Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Sverige utvecklas sedan decennier på många områden i fel riktning. Den senaste tidens samhällsförändring har alldeles uppenbart medfört ett antal praktiska, privatekonomiska och materiella förbättringar för många, men samtidigt har utvecklingen inneburit en dramatiskt ökad brottslighet och en välfärdssektor med allt mer ansträngda ekonomiska förutsättningar. Detta beror i huvudsak på inriktningen för den förda politiken när det gäller migration och kriminalitet.
Mot bakgrund av ogenomtänkta politiska beslut menar Sverigedemokraterna att kursen för Sverige behöver vändas i diametralt motsatt riktning. Politikens inriktning behöver på bred front verka för detta. Skatte- och indrivningspolitiken i sin helhet behöver därför också bidra till denna målsättning för att kunna motverka de aktuella och växande samhällsproblemen.
Sverigedemokraternas anslagsfördelning i statsbudgeten inom ramen för utgiftsområde 3 innebär en ökning av resurser till alla de tre myndigheterna. Vi vill både se en omprioritering av resurser inom anslagsposterna och skjuta till medel för viktiga områden, särskilt inom Skatteverket och Tullverket.
Vi anser att särskilda satsningar behöver göras som syftar till att motverka och förebygga kriminalitet samt att förstärka folkbokföringen generellt. Vi vill även göra extra satsningar på infrastrukturell systemförnyelse i syfte att långsiktigt säkerställa den offentliga finansieringen av välfärd och trygghet.
Sverigedemokraternas politiska inriktning för myndigheten Skatteverket utgår från ett utvecklingsarbete inom följande områden:
Under flera decennier har stora strömmar av migranter kommit till Sverige vilket tyvärr lett till att människor har ”gått under jorden” för att leva i parallella samhällsstrukturer utan korrekt folkbokförd bostadsadress. Men det svenska samhället och beskattningssystemet bygger fundamentalt sett på just en korrekt folkbokföring. Den senaste tidens stora invandring till Sverige har lett till att folkbokföringsfelet fortsätter att öka vilket riskerar att äventyra finansieringen av välfärd och trygghet på lång sikt. Alla människor i Sverige som ska finnas i folkbokföringsregistret finns inte inskrivna på rätt sätt. Dessutom har Skatteverket föråldrade it-system för hanteringen av folkbokföringen. Vissa utanförskapsområden löper utöver detta en mycket stor risk för illegalt boende, exempelvis med onormalt många personer folkbokförda på en och samma adress eller enskilda personer som är skrivna på flera adresser med multipla identiteter. Kvalitetsbristerna i folkbokföringen bidrar till att underlätta för olika typer av brottslighet, exempelvis bidragsfusk. Dessutom verkar oordningen inom hanteringen av samordningsnummer också vara relativt stor. Vi värdesätter däremot ordning och reda i folkbokföringen och därför satsar vi resurser på att motverka det växande folkbokföringsfelet. Myndigheterna behöver ordning och reda i folkbokföringen även för att kunna lokalisera personer som saknar legala skäl att stanna i Sverige.
Sverigedemokraterna vill se att Skatteverket lägger mer resurser på att komma tillrätta med dessa problem. Vi anser att Skatteverket både behöver omprioritera inom befintligt anslag och erbjudas ett rejält tillskott av resurser för att dels utveckla både it-infrastrukturen och att påbörja en omfattande folkräkning.
Under några år med skattesänkningar i Sverige har vi samtidigt sett ett minskat skattefusk, vilket är en naturlig utveckling. På det internationella området pågår ett omfattande arbete med att förhindra skattefusk i multinationella storbolag, vilket är positivt. Sverigedemokraterna menar att det är lika viktigt att upprätthålla en kollektiv skattemoral i Sverige. Vi vill möjliggöra fler skattekontroller i syfte att skattefelet minskar. Samtidigt är det också viktigt att skattekontrollerna träffar rätt. Ärliga småföretagare ska inte drabbas i onödan. Fokus behöver ligga på de som uppsåtligen skattefuskar. Skatteverket behöver utveckla fördjupade och mer sofistikerade processer för skattekontroller för att stävja skattebrott i Sverige. Vi anser att Skatteverket behöver prioritera bland de befintliga resurserna för att satsa på fler skattekontroller som också utförs med mer träffsäkra metoder.
