 |
|
|
1:4 |
Tillväxtverket |
36 |
37 |
36 |
|
|
1:5 |
Näringslivsutveckling |
50 |
65 |
75 |
|
|
1:6 |
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser |
10 |
10 |
10 |
|
|
1:7 |
Turistfrämjande |
50 |
50 |
50 |
|
|
1:8 |
Sveriges geologiska undersökning |
63 |
53 |
53 |
|
|
1:9 |
Geovetenskaplig forskning |
9 |
9 |
9 |
|
|
1:11 |
Bolagsverket |
27 |
19 |
19 |
|
|
1:12 |
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien |
1 |
1 |
1 |
|
|
1:13 |
Konkurrensverket |
5 |
5 |
5 |
|
|
1:14 |
Konkurrensforskning |
2 |
2 |
2 |
|
|
1:21 |
Patent- och registreringsverket |
10 |
10 |
10 |
|
|
99:1 |
Forum för exponentiella teknologier |
10 |
10 |
10 |
|
|
99:2 |
Starta eget-bidrag för yrkesverksamma |
100 |
100 |
100 |
|
|
Summa |
−1 000 |
−1 002 |
−993 |
||
23.25 Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner |
||||
|
1:1 |
Kommunalekonomisk utjämning |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
|
Summa |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
|
23.26 Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. |
||||
|
Summa |
±0 |
±0 |
±0 |
|
23.27 Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen
Miljoner kronor
|
|
|
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Utgiftsområde 27 Avgiften till Europeiska unionen |
||||
|
Summa |
±0 |
±0 |
±0 |
|
24 Statsbudgeten och den offentliga sektorn
Utgiftstak för staten
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
Takbegränsade utgifter |
107 237 |
−6 817 |
−3 264 |
|
Budgeteringsmarginal |
−7 237 |
6 817 |
3 264 |
|
Utgiftstak för staten |
100 000 |
±0 |
±0 |
Inkomster i statens budget
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
Direkta skatter på arbete |
15 260 |
16 576 |
19 185 |
|
|
Indirekta skatter på arbete |
−25 597 |
−8 475 |
−15 732 |
|
|
Skatt på kapital |
3 520 |
550 |
40 |
|
|
Skatt på konsumtion och insatsvaror |
16 870 |
8 080 |
5 230 |
|
|
Offentliga sektorns skatteintäkter |
10 053 |
16 731 |
8 723 |
|
|
|
avgår skatter till andra sektorer |
−6 868 |
−2 183 |
−3 619 |
|
Statens skatteintäkter |
3 185 |
14 548 |
5 104 |
|
|
Periodiseringar |
±0 |
±0 |
±0 |
|
|
Statens skatteinkomster |
3 185 |
14 548 |
5 104 |
|
|
Övriga inkomster |
−2 450 |
−2 360 |
−2 010 |
|
|
Inkomster i statens budget |
735 |
12 188 |
3 094 |
|
24.3 Statsbudgetens saldo och statsskuld
Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
Inkomster i statens budget |
735 |
12 188 |
3 094 |
|
|
|
därav inkomster av försåld egendom |
±0 |
±0 |
±0 |
|
Utgifter i statens budget |
107 237 |
−6 817 |
−3 264 |
|
|
|
därav statsskuldsräntor |
±0 |
±0 |
±0 |
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
±0 |
±0 |
±0 |
|
|
Kassamässig korrigering |
±0 |
±0 |
±0 |
|
Statens budgetsaldo |
−106 502 |
19 005 |
6 358 |
|
|
Statsskuld vid årets slut |
106 502 |
86 917 |
80 559 |
|
24.4 Den offentliga sektorns finanser
Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
Offentlig sektors inkomster |
10 878 |
17 431 |
9 703 |
|
|
Offentlig sektors utgifter |
93 753 |
−19 841 |
−19 428 |
|
|
Finansiellt sparande i offentlig sektor |
−82 875 |
37 272 |
29 131 |
|
|
|
Staten |
−106 502 |
19 005 |
|
|
|
Ålderspensionssystemet |
1 584 |
1 124 |
|
|
|
Kommunsektorn |
22 043 |
17 143 |
|
|
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå) |
−5,07 % |
−0,83 % |
0,85 % |
|
Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor – avvikelse från regeringen
|
|
2021 |
2022 |
2023 |
|
|
