Riksdagen anvisar anslagen för 2021 inom utgiftsområde 4 Rättsväsendet enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Kriminaliteten och otryggheten breder ut sig i Sverige. Rättsväsendet står underfinansierat och under lång tid bortprioriterat. En ansvarslös, kravlös migrations- och integrationspolitik har skapat än större segregation. Tilltron till polis- och rättsväsendet blir allt mindre. Samtidigt skapar radikalism och extremism runt om i världen nya problem, där terrorister enklare rör sig över landsgränser och med ny teknik hotar det som tidigare varit tryggt. Statens kärnuppgift, att värna medborgarnas trygghet, står hotad.
Sverigedemokraterna tar dessa problem på största allvar. Vi har under åratal prioriterat rättsväsendet och trygghet för våra medborgare. Det måste ske förstärkningar av resurser, befogenheter och verktyg till rättsväsendets alla delar. Övergripande reformer och en förändring av vårt sätt att bemöta denna problematik över tid kommer att vara en av vår tids stora frågor. Om vi ska motverka den växande problematik som nu blir allt mer uppenbar så krävs det förändringar nu; vi kan inte vänta längre.
Arbetet med att stärka Polismyndigheten med personal fortgår. Det finns dock en begränsning i hur många som kan utbildas och många upplever alltjämt villkoren som så undermåliga att de underlåter att arbeta kvar. En särskild lönesatsning främjar kvarstannandet av medarbetare vid myndigheten samt skapar incitament för återrekrytering av poliser som för närvarande arbetar med annat. Sverigedemokraterna tillför för detta 1 475 miljoner kronor för år 2021.
Målet med 10 000 fler anställda poliser till 2024 kräver en långsiktig planering av Polismyndighetens resurser i syfte att möjliggöra den utbyggnad av myndigheten detta innebär. Regeringen har i budgetpropositionen inte aviserat de medel som krävs för att uppnå denna satsning under budgetperioden, varför Sverigedemokraterna anslår äskade medel även för 2023.
För att uppnå den personalstyrka Polismyndigheten behöver i sitt arbete krävs mer än att enkom öka antalet utbildningsplatser, i synnerhet då utbildningsplatser kontinuerligt gapar tomma och avhopp ofta förekommer. I syfte att öka genomströmningen på utbildningen föreslås, förutom åtgärder för att öka polisyrkets attraktivitet, att studenter på utbildningen erhåller lön under studietiden. Detta möjliggör att även de som är mitt i livet och önskar bli poliser får en reell möjlighet att göra detta. För detta syfte anslås 1 500 miljoner kronor årligen.
Upprätthållandet av tryggheten är en uppgift som primärt åligger polisen. Tyvärr är Polismyndighetens dimensionering inte anpassad efter verkligheten, varför vissa uppgifter får stå tillbaka eller inte genomförs i tillräcklig utsträckning. Även om satsningar för att utöka Polismyndigheten nu genomförs och ytterligare åtgärder föreslås så finns alltjämt ett behov av utökad trygghet i närtid, i synnerhet då det tar tid att utbilda nya poliser. Sverigedemokraterna anslår därför 2 500 miljoner kronor för 2021 för att anställa statliga ordningsvakter. Ordningsvakterna ska lyda under Polismyndigheten och verka i glesbygd som saknar erforderlig bemanning i övrigt men även i områden där behovet av trygghetsskapande åtgärder är synnerligen nödvändiga. Polismyndigheten ska bedöma var behovet av dessa ordningsvakter finns.
I syfte att frigöra polisiär kompetens bör administrativ personal anställas i större utsträckning. Genom att fördela administrativa uppgifter eller andra icke-polisiära uppgifter till sådan personal kan de med polisutbildning arbeta med kärnverksamheten, vilket bör leda till större effektivitet. För detta anslås 700 miljoner kronor för år 2021.