Skatteverket arbetar med flera internationella samarbetsprojekt för skatteavtal. Problemen med skatteflykt och skatteundandragande har enligt OECD expanderat i takt med globaliseringen. Nya möjligheter till aktiva arrangemang som syftar till att minimera skatteinbetalningen har etablerats efter hand som förutsättningarna för detta har utvecklats. Samtidigt förändras handeln i världen kontinuerligt och senaste exemplet är Storbritannien som lämnar Europeiska unionen. Sveriges handel med andra länder beror på många faktorer, bland annat vårt nät av skatteavtal. Det finns risk att en del av våra skatteavtal med andra länder blir utdaterade och att vi kan bli utkonkurrerade av andra länders export som en följd av att de har mer uppdaterade och bättre avtal.
Sverigedemokraterna vill att Skatteverket prioriterar resurser till arbetet med de internationella skatteavtalen i syfte att upprätthålla svensk exportkonkurrens, tillväxt och sysselsättning samt för att stärka bekämpandet av skatteundandragande.
Den senaste tidens samhällsutveckling har inneburit att de organiserade kriminella i allt större utsträckning dränerar offentlig sektor på skattefinansierade välfärdstjänster. Detta är en oerhört farlig utveckling och vi ser ett stort behov av att Skatteverket inom ramen för projektet Myndigheter i samverkan emot den organiserade brottsligheten lägga ett större fokus och prioritera resurser på arbetet med att samkörning av register i syfte att förhindra olika former av skattebrott och för att kunna begränsa välfärdsbrottslighet och systematiskt utnyttjande av skattefinansierade trygghetssystem.
Många tar för givet att trygghet och välfärd finns där när de behöver det, men tryggheten och välfärden finansieras av skatter och avgifter. Skulle underlaget för finansieringen försämras så kan vi inte längre ta den offentliga sektorn för given.
Skatteverkets it-infrastruktur består i många fall av väldigt gamla system. Det gäller bland annat system för hantering av moms, punktskatter och folkbokföring men även it-säkerhet. För att kunna upprätthålla den långsiktiga finansieringen av välfärd och trygghet anser vi att Skatteverket behöver extra resurser för att kunna genomföra viktiga utvecklingsprojekt inom myndighetens it-system.
Sverigedemokraterna vill se ett utvecklat arbete för ett förenklat myndighetsförfarande avseende regelverk och rättssäkerhet. Många företagare upplever att vissa regelverk är komplicerade, exempelvis regelverken om skatt för fåmansbolag och mervärdesbeskattning. Därför skulle det vara till fördel att låta Skatteverket utarbeta förslag till hur komplicerade regelverk för beskattning avsevärt kan förenklas. Det är också mycket viktigt att vi har en för företagen enkel och rättssäker indrivning av skatter, avgifter och skulder. Företag ska inte på ett orimligt sätt bli drabbade av att rättsprocesserna inte fungerar tillfredsställande. Åtgärder som har karaktären av straffbeskattning, exempelvis skattetillägg, ska inte hanteras så att de framstår som oskäliga. Vi ser därför ett behov av att Skatteverket utarbetar konkreta förslag för att kunna göra en tydligare skatterättslig gränsdragning mellan verkligt uppsåt och oavsiktliga felaktigheter.
Sverigedemokraternas prioriteringar för Tullverket utgörs av följande:
Tullverket står inför mycket stora utmaningar och dess viktigaste uppgift de närmaste åren är att myndigheten byggs upp till att med kraft kunna hjälpa till i kampen emot den organiserade brottsligheten både självständigt och i samarbete med andra rättsvårdande myndigheter. Samtidigt som man arbetar med knappa resurser har myndigheten stora åtaganden. Tullverket har över tid tvingats sänka sin ambitionsnivå, parallellt med att samhället brottas med omfattande grov organiserad brottslighet, där handel med insmugglade varor som narkotika, vapen, tobak och alkohol utgör samhällsfarliga inslag. Dessutom är det känt att stöldgods av olika slag smugglas ut från Sverige, vilket Tullverket inte har resurser att förhindra.
För att möta utvecklingen är det bra att regeringen efter flera år av underfinansiering har börjat ta frågorna på allvar och skjuter till resurser för att kunna anställa fler tulltjänstemän. Vi ser så pass allvarligt på samhällsutvecklingen att vi (utöver regeringens satsning) skjuter till ytterligare resurser för detta ändamål. Därutöver anser vi att resurserna som tillkommer Tullverket inom detta område också behöver fokuseras på samverkan mellan Polismyndigheten och Trafikverket i fråga om bemanning av personal för alkobommar.