Kommunernas inkomster |
20 143 |
15 243 |
16 609 |
|
|
Kommunal inkomstskatt |
6 743 |
1 843 |
3 209 |
|
|
Kapitalinkomster och övriga inkomster |
3 400 |
3 400 |
3 400 |
|
|
Statsbidrag under utgiftsområde 25 |
10 000 |
10 000 |
10 000 |
|
|
|
därav ekonomiska regleringar |
±0 |
±0 |
|
|
Statsbidrag från övriga utgiftsområden |
±0 |
±0 |
±0 |
|
|
Utgifter |
−1 900 |
−1 900 |
−4 500 |
|
|
Finansiellt sparande i kommunsektorn |
22 043 |
17 143 |
21 109 |
|
24.6 Förslag till utgiftsramar 2021
Förslag till utgiftsramar 2021
Tusental kronor
|
Utgiftsområde |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
01 |
Rikets styrelse |
15 907 564 |
−174 000 |
|
02 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
17 501 844 |
91 705 000 |
|
03 |
Skatt, tull och exekution |
12 413 921 |
796 000 |
|
04 |
Rättsväsendet |
56 430 577 |
9 887 300 |
|
05 |
Internationell samverkan |
1 999 265 |
21 000 |
|
06 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
71 153 370 |
1 440 000 |
|
07 |
Internationellt bistånd |
46 828 602 |
−15 785 000 |
|
08 |
Migration |
9 268 385 |
−777 000 |
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
101 941 904 |
2 957 000 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
98 410 400 |
5 336 000 |
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
37 715 888 |
3 400 000 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
103 578 007 |
3 140 000 |
|
13 |
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
7 790 741 |
−3 977 132 |
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
105 724 319 |
−6 719 887 |
|
15 |
Studiestöd |
28 313 111 |
−112 000 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
92 077 789 |
−1 339 900 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
17 790 875 |
367 543 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
5 578 679 |
−3 562 000 |
|
19 |
Regional utveckling |
4 173 425 |
39 000 |
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
16 202 213 |
−5 890 000 |
|
21 |
Energi |
4 514 129 |
−1 176 000 |
|
22 |
Kommunikationer |
73 916 227 |
18 000 000 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
22 581 344 |
661 000 |
|
24 |
Näringsliv |
15 355 253 |
−1 000 000 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
153 452 049 |
10 000 000 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
165 200 |
±0 |
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
45 037 439 |
±0 |
|
Summa utgiftsområden |
1 165 822 520 |
107 236 924 |
|
|
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR |
−7 766 074 |
±0 |
|
|
Summa utgifter |
1 158 056 446 |
107 236 924 |
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
14 881 025 |
±0 |
|
|
Kassamässig korrigering |
278 004 |
±0 |
|
|
Summa |
1 173 215 475 |
107 236 924 |
|
24.7 Förslag till utgiftsramar 2022–2023
Förslag till utgiftsramar 2022–2023
Miljoner kronor
|
Utgiftsområde |
Avvikelse från regeringen |
||
|
|
2022 |
2023 |
|
|
01 |
Rikets styrelse |
−325 |
−530 |
|
02 |
Samhällsekonomi och finansförvaltning |
5 |
5 |
|
03 |
Skatt, tull och exekution |
362 |
438 |
|
04 |
Rättsväsendet |
11 472 |
11 646 |
|
05 |
Internationell samverkan |
21 |
21 |
|
06 |
Försvar och samhällets krisberedskap |
1 400 |
1 600 |
|
07 |
Internationellt bistånd |
−16 563 |
−17 252 |
|
08 |
Migration |
−2 483 |
−3 316 |
|
09 |
Hälsovård, sjukvård och social omsorg |
3 010 |
4 685 |
|
10 |
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning |
5 418 |
5 637 |