Myndigheten har med den ökade personalstyrkan tillkommande behov av it-stöd. Utöver detta bör arbetet med en förbättring av de e-tjänster som erbjuds medborgarna fortsätta. Slutligen finns ett behov av förbättringar inom myndighetens krisberedskap och planering för civilt försvar. Detta arbete bör prioriteras. För detta anslås 75 miljoner kronor för år 2021.
Myndighetens materiel är i behov av upprustning, förstärkning och utveckling. Anskaffning av ändamålsenlig utrustning bör ej skjutas på framtiden. För detta anslås 130 miljoner kronor för år 2021.
Då möjligheten till tillståndsfri kameraövervakning förväntas träda i kraft under anslagsperioden förväntas även myndighetens användning av kameraövervakning öka. Kameraövervakning är ett effektivt verktyg både för beivrandet samt förebyggandet av brott. Sverigedemokraterna föreslår en anslagshöjning om 100 miljoner för år 2021, i syfte att tillse att kameraövervakning kan nyttjas i större utsträckning.
Organiserad tillgreppsbrottslighet bedrivs till stor del av internationella brottsnätverk. Polismyndigheten har ett ansvar att handha de kontroller som sker både vid yttre och inre gräns samt inre gränskontroller. Dessa olika kontroller är ett effektivt medel för att beivra och förhindra den gränsöverskridande kriminaliteten. I syfte att understödja motverkandet av denna kriminalitet bör myndigheten tillföras de äskade medlen, vilket innebär en anslagshöjning om 100 miljoner kronor för år 2021.
Beredskapspolisen bör återinföras för att möta tillfälliga behov av förstärkning vid extraordinära händelser. Detta är synnerligen behövligt då Polismyndigheten under översiktlig tid kommer att vara underdimensionerad. För att genomföra detta anslås 50 miljoner kronor för år 2021.
Terrorism och extremism ökar internationellt, så även i Sverige. Säkerhetspolisen uppvärderade hotet från högerextremistiska miljöer, samtidigt som hotet från vänsterautonoma grupperingar kvarstår. Extremistisk islamism utgör alltjämt det största hotet mot säkerheten i Sverige, något som kan förutses öka då terrorister från den besegrade så kallade Islamiska staten har återvänt, och fortsätter att återvända, till Europa. Då Sveriges lagstiftning ännu är synnerligen underutvecklad ökar Säkerhetspolisens behov av att effektivt kunna följa sådana individer. För att möta detta behov föreslås en anslagshöjning om 210 miljoner för år 2021.
Myndighetens behov av resurser tillgodoses ej av regeringen. Att i ett skede där rättsväsendet överlag kräver kraftigt utökade resurser inte förse essentiella myndigheter med de resurser som verksamheten kräver torde anses undermåligt. Sverigedemokraterna föreslår att myndighetens äskande tillgodoses samt anslår ytterligare resurser för att förstärka myndigheten. För Åklagarmyndigheten anslås således en höjning om 169 miljoner kronor för år 2021.
Ärendeinflödet ökar och enskilda ärenden blir allt mer komplexa. Utredningsresurser behöver således tillföras. Även här motsvarar regeringens budgetproposition inte de resurser myndigheten äskar för att på ett tillfredsställande vis genomföra verksamheten. Sverigedemokraterna anslår därför ytterligare 63 miljoner kronor för år 2021.
Antalet mål som behöver avgöras kan, med en förstärkning av rättsväsendet som helhet, antas öka. Domstolarna kan då ej tillåtas bli en fördröjande del av rättsväsendet. I syfte att möta en ökad måltillströmning, kompetensförsörjning och behov av viss digitalisering anslås i enlighet med myndighetens äskande 120 miljoner kronor för år 2021.