Tullverket och andra myndigheter bedriver en organiserad samverkan inom ramen för projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. Detta är ett mycket framgångsrikt samarbete som bör intensifieras och utvecklas på olika sätt. Samverkansprojektet för Tullverkets räkning ska fokusera på den preventiva delen. Med särskild hjälp av Polismyndigheten, Kustbevakningen, Säkerhetspolisen och Migrationsverket behöver samverkan primärt inrikta sig på att förhindra smuggling av narkotika och vapen – innan det når Sveriges gränser. Detta skulle kunna minska resursbehoven för hantering inom Tullverket vilket skulle bidra till att färre brottsrelaterade problem uppkommer i Sverige. Det brottsbekämpande arbetet bör därför aktivt fokusera på vad som går att förhindra utanför Sveriges gränser. Tullverket bör därför lägga mer av sina resurser på att förstärka samverkansarbetet avseende just det preventiva arbetet utomlands.
Tekniska hjälpmedel ökar effektivitet och produktivitet i Tullverkets verksamhet. Ett bra exempel är de datoriserade lastbilsskannrar som används för att snabbt leta igenom hela långtradarlaster efter illegalt medförda varor. Tullverket bör bygga ut denna möjlighet med fler enheter än de som används idag, för att ytterligare effektivisera och intensifiera kontrollverksamheten.
Teknikutveckling och underrättelsearbete för att öka träffsäkerheten i kontrollverksamheten är centrala delar av Tullverkets arbetsmetoder och här måste beredskap finnas för att kunna pröva och implementera nya effektiva tekniska hjälpmedel. Då krävs också investeringar i personella resurser med hög kompetens.
Det är också viktigt att Tullverket ges de tekniska och personella resurser som krävs för att bedriva verksamheten på de geografiska platser där varuflöden förekommer.
Sverigedemokraternas resursprioritering för Kronofogdemyndigheten utgår från följande huvudlinjer:
På området skuldsättning växer andra typer av samhällsproblem – brottslighet som drar nytta av kreditfinansiering av sina kriminella projekt. Därför tillsätter vi ytterligare medel till Kronofogdemyndigheten för att de ska kunna bearbeta dessa problem.
Kronofogdemyndigheten deltar i projektet Myndigheter i samverkan mot den organiserade brottsligheten. Samhällsutvecklingen går i riktning mot en växande överskuldsättning, tyvärr ibland med koppling till kriminella ändamål. Vi ser därför ett behov av att Kronofogdemyndigheten inom ramen för samverkansprojektet prioriterar förstärkta resurser till arbetet med att motverka detta. Särskilt fokus behöver läggas på den överskuldsättning som relaterar till kriminella personer vilka använder sig av fordon, vapen och narkotika i sina ljusskygga verksamheter.
Kronofogdemyndigheten hanterar bland annat ärenden om överskuldsättning och obestånd för privatpersoner och företag, där förfarandets angreppssätt kan ha stor betydelse för gäldenärerna. Myndigheten bör ges ett uppdrag att utveckla metoder och förfaranden kring denna typ av ärenden med målsättningen att minimera antalet konkurser, vräkningar och liknande åtgärder som får svåra konsekvenser för dem som drabbas. Samtidigt måste borgenärernas rätt också tillgodoses så att deras förluster minimeras.
Vad gäller företagsutmätning och upprättande av avbetalningsplaner för företag med skatteskulder som befinner sig i en svår ekonomisk situation är det viktigt att dessa anpassas till varje företags unika förutsättningar. Sverigedemokraterna vill därför öka möjligheterna att utveckla förfarandena inom detta område. Det kan finnas möjligheter att från Kronofogdens sida på ett mer anpassat sätt bedöma företagets unika ekonomiska ställning till förmån för såväl företag som det allmänna. Det handlar om att se över regelverk så att fler möjligheter kan tas tillvara i det enskilda företagets tillgångar, finansiering och intjäningsförmåga för att försöka undvika onödiga konkurser.
Sverigedemokraterna vill därför ge Kronofogdemyndigheten i uppdrag att utveckla metoder och föreslå lagändringar som möter denna ambition.