|
11 |
Ekonomisk trygghet vid ålderdom |
3 500 |
3 400 |
|
12 |
Ekonomisk trygghet för familjer och barn |
3 258 |
3 403 |
|
13 |
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering |
−5 272 |
−6 747 |
|
14 |
Arbetsmarknad och arbetsliv |
−11 578 |
−9 005 |
|
15 |
Studiestöd |
250 |
350 |
|
16 |
Utbildning och universitetsforskning |
−1 310 |
−1 310 |
|
17 |
Kultur, medier, trossamfund och fritid |
367 |
661 |
|
18 |
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik |
−5 942 |
−5 392 |
|
19 |
Regional utveckling |
39 |
39 |
|
20 |
Allmän miljö- och naturvård |
−5 941 |
−3 430 |
|
21 |
Energi |
−292 |
286 |
|
22 |
Kommunikationer |
3 880 |
1 630 |
|
23 |
Areella näringar, landsbygd och livsmedel |
909 |
909 |
|
24 |
Näringsliv |
−1 002 |
−993 |
|
25 |
Allmänna bidrag till kommuner |
10 000 |
10 000 |
|
26 |
Statsskuldsräntor m.m. |
±0 |
±0 |
|
27 |
Avgiften till Europeiska unionen |
±0 |
±0 |
|
Summa utgiftsområden |
−6 817 |
−3 264 |
|
|
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR |
±0 |
±0 |
|
|
Summa utgifter |
−6 817 |
−3 264 |
|
|
Riksgäldskontorets nettoutlåning |
±0 |
±0 |
|
|
Kassamässig korrigering |
±0 |
±0 |
|
|
Summa |
−6 817 |
−3 264 |
|
24.8 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2021
Inkomster
Tusental kronor
|
Inkomsttitel |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
1100 Direkta skatter på arbete |
669 157 777 |
15 260 000 |
|
1111 Statlig inkomstskatt |
49 800 443 |
−506 000 |
|
1115 Kommunal inkomstskatt |
783 111 174 |
6 943 000 |
|
1120 Allmän pensionsavgift |
133 861 530 |
125 000 |
|
1130 Artistskatt |
−27 |
±0 |
|
1140 Skattereduktioner |
−297 615 343 |
8 698 000 |
|
|
||
|
1200 Indirekta skatter på arbete |
611 915 430 |
−25 597 000 |
|
1210 Arbetsgivaravgifter |
605 667 789 |
−23 387 000 |
|
1240 Egenavgifter |
13 509 366 |
−2 160 000 |
|
1260 Avgifter till premiepensionssystemet |
−41 758 053 |
−50 000 |
|
1270 Särskild löneskatt |
48 632 802 |
±0 |
|
1280 Nedsättningar |
−14 722 417 |
±0 |
|
1290 Tjänstegruppliv |
585 943 |
±0 |
|
|
||
|
1300 Skatt på kapital |
246 944 398 |
3 520 000 |
|
1310 Skatt på kapital, hushåll |
60 534 887 |
130 000 |
|
1320 Skatt på företagsvinster |
125 570 044 |
7 335 000 |
|
1330 Kupongskatt |
6 508 667 |
±0 |
|
1340 Avkastningsskatt |
5 721 541 |
−375 000 |
|
1350 Fastighetsskatt |
35 375 273 |
−3 570 000 |
|
1360 Stämpelskatt |
13 233 986 |
±0 |
|
|
||
|
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror |
611 020 722 |
16 870 000 |
|
1410 Mervärdesskatt, hushåll |
470 220 374 |
22 880 000 |
|
1420 Skatt på alkohol och tobak |
27 938 700 |
±0 |
|
1430 Energiskatt |
53 023 457 |
−770 000 |
|
1440 Koldioxidskatt |
21 293 489 |
−560 000 |
|
1450 Övriga skatter på energi och miljö |
9 160 202 |
−4 630 000 |
|
1470 Skatt på vägtrafik |
23 709 923 |
−50 000 |
|
1480 Övriga skatter |
5 674 577 |
±0 |
|
|
||
|
1500 Skatt på import |
6 601 330 |
±0 |
|
|
||
|
1600 Restförda och övriga skatter |
15 651 276 |
±0 |
|
|
||
|
1700 Avgående poster, skatter till EU |
−6 601 331 |
±0 |
|
|
||
|
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) |
2 154 689 602 |
10 053 000 |
|
|
||
|
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer |
−1 077 667 045 |
−6 868 000 |
|
|
||
|
Statens skatteintäkter (periodiserat) |
1 077 022 557 |
3 185 000 |
|
|
||
|
1900 Periodiseringar |
55 302 717 |
±0 |
|
|
||
|
1000 Statens skatteinkomster (kassamässigt) |
1 132 325 274 |
3 185 000 |