Tryggheten för dem som deltar i rättsväsendets processer bör aldrig betvivlas. Tyvärr är detta inte alltid fallet, det förekommer allt för ofta att målsäganden eller vittnen upplever en otrygghet, även vid domstolarna. Detta sker i synnerhet då de delar utrymmen med individer knutna till gärningsmannen. I syfte att fortsätta arbetet med utökad trygghet och säkerhet vid domstolarna föreslås ytterligare 350 miljoner kronor för år 2021.
Kriminalvården har under lång tid varit underfinansierad och en långsiktighet gällande myndighetens kapacitetsbehov har saknats. Dessvärre står således både myndigheten och Sverige med närmast obestigbara hinder. Detta bör dock inte hindra att nödvändiga straffskärpningar genomförs. Myndigheten bör snarast tillföras medel och direktiv om att utvidga verksamheten markant. På grund av bristen av framsynthet i den historiska finansieringen behöver det göras tillskott både för tillfälliga och permanenta platser i syfte att möta det prognosticerade behovet.
I syfte att på kort sikt möta den kapacitetsbrist som finns använder Kriminalvården idag både beredskapsplatser och tillfälliga platser. Även med dessa saknas dock en tillfredsställande förvaltningsmarginal och möjlighet att ta emot fler än vad nuvarande lagstiftning kan förväntas medföra. Sverigedemokraterna anslår således ytterligare 417 mnkr för 2021 i syfte att utöka antalet tillfälliga platser.
Senfärdigheten i att tillmötesgå de prognosticerade behov av kapacitet Kriminalvården anfört är nu påtaglig. Myndigheten har gått i stabsläge och bristerna kan, utöver tillfälliga lösningar, inte läkas förrän på sikt. Sverigedemokraterna ser, givet behov av straffskärpningar överlag, ett behov av att fördubbla anstaltsplatserna fram till 2028. I syfte att tillgodose de behov av resurser en sådan ökning av kapaciteten medför anslår Sverigedemokraterna ytterligare 1 500 miljoner kronor för 2021.
I syfte att avhjälpa den akuta problematiken med platsbrist bör, förutom utvidgningen av tillfälliga platser, avtal med andra länder om nyttjande av anstaltsplatser genomföras. Dessa platser bör främst användas för utländska medborgare och andra långtidsdömda. En exakt kostnad för detta går ej att fastställa då den är en funktion av ett eventuellt avtal. Sverigedemokraterna anser dock att problematiken är så pass akut att ytterligare 300 miljoner kronor för 2021 bör tillföras myndigheten i syfte att tillgängliggöra fler anstaltsplatser.
För skadestånd på grund av brottmål bör brottsoffret aldrig själv tvingas kräva in detta av gärningspersonen. Sverigedemokraterna anser att en statlig skadeståndsgaranti bör införas, där staten betalar ut skadestånd till brottsoffer. Staten ska därefter kunna kräva summan, motsvarande det utbetalade skadeståndet, av gärningspersonen. För detta anslås 125 miljoner kronor för år 2020.
Tabell 1 Anslagsförslag 2021 för utgiftsområde 04 Rättsväsendet
Tusental kronor
|
Ramanslag |
Regeringens förslag |
Avvikelse från regeringen |
|
|
1:1 |
Polismyndigheten |
30 488 405 |
2 630 000 |
|
1:2 |
Säkerhetspolisen |
1 739 849 |
210 000 |
|
1:3 |
Åklagarmyndigheten |
1 718 907 |
168 500 |
|
1:4 |
Ekobrottsmyndigheten |
744 509 |
63 000 |
|
1:5 |
Sveriges Domstolar |
6 420 878 |
470 000 |
|
1:6 |
Kriminalvården |
10 448 290 |
2 217 000 |
|
1:7 |
Brottsförebyggande rådet |
171 919 |
3 800 |
|
1:8 |
Rättsmedicinalverket |
500 248 |
±0 |
|
1:9 |
Gentekniknämnden |
4 771 |
±0 |
|
1:10 |
Brottsoffermyndigheten |
43 553 |
±0 |
|
1:11 |
Ersättning för skador på grund av brott |
121 953 |
125 000 |
|
1:12 |
Rättsliga biträden m.m. |
3 650 857 |
±0 |
|
1:13 |
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m. |
39 987 |
±0 |
|
1:14 |
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar |
19 174 |
±0 |
|
1:15 |
Bidrag till lokalt brottsförebyggande arbete |
62 157 |
±0 |
|
1:16 |
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden |
21 472 |
±0 |
|
1:17 |
Domarnämnden |
9 648 |
±0 |
|
1:18 |
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering |
224 000 |
±0 |
|
99:1 |
Betald polisutbildning |
±0 |
1 500 000 |
|
99:2 |
Statliga ordningsvakter |
±0 |
2 500 000 |
|
Summa |
56 430 577 |
9 887 300 |
|
1:1 Polismyndigheten
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
2 630 000 |
3 022 500 |
5 211 750 |
Anslaget höjs för att stärka Polismyndigheten som helhet.