En viktig uppgift för Kronofogdemyndigheten är att stödja såväl privata företag som myndigheter i arbetet med att driva in förfallna och giltiga fordringar. Det är en central fråga att det skall gå att tvinga gäldenärer att betala sina skulder enligt uppgjorda avtal och lagstiftning. Det är lika viktigt att Kronofogden ges förutsättningar att utveckla sitt arbete med att identifiera falska indrivningsärenden, som under en lång följd av år har vuxit i omfattning och som ställer till stora problem för dem som drabbas. Så kallade bluffakturor är ett exempel på förfarande som behöver beivras på ett mer effektivt sätt än vad som är möjligt med nuvarande lagstiftning. Därför ska Kronofogdemyndigheten prioritera resurser till att intensifiera arbetet med att se över lagstiftningen med målet att utarbeta förslag till ändringar som gör det svårare för kriminella krafter som ägnar sig åt denna typ av bedrägerier.
De svenska hushållen har en internationellt sett stor skuldbörda och kreditrisken har ökat påtagligt den senaste tiden. Det innebär en förhöjd risk inte enbart för det enskilda hushållet utan även för samhället i sin helhet. Därför är det viktigt att vidareutveckla ett ramverk som kan bromsa en osund skuldutveckling i ekonomin Kronofogdemyndigheten, behöver lägga mer fokus på att hitta metoder för att hjälpa hushåll med stora skulder.
En mycket viktig uppgift i detta sammanhang är att öka medvetenheten om risken för överskuldsättning och hur man undviker att hamna i en sådan situation. Kronofogdemyndigheten är redan långt framme i denna uppgift, till exempel genom sitt arbete med projektet Koll på vardagsekonomin, men det finns mycket kvar att göra på detta område. Varje person eller företag som undviker att hamna på obestånd är en vinst för samhället.
Vi vill se att Kronofogdemyndigheten ska prioritera inom anslagets resurser för arbetet med att ta fram förslag på lagändringar som skulle kunna bidra till att minska riskerna för överskuldsättning.
En viktig fråga för alla myndigheter är att aktivt verka för att förenkla och effektivisera sina verksamheter, så att skattemedlen används på ett relevant och så effektivt sätt som möjligt. Det gäller även Kronofogdemyndigheten, som bör ges i uppdrag att arbeta aktivt med att ta fram förslag till regelförenklingar och lagändringar som kan bidra till enklare och effektivare rutiner. Arbetet med digitalisering och automatisering av myndighetens verksamhet behöver också intensifieras.
Tabell 1 Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 03 Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Skatteverket |
8 023 985 |
245 000 |
|
1:2 |
Tullverket |
2 279 964 |
26 000 |
|
1:3 |
Kronofogdemyndigheten |
2 109 972 |
25 000 |
|
99:1 |
Folkräkning |
±0 |
500 000 |
|
Summa |
12 413 921 |
796 000 |
|
1:1 Skatteverket
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
245 000 |
245 000 |
238 000 |
Vi ökar anslaget jämfört med regeringen genom att lägga mer medel på Skatteverkets arbete med it-systemförnyelse, bekämpande av skattebrott samt Skatteverkets bidrag till återupptagen totalförsvarsplanering genom det civila försvaret.
Anslagsökningen får användas till vidareutveckling av it-systemen inom beskattning. Medlen får också användas till att särskilt motverka brottslighet som riktar in sig på att utnyttja välfärdssystemen.
1:2 Tullverket
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
26 000 |
92 000 |
175 000 |
Vi anslår utökade medel jämfört med regeringen på Tullverket för att genomföra en långsiktig förstärkning med totalt 500 tulltjänstemän fram till år 2023. Vi skjuter också till extra medel jämfört med regeringen på lokaler, fordon och teknisk utrustning för kontrollverksamheten, och i det ingår medel till underrättelseverksamhet, informationssäkerhet och it-säkerhet samt Tullverkets bidrag till återupptagen totalförsvarsplanering genom det civila försvaret.
Pengarna får användas till Tullverkets rekryteringsprocesser vad gäller operativ kapacitet, fordonsscanners, ändamålsenliga lokaler och tullstationer.
1:3 Kronofogdemyndigheten
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
25 000 |
25 000 |
25 000 |
Vi lägger extra medel jämfört regeringen på Kronofogdens arbete med bekämpande av brott som relaterar till överskuldsättningen.
99:1 Folkräkning
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
500 000 |
|
|
Sverigedemokraterna vill budgetera 500 miljoner mer än regeringen för att kunna initiera en folkräkning.
Medlen får användas till att bygga upp en personalstyrka som arbetar med projektet och för nödvändiga it-hjälpmedel samt annan behövd utrustning så som läsare av biometriska data, exempelvis fingeravtryck.
|
Eric Westroth (SD) |
|
|
David Lång (SD) |
Johnny Skalin (SD) |
|
Anne Oskarsson (SD) |
|