|
|
||
|
Övriga inkomster (kassamässigt) |
−26 331 190 |
−2 450 000 |
|
|
||
|
2000 Inkomster av statens verksamhet |
39 455 656 |
−2 450 000 |
|
3000 Inkomster av försåld egendom |
5 000 000 |
±0 |
|
4000 Återbetalning av lån |
670 329 |
±0 |
|
5000 Kalkylmässiga inkomster |
17 262 000 |
±0 |
|
6000 Bidrag m.m. från EU |
30 316 430 |
±0 |
|
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
−119 035 605 |
±0 |
|
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto |
±0 |
±0 |
|
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) |
1 105 994 084 |
735 000 |
24.9 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2022–2023
Inkomster 2022–2023
Miljoner kronor
|
Inkomsttitel |
Avvikelse från regeringen |
|
|
|
2022 |
2023 |
|
1100 Direkta skatter på arbete |
16 576 |
19 185 |
|
1111 Statlig inkomstskatt |
−848 |
−851 |
|
1115 Kommunal inkomstskatt |
2 043 |
3 409 |
|
1120 Allmän pensionsavgift |
340 |
410 |
|
1130 Artistskatt |
±0 |
±0 |
|
1140 Skattereduktioner |
15 041 |
16 217 |
|
|
||
|
1200 Indirekta skatter på arbete |
−8 475 |
−15 732 |
|
1210 Arbetsgivaravgifter |
−3 905 |
−11 072 |
|
1240 Egenavgifter |
−4 370 |
−4 430 |
|
1260 Avgifter till premiepensionssystemet |
−200 |
−230 |
|
1270 Särskild löneskatt |
±0 |
±0 |
|
1280 Nedsättningar |
±0 |
±0 |
|
1290 Tjänstegruppliv |
±0 |
±0 |
|
|
||
|
1300 Skatt på kapital |
550 |
40 |
|
1310 Skatt på kapital, hushåll |
1 420 |
2 290 |
|
1320 Skatt på företagsvinster |
3 200 |
1 770 |
|
1330 Kupongskatt |
±0 |
±0 |
|
1340 Avkastningsskatt |
−500 |
−450 |
|
1350 Fastighetsskatt |
−3 570 |
−3 570 |
|
1360 Stämpelskatt |
±0 |
±0 |
|
|
||
|
1400 Skatt på konsumtion och insatsvaror |
8 080 |
5 230 |
|
1410 Mervärdesskatt, hushåll |
13 740 |
14 630 |
|
1420 Skatt på alkohol och tobak |
100 |
100 |
|
1430 Energiskatt |
−960 |
−1 010 |
|
1440 Koldioxidskatt |
−380 |
−410 |
|
1450 Övriga skatter på energi och miljö |
−4 930 |
−5 000 |
|
1470 Skatt på vägtrafik |
510 |
−3 080 |
|
1480 Övriga skatter |
±0 |
±0 |
|
|
||
|
1500 Skatt på import |
±0 |
±0 |
|
|
||
|
1600 Restförda och övriga skatter |
±0 |
±0 |
|
|
||
|
1700 Avgående poster, skatter till EU |
±0 |
±0 |
|
|
||
|
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat) |
16 731 |
8 723 |
|
|
||
|
1800 Avgående poster, skatter till andra sektorer |
−2 183 |
−3 619 |
|
|
||
|
Statens skatteintäkter (periodiserat) |
14 548 |
5 104 |
|
|
||
|
1900 Periodiseringar |
±0 |
±0 |
|
|
||
|
1000 Statens skatteinkomster (kassamässigt) |
14 548 |
5 104 |
|
|
||
|
Övriga inkomster (kassamässigt) |
−2 360 |
−2 010 |
|
|
||
|
2000 Inkomster av statens verksamhet |
−2 360 |
−2 010 |
|
3000 Inkomster av försåld egendom |
±0 |
±0 |
|
4000 Återbetalning av lån |
±0 |
±0 |
|
5000 Kalkylmässiga inkomster |
±0 |
±0 |
|
6000 Bidrag m.m. från EU |
±0 |
±0 |
|
7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet |
±0 |
±0 |
|
8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto |
±0 |
±0 |
|
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt) |
12 188 |
3 094 |
|
Jimmie Åkesson (SD) |
|
|
Oscar Sjöstedt (SD) |
Henrik Vinge (SD) |
|
Julia Kronlid (SD) |
Mattias Bäckström Johansson (SD) |
|
Richard Jomshof (SD) |
Carina Ståhl Herrstedt (SD) |
|
Aron Emilsson (SD) |
Martin Kinnunen (SD) |
|
Bo Broman (SD) |
Mattias Karlsson i Norrhult (SD) |
[1] SCB, Arbetskraftsundersökningarna, 2:a kvartalet 2020.
[2] Finansdepartementet, prognos för den ekonomiska utvecklingen, augusti 2020.