Anslagshöjningen får användas till att stärka villkor och löner för poliser samt anställandet av administrativ personal för att avlasta polisutbildade. Anslaget bör vidare användas för att stärka gränspolisen och återinförandet av beredskapspolisen. Vidare får anslaget användas till investeringar i teknik, utrustning och utökad kameraövervakning.
1:2 Säkerhetspolisen
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
210 000 |
215 000 |
220 000 |
Anslaget höjs för att stärka Säkerhetspolisens förmåga att bekämpa extremism och terrorism.
Anslagshöjningen får användas till att stärka verksamheten i allmänhet och kontroll över återvändande terrorister i synnerhet.
1:3 Åklagarmyndigheten
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
168 500 |
385 500 |
543 500 |
De utökade medlen till Åklagarmyndigheten följer deras behov framgent för att säkerställa att Polismyndighetens ökande kapacitet kan omhändertas.
1:4 Ekobrottsmyndigheten
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
63 000 |
106 000 |
101 000 |
Anslaget höjs för att stärka Ekobrottsmyndighetens verksamhet som helhet.
1:5 Sveriges domstolar
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
470 000 |
865 000 |
980 000 |
Anslaget höjs för att stärka myndighetens verksamhet i allmänhet och dels för viss ombyggnation vid domstolarna i syfte att bättre skydda målsäganden och vittnen.
1:6 Kriminalvården
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
2 217 000 |
2 739 000 |
2 939 000 |
Anslaget höjs för att öka antalet anstalts- och häktesplatser samt för att minska överbeläggningen inom Kriminalvården.
De tillförda medlen får till del användas till hyrandet av anstaltsplatser utomlands i syfte att parera den överbeläggning som nu finns och framgent förutses växa. Anslaget får även användas till att utöka verksamheten med tillfälliga platser. Anslaget får i övrigt användas för att tidigarelägga och utöka myndighetens kapacitet och garantera att kapaciteten kan möta det utökade behov straffskärpningar av olika slag medför.
1:7 Brottsförebyggande rådet
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
3 800 |
5 100 |
6 000 |
Anslaget höjs för att garantera myndighetens verksamhet.
1:11 Ersättning för skador på grund av brott
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
125 000 |
135 000 |
145 000 |
Anslagshöjningen svarar mot en statlig skadeståndsgaranti i syfte att underlätta brottsoffrets tillgång till utdömda skadestånd.
99:1 Betald polisutbildning
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
1 500 000 |
1 500 000 |
1 500 000 |
Anslaget får användas för utbetalning av lön under polisutbildning.
99:2 Statliga ordningsvakter
|
|
Förslag 2021 |
Beräknat 2022 |
Beräknat 2023 |
|
Avvikelse från regeringen |
2 500 000 |
2 500 000 |
|
Anslaget får även för anställning av statliga ordningsvakter under Polismyndigheten.
|
Adam Marttinen (SD) |
|
|
Katja Nyberg (SD) |
Bo Broman (SD) |