[3] ECB (2010), The impact of high and growing government debt on economic growth: an empirical investigation for the euro area.
[4] Reinhard och Rogoffs (2010), Growth in a time of debt.
[5] Tillväxtanalys (2013), Vad kan vi lära av finanskrisen 2008–2009?
[6] Konjunkturinstitutet (2016), Short Run Effect of Fiscal Policy on GDP and Employment: Swedish Evidence.
[7] https://home.treasury.gov/policy-issues/cares/assistance-for-american-workers-and-families.
[8] https://www.affarsvarlden.se/artikel/hongkong-delar-ut-gratis-pengar-till-medborgare-6988781.
[9] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1174.
[10] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:927.
[11] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:952.
[12] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:728.
[13]Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1127.
[14] Brå, NTU, 2019.
[15] Brå, Kriminalstatistik för 2019.
[16] HUI Research, Brottslighetens kostnader för svenska företag, 2018.
[17] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:790.
[18] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:790.
[19] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:790.
[20] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:790.
[21] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1119.
[22] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:692.
[23] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:815.
[24] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2019:700.
[25] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:870.
[26] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1045.
[27] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:867.
[28] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:377.
[29] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1132.
[30] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1098.
[31] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:840.
[32] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1254.
[33] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:838.
[34] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:841.
[35] Riksdagens utredningstjänst, Dnr. 2020:818.
[36] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:695.
[37] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:691.
[38] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:775.
[39] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:861.
[40] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:909.
[41] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:910.
[42] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:911.
[43] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:793.
[44] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:929.
[45] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1151.
[46] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:687.
[47] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:501.
[48] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:820.
[49] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:958.
[50] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:956.
[51] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1183.
[52] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1182.
[53] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:689.
[54] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1185.
[55] Riksdagens utredningstjänst, dnr 2020:1196.